100 år av standarder - stickkontakten Schuko
VISA BILDTEXT
Stickkontakten Schuko. Foto: Delilceh/Pixabay.

PRYLARNA AV: Gustav Norqvist-Svensson 2022-08-17

100 år av standarder – stickkontakten Schuko

Standarder kan komma till på många sätt och av många olika anledningar. De kan tas fram för att uppnå industriell enighet, underlätta handels­kontakter med andra länder och för att generera maximal vinst. De kan också tas fram utifrån krav på ökad säkerhet. För hur hanterar man något så farligt som elektricitet så säkert som möjligt?

Artikeln publicerades i tidskriften SIS 1922-2022 – 100 år av standarder .

Många länder använder fortfarande tekniskt förlegade stick­kontakter och uttag och skulle ha mycket att vinna på en modernisering. Men att harmonisera något så viktigt som eluttag över nationsgränserna är lättare sagt än gjort. Eluttagen sitter ju bokstavligt talat i väggarna.

Stickkontakt typ F, eller Schuko efter det tyska ordet Schutz­kontakt, är den vanligaste stick­kontakten i över 40 länder, Sverige inräknat. Särskilt utbredd är den i Europa. Kontakten skyddsjordas genom två metall­skenor och själva elektriciteten leds genom två rundade likformiga stift, 19 mm långa och 4,8 mm breda. I hundratals miljoner hem är Schuko de facto-standard för elanslutningar och den är kompatibel med eluttag i över 100 länder i världen. Hur kommer det sig?

En enklare vardag

När elektriciteten gjorde sitt intåg i brittiska och amerikanska hem på 1880-talet var belysning till en början det huvud­sakliga ändamålet. Det dröjde dock inte länge innan lamp­sockeln i taket kopplades till annan utrustning, exempelvis strykjärn och bordsfläktar. Redan samma årtionde förekom elektriska kontakt­anordningar med två metallstift, men helt omfamnad blev denna lösning först i mitten av 1910-talet.

Vägguttagens och stickkontakternas tid var nu kommen och innebar en veritabel revolution i hemmet och på arbets­platsen i den industrialiserade delen av världen. Det fanns bara ett problem: fel hanterad var elektriciteten en potentiell livsfara. Behovet av skydds­jordade kontakter blev snart uppenbart och man började utveckla olika lösningar där ett tredje stift skulle ta hand om detta.

När de elektriska hushållsapparaterna gjorde sitt intåg i hemmen uppstod behovet av skyddsjordade kontakter. Reklam för Electrolux i Danmark, 1925. Foto: AB Electrolux arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

Annat som hände under 1920-talet

  • Sverige nådde 6 miljoner invånare.
  • Första riksdagsvalet där kvinnor fick rösta – och även var valbara – ägde rum 1921.
  • En folkomröstning 1922 frågade om landet ville totalförbjuda alkohol. Nej-sidan segrade, men knappt.
  • Det första Vasaloppet kördes den 19 mars 1922. Erik Alm från Norsjö vann.
  • 1925 fick Sverige rikstäckande sändningar i radio.
  • Arbetslösheten såg rekordnivåer.
  • Skolreformen 1927 innebar att de flesta läroverk öppnades även för flickor.
  • Regissörerna Mauritz Stiller och Victor Sjöströms stumfilmer slog igenom internationellt och Greta Garbo gjorde succé i Hollywood.
  • Börskraschen i New York 1929 blev början på en depression som spred sig över världen.

SKYDDSJORDEN
I denna era verkade Albert Büttner vid företaget Bayerische Elektrozubehör strax utanför Nürnberg i Bayern, Tyskland. Den 22 januari 1926 inkom han med patentansökan på sin uppfinning Stecker mit Erdungseinrichtung, alltså en stick­kontakt med jordnings­enhet.

Trots en beskrivning på blott två sidor plus en ritning var Büttners ansökan mycket detaljerad. Utöver stiften var stick­kontakten utrustad med jordbleck i form av två metallskenor vilka tillsammans med motsvarande delar i vägg­uttaget skyddsjordade inkopplade apparater.

