Anders Houltz

Härom veckan kom besked om att det amerikanska företaget Tupperware ansökt om konkurs. Den klassiska tillverkaren av färgglada plastlådor för livsmedel anger minskad försäljning och ökande kostnader som orsaken. Om ingen ny finansiär dyker upp är det en epok som går i graven.

På Jubileumsutställningen 1923 lanserades ett estetiskt formspråk mellan tradition och modernitet som skulle ge svensk arkitektur, konsthantverk och design världsrykte. Anders Houltz, forskningschef Centrum för Näringslivshistoria, skriver om hur Swedish grace uppstod i Göteborg.

Fortfarande efter hundra år präglas Göteborgs museilandskap av de satsningar som genomfördes inför stadens Jubileumsutställning 1923.1 Med drygt 4,2 miljoner besökare var Göteborgsutställningen den största som hållits i Sverige, och internationellt sett den första betydande utställning som anordnats i Europa efter första världskriget.

Ett folkkärt arv efter den magiska utställningssommaren 1923 är Liseberg. Men det var ingen självklarhet att Göteborgs jubileumsutställning skulle inkludera något så lättsinnigt som ett tivoli. Det var tack vare möbelsnickaren Herman Lindholm från Malmö som nöjesfältet kom till – och blev kvar.

En ny bok dokumenterar pionjäråren inom den svenska datoriseringen, från 1950-talets matematikmaskiner till 1980-talets persondatorer och internet.

I en skogsbacke öster om Avesta Jernverks gamla industriområde, i dag känt som Koppardalen, ligger en rad granitkolonner av imponerande dimension, övervuxna och bortglömda. De flesta är cylindriska, med huggna kapitäl, några är femkantiga i genomskärning. Kapitäl och fundament i betong ligger intill. Hur länge har stenjättarna legat där, hur kom de dit – och varför?

Albert Samuelsson började tillverka cyklar i småländska Skeppshult 1911. Han anade knappast då att hans firma ett drygt sekel senare skulle vara den enda kvarvarande cykeltillverkaren i Sverige där allt byggs från grunden.

”På en holme i en av Smålands insjöar har legat ett slott, som länge tillhörde släkten Månesköld.” Så börjar Viktor Rydbergs romanklassiker Singoalla från 1857.På en bergknalle vid Söderbysjöns badstrand i Nackareservatet öster om Stockholm finns några oansenliga betongfundament som minner om ett av Sveriges dyraste filmprojekt.

I Tyskland kallas den Bulli (knubbis), i USA är den en symbol för hippieeran. Den började som transportbil men blev den första verkliga campingbilen som har förkroppsligat frihetslängtan för generationer.

Betong väcker ofta starka känslor. För en del representerar betong allt som är kallt, hårt och opersonligt i det moderna samhället, för andra de oändliga möjligheter och den skönhet som finns i det enkla och nyttiga.