Identiteten som modern tekniknation är djupt förankrad i svensk självbild. Forsknings- och innovationsdrivna företag som inom sina specialområden konkurrerar på internationell toppnivå uppfattas av många svenskar som en självklarhet. Bransch- och arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen fyller i år 125 vilket föranleder frågan: hur byggdes tekniknationen Sverige?
Artikeln publicerades i vår tidskrift Företagshistoria nr 4 2020.
Bilden av Sverige som framträdande tekniknation började ta form ungefär vid den tid då Verkstadsföreningen, Teknikföretagens föregångare, etablerades, det vill säga under 1800-talets sista decennier.
Verkstadsföreningen grundades 1896 och året därpå anordnades det evenemang som tydligare än något annat manifesterade Sverige som industri- och teknikland – Allmänna konst- och industriutställningen i Stockholm 1897. På utställningen triumferade en ny generation av teknikföretag och deras produkter – de Lavals separatorer och turbiner, LM Ericssons telefoner, bessemerstål från Sandviken, träbearbetningsmaskiner från Bolinders, symaskiner från Husqvarna och tändsticksmaskiner från Jönköpings tändsticksfabrik.
Elektriciteten var allestädes närvarande, dels genom de utställda generatorer och trefasmotorer som visades upp av Asea, dels genom att dessa också användes för att driva de tusentals glödlampor som kvällstid lyste upp området.
Det särskilda “industrinummer” som Svenska Dagbladet publicerade med anledning av utställningen andas en närmast överraskad förundran. Skribenterna påpekar att industrin på några decennier inte bara expanderat. Den har också gått från att exportera råvaror baserade på svenska naturtillgångar till andra länders industrier till att själv tillverka bearbetade produkter inom pappers- och massatillverkning och verkstadsindustri.
Industrialiseringen hade nått Sverige sent i jämförelse med Västeuropas stora länder, men utvecklingen hade i gengäld gått fort.
Särskilt framhålls att elektriciteten på kort tid “intagit ett framstående rum inom tekniken, öfverflyglat många af sina äldre kamrater och nu utgör det centrum, kring hvilket de tekniska tankarne kretsa, hvarmed uppfinningarna syssla”. Entusiasmen var begriplig.
Industrialiseringen hade nått Sverige sent i jämförelse med Västeuropas stora länder, men utvecklingen hade i gengäld gått fort. Under det vi brukar kalla den första industriella revolutionen, som inleddes ungefär vid 1800-talets mitt, hade tekniska nymodigheter som ångkraft och järnvägar introducerats med förebild från främst Storbritannien.
Textilindustri och sågverk blev viktiga exportbranscher och svenskt järn hade marknader i de tidigt industrialiserade länderna. Sverige var förvisso alltjämt ett jordbruksland men industriella produktionsformer och ny teknik började sätta sin tydliga prägel på landsbygdens bruksorter och, efterhand, städernas arbetsplatser.
Få vårt nyhetsbrev, varannan vecka, direkt i mejlen.
DEN ANDRA INDUSTRIELLA REVOLUTIONEN
Decennierna kring sekelskiftet 1900 gick emellertid industrialiseringen in i en ny fas med elektrifiering, nya vetenskapsbaserade tillverkningsmetoder, koncentration till stora produktionsanläggningar och en utvecklad masstillverkande verkstadsindustri. Detta brukar sammanfattas som den andra industriella revolutionen.
Det var denna omställning som Stockholmsutställningen 1897 gav så tydligt uttryck åt. Likaså kan Verkstadsföreningens tillkomst året innan förstås som en konsekvens av samma omställning. En rad så kallade “snilleindustrier” baserade på tekniska innovationer vann snabbt internationella framgångar.
Många av de nya industrierna var förlagda till städerna, och urbaniseringen tog fart på allvar.
Flera av dessa fick stor uppmärksamhet på Stockholmsutställningen medan andra, som de något yngre Aga och SKF, blev tongivande en bit in på 1900-talet. Många av de nya industrierna var förlagda till städerna, och urbaniseringen tog fart på allvar. Den tidigare fasens industristäder som Stockholm och Norrköping fick konkurrens av bland annat Göteborg och Malmö, där varv och mekanisk verkstadsindustri utvecklades snabbt.
Att initiativet till Verkstadsföreningen kom från just Göteborg, och James Keiller på Göteborgs Mekaniska verkstad, är med det i åtanke knappast förvånande. Med de materiella förändringarna följde även nya sociala och kulturella förutsättningar.
Industriföretagare och ingenjörer hörde till de samhällsgrupper som fick ökat inflytande, samtidigt som en industribaserad arbetarrörelse började formera sig. Det faktum att Sverige inte hörde till de krigförande länderna under vare sig första eller andra världskriget gav svenska företag påtagliga konkurrensfördelar i jämförelse med de flesta andra industriländer.
Industrialismen – när Sverige blev rikt
I det Folkhemssverige som etablerades under mellankrigstiden och expanderade under efterkrigstiden, spelade de stora teknikbaserade industriföretagen, som biltillverkaren Volvo och telekomföretaget LM Ericsson, en central roll, både som tillväxtmotorer och som organisatorisk förebild även för andra samhällssektorer.
Det materiella välståndet ökade i rask takt – under perioden 1870–1970 var det endast Japan av alla världens länder, som uppvisade en bruttonationaltillväxt per capita jämförbar med Sveriges.
DEN TREDJE INDUSTRIELLA REVOLUTIONEN
Om ångmaskinen utgjort den teknologiska kärnan i den första industriella revolutionen och elektriciteten i den andra, brukar man peka på datorn i den tredje industriella revolutionen.
Den moderna datorindustrin som växte fram under 1960- och 70-talen, den gradvisa övergången från analog till digital teknik, från elektronrör till transistorer och integrerade kretsar, fick fundamentala konsekvenser för såväl produktionsindustrin som de finansiella systemen. Ökad världshandel, förbättrade kommunikationer och globala produktions- och värdekedjor skapade nya internationella marknadsmöjligheter för företag som Ericsson och ABB.
“Hur skildras näringslivets historia?”
Decennierna i slutet av 1900-talet kännetecknades också av en övergång från produktionsorienterad tillverkning till kundefterfrågad tillverkning, och av en tjänstesektor som växte i jämförelse med tillverkningsindustrin. Den expansion som skedde inom först datorindustrin och sedan den internationella telekommunikationsindustrin ledde till uppkomsten av en rad nya, IT-baserade branscher som blev centrala i vad som kommit att kallas informationssamhället.
EN FJÄRDE REVOLUTION?
Under 2000-talet har den digitala utvecklingen tagit ytterligare ett steg. Artificiell intelligens, bioteknik, internet of things, 3D-printning och en lång rad andra tekniker har kombinerats med nya nätverks- och plattformsbaserade organisationsformer.
Detta steg är så radikalt att många analytiker menar att vi befinner oss i en ny, fjärde industriell revolution. Den innebär en fusion mellan fysiska, biologiska och digitala teknologier och system. Samtidigt står samhället inför nya utmaningar i form av mänsklig påverkan av miljö och klimat, som gör att den utvecklings- och tillväxtrationalitet som hittills präglat den industriella epoken måste ifrågasättas.
Dagens teknikföretag, stora eller små, sekelgamla eller startups, är mitt uppe i denna utveckling. Vad den kommer att innebära får framtiden utvisa.
