Tekniknationen Sverige
VISA BILDTEXT
Ett stort tekniksprång togs när övergången från analogt till digitalt skedde. Datacentralen hos LM Ericsson kring 1970. Foto ur Ericssons arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

NÄRINGSLIVET AV: Anders Houltz 2021-11-17

Tekniknationen Sverige

Identiteten som modern teknik­nation är djupt förankrad i svensk självbild. Forsknings- och innovationsdrivna företag som inom sina special­områden konkurrerar på internationell topp­nivå uppfattas av många svenskar som en självklarhet. Bransch- och arbetsgivar­organisationen Teknik­företagen fyller i år 125 vilket föranleder frågan: hur byggdes teknik­nationen Sverige?

Artikeln publicerades i vår tidskrift Företagshistoria nr 4 2020.

Prenumerera på tidskriften Företagshistoria!

Bilden av Sverige som framträdande tekniknation började ta form ungefär vid den tid då Verkstads­föreningen, Teknik­företagens före­gångare, etablerades, det vill säga under 1800-talets sista decennier.

Verkstadsföreningen grundades 1896 och året därpå anordnades det evenemang som tydligare än något annat manifesterade Sverige som industri- och teknikland – Allmänna konst- och industri­utställningen i Stockholm 1897. På utställningen triumferade en ny generation av teknik­företag och deras produkter – de Lavals separatorer och turbiner, LM Ericssons telefoner, bessemer­stål från Sandviken, trä­bearbetnings­maskiner från Bolinders, symaskiner från Husqvarna och tändsticks­maskiner från Jönköpings tändsticks­fabrik.

Svensk teknik erövrar världen

Elektriciteten var allestädes närvarande, dels genom de utställda generatorer och tre­fas­motorer som visades upp av Asea, dels genom att dessa också användes för att driva de tusentals glöd­lampor som kvällstid lyste upp området.

Det särskilda “industrinummer” som Svenska Dagbladet publicerade med anledning av utställningen andas en närmast överraskad förundran. Skribenterna påpekar att industrin på några decennier inte bara expanderat. Den har också gått från att exportera råvaror baserade på svenska natur­tillgångar till andra länders industrier till att själv tillverka bearbetade produkter inom pappers- och massa­tillverkning och verkstads­industri.

Industrialiseringen hade nått Sverige sent i jämförelse med Västeuropas stora länder, men utvecklingen hade i gengäld gått fort.

Särskilt framhålls att elektriciteten på kort tid “intagit ett framstående rum inom tekniken, öfverflyglat många af sina äldre kamrater och nu utgör det centrum, kring hvilket de tekniska tankarne kretsa, hvarmed uppfinningarna syssla”. Entusiasmen var begriplig.

Industrialiseringen hade nått Sverige sent i jämförelse med Västeuropas stora länder, men utvecklingen hade i gengäld gått fort. Under det vi brukar kalla den första industriella revolutionen, som inleddes ungefär vid 1800-talets mitt, hade tekniska nymodigheter som ångkraft och järnvägar introducerats med förebild från främst Stor­britannien.

Textilindustri och sågverk blev viktiga exportbranscher och svenskt järn hade marknader i de tidigt industrialiserade länderna. Sverige var förvisso alltjämt ett jordbruksland men industriella produktionsformer och ny teknik började sätta sin tydliga prägel på landsbygdens bruksorter och, efterhand, städernas arbetsplatser.

Varannan vecka, direkt i mejlen.

DEN ANDRA INDUSTRIELLA REVOLUTIONEN
Decennierna kring sekelskiftet 1900 gick emellertid industrialiseringen in i en ny fas med elektrifiering, nya vetenskaps­baserade tillverknings­metoder, koncentration till stora produktions­anläggningar och en utvecklad mass­tillverkande verkstads­industri. Detta brukar sammanfattas som den andra industriella revolutionen.

Det var denna omställning som Stockholmsutställningen 1897 gav så tydligt uttryck åt. Likaså kan Verkstads­föreningens tillkomst året innan förstås som en konsekvens av samma omställning. En rad så kallade “snille­industrier” baserade på tekniska innovationer vann snabbt internationella framgångar.

Många av de nya industrierna var förlagda till städerna, och urbaniseringen tog fart på allvar.

