CYKELHJÄLMSANVÄNDNING LEDDE TILL ANDRA OLYCKOR
Hur kom det gröna spännet till då? Som så ofta tyvärr är fallet med säkerhetsanordningar togs det fram på förekommen anledning. Från och med det sena 1980-talet ökade nämligen användandet av cykelhjälm explosionsartat i Sverige. Särskilt bland barn under tio, där användandet steg från 20 procent till 85 procent mellan 1988 och 2017. Bara i och med 2005 års hjälmlag för barn under 15 år nästan fördubblades användandet.
Läs även: Säkrare på vägarna
Det alltmer utbredda bruket av cykelhjälm var i sig en positiv utveckling som beräknades rädda tiotals liv om året och säkerligen förhindrade eller mildrade många andra svåra olyckor. En mindre väntad konsekvens av denna trend blev dock att små barn ofta behöll hjälmarna på sig även när de klivit av cykeln, vilket vid ett par tillfällen tog en ände med förskräckelse. I Skandinavien och andra delar av västvärlden rapporterades det om flera svåra kvävningsolyckor med dödlig utgång där små barn lekt klättringslekar med hjälmen på, fastnat och blivit hängande.
INGET LAGKRAV
Det gröna spännet infördes i mitten av 1990-talet och i och med det kunde trenden med dessa dödsolyckor brytas. NTF nämner förtjänsterna med spännet på sin hemsida så tidigt som 1996, men i övrigt förde det en någon stillsam tillvaro. Det skulle faktiskt dröja nästan 25 år innan en bred rekommendation kom på plats.
Det finns idag inga lagkrav på att barnhjälmar måste vara utrustade med ett grönt spänne. Rekommendationen från 2019 är just en rekommendation och inte på något sätt tvingande. Den lag som finns gällande användning av cykelhjälm säger att barn under 15 år måste bära hjälm eller annat lämpligt huvudskydd när de färdas med tvåhjulig cykel. Och kännedomen om spännet och dess förtjänster kunde dessutom vara mycket bättre.
En undersökning från 2019 gjord på uppdrag av försäkringsaktiebolaget Folksam, där över 1 500 föräldrar intervjuats, visade att endast fyra av tio barn använder en ISO-standardiserad småbarnshjälm med grönt spänne.