Läs också: Elektrifieringen ändrade allt

En nackdel var kontaktens storlek och att den därför var mer material­krävande än andra kontakter. Den robusta konstruktionen gjorde den å andra sidan rejäl och slitstark. Det motsvarande vägg­uttaget hade dessutom en försänkning vilken minimerade exponering av ström­förande delar. Om den mot förmodan skulle dras ut halvvägs, vill säga. När kontakten väl var instucken satt den ordentligt.

Efter vidareutveckling av Siemens-Schuckerwerke blev patentet för Schuko, kortform för Schutz­kontakt, beviljat 1930 och kontakten fick därefter enorm genomslags­kraft i Tyskland – och elektricitet i hemmen blev i och med det mycket säkrare. Standarden omfamnades därefter av ett flertal länder, Sverige inräknat.

Att få till en enhetlig standard i det djupt splittrade Europa var det dock inte tal om. Det närmsta man kom var 1951, då standarden CEE 7 gavs ut, en specifikation för stick­kontakter och uttag i hemmet. Den är fortfarande aktiv, men ska idag användas tillsammans med standarden IEC 60884 (i Sverige utgiven som SS-IEC 60884-1).

Foto: AB Electrolux arkiv hos Centrum För Näringslivshistoria.

VARFÖR INTE VÄRLDSSTANDARD?
I och med att elinstallationer bokstavligt talat sitter i väggarna är det både svårt, tids­krävande och kostsamt att fasa ut gamla standarder och åstadkomma en internationell harmonisering. Och dessutom tillkommer den miljö­påverkan det medför att byta ut ett lands alla eluttag. Höger­trafik­omläggningen framstår som ett hobby­projekt i jämförelse.

Av denna anledning finns det idag en rik flora av olika stick­kontakter i världen – 15 för att vara exakt, plus ett antal lokala varianter och uttag special­designade för särskild utrustning. Somliga av standarderna är helt eller delvis kompatibla med Schuko, och vissa inte alls. Till den senare kategorin hör typ A och B vilka är standard i USA, Kanada och Japan.

UR Samtiden: Elektriciteten på Hallwylska palatset

Till skillnad från Schuko har typ A och B ingen försänkning, vilket gör att kontakten lätt kan dras ut halvvägs och ändå vara ström­förande. Vad beträffar säkerhets­aspekterna skulle det finnas mycket att vinna på att omfamna en ny, modernare lösning.

Det har länge diskuterats om det inte en gång för alla skulle kunna gå att ta fram en världs­standard för stick­kontakter och uttag, likt datorernas USB-kontakter. International Electro­technical Commission tog 1986 fram ett förslag, en variant som idag är känd som IEC 60906-1.

Denna kontakt har beskrivits som säker, kompakt och praktisk. Huruvida den har framtiden för sig eller ej är dock osäkert. De flesta länder är väl inkörda på sin egen variant, och ett så avgörande byte av infra­struktur är som nämnt inget som görs i en hand­vändning. Än så länge är det endast Sydafrika som omfamnat IEC 60906-1 fullt ut.

De flesta moderna stickkontakter som produceras för Schuko-marknaden är idag av en hybridvariant (CEE7/7) designad för att kunna passa i uttag med jord­stift vilket ofta förekommer i exempelvis Frankrike, Belgien och Polen. Frågan om att införa en gemensam europeisk stick­kontakts­standard har diskuterats på EU-nivå.

Omställningskostnaden för att åstadkomma en sådan harmonisering beräknades 2017 till omkring 100 miljarder Euro. Utöver kostnaden och den mycket långa tidshorisonten skulle ett sådant projekt även producera 700 000 ton elskrot. Den officiella hållningen i nuläget är att en sådan standardisering inte vore att rekommendera.

På grund av att en internationell standard för eluttag saknas finns det 15 olika varianter världen över. Schuko (typ F, överst i mitten) är kompatibel med vissa av de andra typerna.

Svenska Institutet för Standarder (SIS) 100 år

En standard är en gemensam lösning på ett återkommande problem. Syftet med standarder är att skapa enhetliga rutiner för att generera största möjliga nytta inom ett visst område. Som svenskt standardiseringsorgan har SIS tagit fram tusentals standarder och verkat för användningen av dessa.

Till Svenska Institutet för Standarder hundraårsjubileum 2022 har vi på Centrum för Näringslivshistoria uppmärksammar de ett antal banbrytande standarder. Läs mer på www.naringslivshistoria.se.