Standarder kan komma till på många sätt och av många olika anledningar. De kan tas fram för att uppnå industriell enighet, underlätta handelskontakter med andra länder och för att generera maximal vinst. De kan också tas fram utifrån krav på ökad säkerhet. För hur hanterar man något så farligt som elektricitet så säkert som möjligt?
Artikeln publicerades i tidskriften SIS 1922-2022 – 100 år av standarder .
Många länder använder fortfarande tekniskt förlegade stickkontakter och uttag och skulle ha mycket att vinna på en modernisering. Men att harmonisera något så viktigt som eluttag över nationsgränserna är lättare sagt än gjort. Eluttagen sitter ju bokstavligt talat i väggarna.
Stickkontakt typ F, eller Schuko efter det tyska ordet Schutzkontakt, är den vanligaste stickkontakten i över 40 länder, Sverige inräknat. Särskilt utbredd är den i Europa. Kontakten skyddsjordas genom två metallskenor och själva elektriciteten leds genom två rundade likformiga stift, 19 mm långa och 4,8 mm breda. I hundratals miljoner hem är Schuko de facto-standard för elanslutningar och den är kompatibel med eluttag i över 100 länder i världen. Hur kommer det sig?
När elektriciteten gjorde sitt intåg i brittiska och amerikanska hem på 1880-talet var belysning till en början det huvudsakliga ändamålet. Det dröjde dock inte länge innan lampsockeln i taket kopplades till annan utrustning, exempelvis strykjärn och bordsfläktar. Redan samma årtionde förekom elektriska kontaktanordningar med två metallstift, men helt omfamnad blev denna lösning först i mitten av 1910-talet.
Vägguttagens och stickkontakternas tid var nu kommen och innebar en veritabel revolution i hemmet och på arbetsplatsen i den industrialiserade delen av världen. Det fanns bara ett problem: fel hanterad var elektriciteten en potentiell livsfara. Behovet av skyddsjordade kontakter blev snart uppenbart och man började utveckla olika lösningar där ett tredje stift skulle ta hand om detta.
Få vårt nyhetsbrev, varannan vecka, direkt i mejlen.
SKYDDSJORDEN
I denna era verkade Albert Büttner vid företaget Bayerische Elektrozubehör strax utanför Nürnberg i Bayern, Tyskland. Den 22 januari 1926 inkom han med patentansökan på sin uppfinning Stecker mit Erdungseinrichtung, alltså en stickkontakt med jordningsenhet.
Trots en beskrivning på blott två sidor plus en ritning var Büttners ansökan mycket detaljerad. Utöver stiften var stickkontakten utrustad med jordbleck i form av två metallskenor vilka tillsammans med motsvarande delar i vägguttaget skyddsjordade inkopplade apparater.
Läs också: Elektrifieringen ändrade allt
En nackdel var kontaktens storlek och att den därför var mer materialkrävande än andra kontakter. Den robusta konstruktionen gjorde den å andra sidan rejäl och slitstark. Det motsvarande vägguttaget hade dessutom en försänkning vilken minimerade exponering av strömförande delar. Om den mot förmodan skulle dras ut halvvägs, vill säga. När kontakten väl var instucken satt den ordentligt.
Efter vidareutveckling av Siemens-Schuckerwerke blev patentet för Schuko, kortform för Schutzkontakt, beviljat 1930 och kontakten fick därefter enorm genomslagskraft i Tyskland – och elektricitet i hemmen blev i och med det mycket säkrare. Standarden omfamnades därefter av ett flertal länder, Sverige inräknat.
Att få till en enhetlig standard i det djupt splittrade Europa var det dock inte tal om. Det närmsta man kom var 1951, då standarden CEE 7 gavs ut, en specifikation för stickkontakter och uttag i hemmet. Den är fortfarande aktiv, men ska idag användas tillsammans med standarden IEC 60884 (i Sverige utgiven som SS-IEC 60884-1).
VARFÖR INTE VÄRLDSSTANDARD?
I och med att elinstallationer bokstavligt talat sitter i väggarna är det både svårt, tidskrävande och kostsamt att fasa ut gamla standarder och åstadkomma en internationell harmonisering. Och dessutom tillkommer den miljöpåverkan det medför att byta ut ett lands alla eluttag. Högertrafikomläggningen framstår som ett hobbyprojekt i jämförelse.
Av denna anledning finns det idag en rik flora av olika stickkontakter i världen – 15 för att vara exakt, plus ett antal lokala varianter och uttag specialdesignade för särskild utrustning. Somliga av standarderna är helt eller delvis kompatibla med Schuko, och vissa inte alls. Till den senare kategorin hör typ A och B vilka är standard i USA, Kanada och Japan.
UR Samtiden: Elektriciteten på Hallwylska palatset
Till skillnad från Schuko har typ A och B ingen försänkning, vilket gör att kontakten lätt kan dras ut halvvägs och ändå vara strömförande. Vad beträffar säkerhetsaspekterna skulle det finnas mycket att vinna på att omfamna en ny, modernare lösning.
Det har länge diskuterats om det inte en gång för alla skulle kunna gå att ta fram en världsstandard för stickkontakter och uttag, likt datorernas USB-kontakter. International Electrotechnical Commission tog 1986 fram ett förslag, en variant som idag är känd som IEC 60906-1.
Denna kontakt har beskrivits som säker, kompakt och praktisk. Huruvida den har framtiden för sig eller ej är dock osäkert. De flesta länder är väl inkörda på sin egen variant, och ett så avgörande byte av infrastruktur är som nämnt inget som görs i en handvändning. Än så länge är det endast Sydafrika som omfamnat IEC 60906-1 fullt ut.
De flesta moderna stickkontakter som produceras för Schuko-marknaden är idag av en hybridvariant (CEE7/7) designad för att kunna passa i uttag med jordstift vilket ofta förekommer i exempelvis Frankrike, Belgien och Polen. Frågan om att införa en gemensam europeisk stickkontaktsstandard har diskuterats på EU-nivå.
Omställningskostnaden för att åstadkomma en sådan harmonisering beräknades 2017 till omkring 100 miljarder Euro. Utöver kostnaden och den mycket långa tidshorisonten skulle ett sådant projekt även producera 700 000 ton elskrot. Den officiella hållningen i nuläget är att en sådan standardisering inte vore att rekommendera.
En standard är en gemensam lösning på ett återkommande problem. Syftet med standarder är att skapa enhetliga rutiner för att generera största möjliga nytta inom ett visst område. Som svenskt standardiseringsorgan har SIS tagit fram tusentals standarder och verkat för användningen av dessa.
Till Svenska Institutet för Standarder hundraårsjubileum 2022 har vi på Centrum för Näringslivshistoria uppmärksammar de ett antal banbrytande standarder. Läs mer på www.naringslivshistoria.se.
