Anders Houltz

Forskningschef, docent

Anders Houltz är docent i teknik- och vetenskapshistoria och forskningschef vid Centrum för Näringslivshistoria. Han doktorerade 2003 på en avhandling om Göteborgsutställningen 1923, ”Teknikens tempel”. Han har i flera år forskat och undervisat vid KTH:s avdelning för historiska studier av teknik, vetenskap och miljö, och skrivit böcker och artiklar i olika sammanhang. Mycket av hans forskning har handlat om industrihistoria, kulturarv och museer

Säkrare på vägarna

|

Antalet döda i trafiken minskar stadigt, trots allt fler bilar ute på vägarna. Nya innovationer och förändrade attityder har gjort att vi kommer allt närmare nollvisionen.

Vikten av cement – en historisk översikt

|

Om det finns ett byggnadsmaterial som mer än andra förkroppsligar den moderna epoken måste det vara betong. Betongens bindemedel utgörs av cement, som tillsammans med ballast i form av sand, grus eller sten genom en kemisk reaktion hårdnar till betong då man tillsätter vatten. Principen är enkel, men tillverkningsprocessen är raffinerad. Materialets användningsområden, flexibilitet och utvecklingspotential tycks närmast utan gräns.

Fordonsindustrin som motor

|

I bilismens barndom var bilen en utpräglad importprodukt i Sverige. Men det skulle snabbt komma att ändras, inte minst tack vare alla underleverantörer.

Svensk teknik erövrar världen

|

Ny teknik uppstår i samspel – mellan såväl individer som länder. Sveriges teknikutveckling har i alla tider varit beroende av influenser utifrån, men det finns också gott om exempel på det omvända förhållandet.

I detalj: stormköket

|

Vissa produkter blir så framgångsrika att varunamnet blir synonymt med funktionen. Primusköket från 1892 är en av dem.

Platsen: Från mönstersamhälle till spökstad

|

Idag är Pyramiden, den ryska före detta gruvanläggningen på norska Svalbard, en ren spökstad.  Men en gång var det ett sovjetiskt mönstersamhälle, skapat på en av jordens mest ogästvänliga och isolerade platser: kolgruvestaden Pyramiden på Svalbard.

I detalj: skrivmaskinen

|

Dåtida teknik tvingade fram var skrivmaskinens tangenter skulle sitta. Trots att bättre lösningar kan erbjudas på moderna skrivmaskiner har inget slagit ut den 150 år gamla metoden.

Nya utställningar för en ny tidsålder

|

Politik och kungligheter får allt större plats i världsutställningarna under 1900-talet. I denna sista del om fenomenet världsutställningar ställer vi oss också frågan om utställningarna är relevanta för framtiden.

Världs­utställningarna – fönstret mot framtiden

|

Världsutställningar. En mötesplats för världens ledande industrinationer och en möjlighet för vanliga människor att beskåda det senaste.

125 år av teknikutveckling

|

Identiteten som modern tekniknation är i dag djupt förankrad i svensk självbild. Forsknings- och innovationsdrivna teknikföretag som inom sina specialområden konkurrerar på internationell toppnivå uppfattas av många svenskar som en självklarhet i dag.