Gustav Norqvist-Svensson

Arkivarie, fil. kand. och projektledare

100 år av standarder – PIN-koden

|

Kan fyra siffror bevisa din identitet? För de flesta banker anses det alldeles tillräckligt, åtminstone om du till exempel ska ta ut kontanter i en uttagsautomat. Idag är det kortköp och inte kontantuttag som är det vanligaste användningsområdet för den standardiserade PIN-koden, och principen att verifiera användarens identitet med hjälp av en sifferkod har även spridit sig vidare till andra områden.

100 år av standarder – ISO 9000

|

En av världens mest kända standarder, och även en av de mest använda, är den som heter ISO 9000. Det är med stor sannolikhet det mest implementerade systemet för kvalitetsledning, och är idag inne på sin femte version. Men vad innebär ISO 9000 egentligen, och varför har den fått så stort genomslag?

100 år av standarder – trepunktsbältet

|

Införandet av det moderna säkerhetsbältet är sannolikt den viktigaste förändringen som skett inom trafiksäkerhetsområdet. Idag är trepunktsbältet standard i alla nya bilar, i både fram- och baksätet. Hundratusentals – kanske rentav miljontals – liv har sannolikt räddats av denna standardisering.

100 år av standarder – den universella containern

|

Den ISO-standardiserade containern har förenklat vardagen för de miljontals människor som dagligen arbetar inom tåg, åkeri och sjöfart. Den har revolutionerat transporter av varor över hela jordklotet och är en förutsättning för den global ekonomin. Som fysiskt gränssnitt för logistik och handel är den också en symbol för samsyn och överenskommelse – en gemensam nämnare länder emellan.

100 år av standarder – tonfrekvensen 440 Hz

|

Alla som någon gång varit på konsert med en symfoniorkester har antagligen hört hur hela orkestern inledningsvis stämmer in i en och samma ton. Det görs inte bara för att kontrollera att instrumenten är stämda gentemot varandra. Hela orkestern inrättar sig också i den stunden efter en internationell standard, ISO 16, som fastställer att frekvensen på tonen som spelas, ettstrukna A, är exakt 440 Hz.

100 år av standarder – dörrar och byggmoduler

|

På 1940-talet var de svenska tillverkningsföretagen väl anpassade till industristandarder – det idoga arbete som utförts under 1920- och 1930-talen hade gett resultat. Nu var det byggbranschens tur. Om alla komponenter i byggprocessen var standardiserade skulle varken tid eller material spillas på kapning eller passning. Allt skulle passa redan från början!

100 år av standarder – toleranser för mått

|

Idag utarbetas det standarder på alla tänkbara områden. Inom industrin insåg man tidigt fördelarna med enhetliga format. Att en mutter och en skruv tillverkade på olika fabriker faktiskt passar ihop beror på att de är tillverkade enligt samma standard och att dess storlekar håller sig inom givna toleranser.

100 år av standarder – stickkontakten Schuko

|

Standarder kan komma till på många sätt och av många olika anledningar. De kan tas fram för att uppnå industriell enighet, underlätta handelskontakter med andra länder och för att generera maximal vinst. De kan också tas fram utifrån krav på ökad säkerhet. För hur hanterar man något så farligt som elektricitet så säkert som möjligt?

100 år av standarder – det gröna spännet

|

Vad är det som är litet, grönt, gjort av plast och automatiskt släpper om du blir hängande? Om du är småbarnsförälder kan du förhoppningsvis lista ut det. Småbarnshjälmarnas gröna spänne är designat så att det utlöses om det utsätts för belastning motsvarande ett barns kroppsvikt. Hjälmarna är standardiserade enligt SS-EN 1078, vilken gör säkra produkter ännu säkrare.

Ur arkivet: Systembolaget frimärkskampanj

|

Många var Systembolagets kampanjer som uppmanade den svenska befolkningen att sysselsätta sig med något mer uppbyggligt än alkoholdrickande. En av kampanjerna var 1970-talets ”Unna dig en rolig hobby”, där kunderna uppmanades att samla frimärken istället för att konsumera alkohol.

Denna webbplats använder cookies

Cookies ("kakor") består av små textfiler. Dessa innehåller data som lagras på din enhet. För att kunna placera vissa typer av cookies behöver vi inhämta ditt samtycke. Vi på Centrum för Näringslivshistoria CfN AB, orgnr. 556546-9243 använder oss av följande slags cookies. För att läsa mer om vilka cookies vi använder och lagringstid, klicka här för att komma till vår cookiepolicy.

Hantera dina cookieinställningar

Nödvändiga cookies

Nödvändiga cookies är cookies som måste placeras för att grundläggande funktioner på webbplatsen ska kunna fungera. Grundläggande funktioner är exempelvis cookies som behövs för att du ska kunna använda menyer och navigera på sajten.

Cookies för statistik

För att kunna veta hur du interagerar med webbplatsen placerar vi cookies för att föra statistik. Dessa cookies anonymiserar personuppgifter.