Flera av dessa fick stor uppmärksamhet på Stockholms­utställningen medan andra, som de något yngre Aga och SKF, blev tongivande en bit in på 1900-talet. Många av de nya industrierna var förlagda till städerna, och urbaniseringen tog fart på allvar. Den tidigare fasens industri­städer som Stockholm och Norrköping fick konkurrens av bland annat Göteborg och Malmö, där varv och mekanisk verkstads­industri utvecklades snabbt.

Att initiativet till Verkstadsföreningen kom från just Göteborg, och James Keiller på Göteborgs Mekaniska verkstad, är med det i åtanke knappast förvånande. Med de materiella förändringarna följde även nya sociala och kulturella förutsättningar.

Industriföretagare och ingenjörer hörde till de samhälls­grupper som fick ökat inflytande, samtidigt som en industri­baserad arbetar­rörelse började formera sig. Det faktum att Sverige inte hörde till de krig­förande länderna under vare sig första eller andra världs­kriget gav svenska företag påtagliga konkurrens­fördelar i jämförelse med de flesta andra industri­länder.

Industrialismen – när Sverige blev rikt

I det Folkhems­sverige som etablerades under mellan­krigs­tiden och expanderade under efter­krigs­tiden, spelade de stora teknik­baserade industri­företagen, som bil­tillverkaren Volvo och telekom­företaget LM Ericsson, en central roll, både som tillväxt­motorer och som organisatorisk förebild även för andra samhälls­sektorer.

Det materiella välståndet ökade i rask takt – under perioden 1870–1970 var det endast Japan av alla världens länder, som uppvisade en brutto­national­tillväxt per capita jämförbar med Sveriges.

SKF med sina patenterade kullager hör till de svenska snilleindustrierna.
På bilden avsyning av kulhållare på fabriken i
Göteborg, 1943. Foto: Tekniska Museet.

DEN TREDJE INDUSTRIELLA REVOLUTIONEN
Om ångmaskinen utgjort den teknologiska kärnan i den första industriella revolutionen och elektriciteten i den andra, brukar man peka på datorn i den tredje industriella revolutionen.

Den moderna dator­industrin som växte fram under 1960- och 70-talen, den gradvisa övergången från analog till digital teknik, från elektronrör till transistorer och integrerade kretsar, fick fundamentala konsekvenser för såväl produktions­industrin som de finansiella systemen. Ökad världs­handel, förbättrade kommunikationer och globala produktions- och värde­kedjor skapade nya internationella marknads­möjligheter för företag som Ericsson och ABB.

“Hur skildras näringslivets historia?”

Decennierna i slutet av 1900-talet känne­tecknades också av en övergång från produktions­orienterad tillverkning till kund­efterfrågad tillverkning, och av en tjänste­sektor som växte i jämförelse med tillverknings­industrin. Den expansion som skedde inom först dator­industrin och sedan den internationella tele­kommunikations­industrin ledde till uppkomsten av en rad nya, IT-baserade branscher som blev centrala i vad som kommit att kallas informations­samhället.

Svenska företag gynnades av att Sverige inte blev indraget i
något av världskrigen. Telekomföretaget LM Ericsson var ett av
företagen som expanderade kraftigt och bidrog till att öka det
svenska välståndet. Här ses en av företagets fältväxlar i bruk,
1982. Foto ur Ericssons arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

EN FJÄRDE REVOLUTION?
Under 2000-talet har den digitala utvecklingen tagit ytterligare ett steg. Artificiell intelligens, bioteknik, internet of things, 3D-printning och en lång rad andra tekniker har kombinerats med nya nätverks- och plattforms­baserade organisations­former.

Jordbrukets teknikrevolution

Detta steg är så radikalt att många analytiker menar att vi befinner oss i en ny, fjärde industriell revolution. Den innebär en fusion mellan fysiska, biologiska och digitala teknologier och system. Samtidigt står samhället inför nya utmaningar i form av mänsklig påverkan av miljö och klimat, som gör att den utvecklings- och tillväxt­rationalitet som hittills präglat den industriella epoken måste ifrågasättas.

Dagens teknik­företag, stora eller små, sekelgamla eller startups, är mitt uppe i denna utveckling. Vad den kommer att innebära får framtiden utvisa.

Prenumerera på tidskriften Företagshistoria!