Svensk teknik erövrar världen

UTVECKLING I FLERA STEG
Det är ofta svårt att bestämma exakt plats och tidpunkt då en viss uppfinning uppstår. I allmänhet sker teknikutvecklingen i små eller stora steg, där varje modifiering och förbättring bygger på det tidigare.

Johan Petter Johanssons skiftnyckelpatent från 1892, Sven Wingquists självreglerande radialkullager från 1907 och Gideon Sundbäcks blixtlåspatent från 1917 byggde alla på tidigare mer eller mindre välkända uppfinningar med ursprung i andra länder. Men de utgjorde samtidigt så radikala förbättringar att de ersatte sina föregångare och snabbt blev internationella framgångar. De skiftnycklar, kullager och blixtlås vi använder i dag är i princip likadana som det tidiga 1900-talets.

Elektrifieringen ändrade allt

En del uppfinningar är så oansenliga att vi inte tänker på dem, men är inte desto mindre oundgängliga. En sådan är O-ringen, den ringformade tätning av gummi eller annat elastiskt material som Johan Olof Lundberg i småländska Bruzaholm tog patent på 1896.

O-ringen åstadkommer effektiv tätning genom att klämmas fast i en skåra mellan exempelvis två rördelar, och används i vattenledningar, pumpar och mycket annat. Denna till synes enkla uppfinning spreds över världen, snabbt men utan att göra mycket väsen av sig. I dag hör O-ringen sannolikt till de minst kända men mest spridda svenska uppfinningarna genom historien.

”Den svenska metoden” kombinerade Sandvikens nya hårdmetallskär med Atlas lätta, knämatade berg­borr­maskiner, vilket gjorde att en arbetare med en hand­buren borrmaskin kunde utföra samma arbete som tidigare krävt flerfaldigt större resurser.

Det finns många exempel på att summan blivit större än delarna. När Atlas Diesel på 1940-talet lanserade en ny och effektivare metod för berg­borrning betonade företaget att det inte i första hand var maskiner som skulle säljas, utan en metod. ”Den svenska metoden” kombinerade Sandvikens nya hårdmetallskär med Atlas lätta, knämatade berg­borr­maskiner, vilket gjorde att en arbetare med en hand­buren borrmaskin kunde utföra samma arbete som tidigare krävt flerfaldigt större resurser. Detta blev det som i dag heter Atlas Copcos genombrott på världsmarknaden.

Datorerna tar över

EFFEKTIVISERING OCH NYA SPÅR
Flera av de gamla dominanterna inom svensk teknikexport har lyckats förbli framgångsrika genom att byta spår och förnya sin produktion. Asea byggde sina första framgångar på generatorer och trefaselektricitet medan dagens ABB hör till de världsledande producenterna av sådant som industrirobotar och snabbladdare till elbilar.

L M Ericsson startade med en vidareutveckling av amerikanska Bells telefoner på 1870-talet och tog ett stort kliv med digitala växelsystem och mobiltelefoner för att i dag vara en av världens största tillverkare av mobil kommunikationsutrustning och nätverk.

Pionjärer inom telekommunikation

Andra har stegvis byggt vidare på och effektiviserat teknik som funnits med från starten. Ett välkänt exempel är SKF, som sedan starten 1907 genom konstruktionsoptimering men också allt renare stål och smörjmedel förlängt livslängden på sina kullager och därmed behållit en ledande position på världens kullagermarknad. När Magnus Kellström 1995 kombinerade företagets långa erfarenhet av lagertillverkning med digital programmering kunde han skapa det nya toroidrullagret CARB.

Ett mindre välkänt exempel är batteritillverkaren Jungners i Oskarshamn, som 1910 började tillverka laddningsbara alkaliska batterier baserade på ett patent från 1899 av uppfinnaren Waldemar Jungner. Företaget heter i dag Saft och ingår i en koncern som är marknadsledande inom reservbatterier och sofistikerade säkerhetssystem för stora anläggningar som flygplatser, sjukhus och oljeriggar världen över.

Världsindustrin som försvann

Inom medicinteknik utvecklade svenska forskare och företag flera viktiga lösningar som lade grund för internationella framgångar åren efter andra världskriget. 1946 presenterade Nils Alwall den första kliniskt användbara dialysapparaten.

Andra viktiga uppfinningar följde under de följande åren: Carl Gunnar Engströms respirator (1950), Lars Leksells och Börje Larssons kirurgiska strålkniv (1951), Inge Edlers och Hellmuth Hertz ekokardiograf för ultraljud (1953) och Rune Elmqvists implanterbara pacemaker (1958).

NYA SUCCÉER I DEN DIGITALA ERAN
Vid 1900-talets slut och 2000-talets början födde den elektroniska och digitala revolutionen helt nya teknikområden. Uppfinnaren Håkan Lans var en föregångare under 1980-talet med sitt system för färggrafik till datorer och positioneringsmetoden STDMA, som blivit världsstandard för sjöfart och flygtrafik.

Radio CfN #11: Atlas Copco

En annan innovation med svenska rötter och global spridning är bluetooth, den standard för lokal radiokommunikation som våra elektroniska hjälpmedel i dag använder. Den startade som ett projekt på Ericsson Mobile Communications (ECS) i Lund under 1990-talet men involverade snart även företag som IBM, Toshiba, Nokia och Intel.

Under de senaste decennierna har programvarubaserade tjänster som kommunikationssystemet Skype (2003), den digitala strömningstjänsten Spotify (2006) och betaltjänsterna Klarna (2005) och Izettle (2010) fått internationell eller till och med global spridning. Samtidigt har de svenska digitala spelutvecklarna firat stora framgångar och etablerats som en betydande svensk exportbransch.