Anders Houltz

Forskningschef, docent

Anders Houltz är docent i teknik- och vetenskapshistoria och forskningschef vid Centrum för Näringslivshistoria. Han doktorerade 2003 på en avhandling om Göteborgsutställningen 1923, ”Teknikens tempel”. Han har i flera år forskat och undervisat vid KTH:s avdelning för historiska studier av teknik, vetenskap och miljö, och skrivit böcker och artiklar i olika sammanhang. Mycket av hans forskning har handlat om industrihistoria, kulturarv och museer

Fulbetong eller brutalt vackert?

|

Betong väcker ofta starka känslor. För en del representerar betong allt som är kallt, hårt och opersonligt i det moderna samhället, för andra de oändliga möjligheter och den skönhet som finns i det enkla och nyttiga.

Lucka 11: Kvarnsvedens pappersbruks maskinhall, Borlänge

|

Kvarnsvedens pappersbruks vackra maskinhall var en del av Stockholmsutställningen 1897. Maskinhallen skapades av arkitekten Ferdinand Bobergs och ingenjören Fritz Söderbergh och tillverkades i Borlänge.

Nytt forsknings­samarbete om industri­arvs­kultur i de nordisk-baltiska länderna

|

Hur har näringslivets globalisering, digitalisering och omlokalisering påverkat vår förståelse av industrins kulturarv? En tvärvetenskaplig forskargrupp med deltagare från Danmark, Finland, Norge, Estland, Litauen och Sverige har bildats för att i tre workshops diskutera industriarvets betydelse i informationssamhället.

Tekniknationen Sverige

|

Identiteten som modern tekniknation är djupt förankrad i svensk självbild. Forsknings- och innovationsdrivna företag som inom sina specialområden konkurrerar på internationell toppnivå uppfattas av många svenskar som en självklarhet.

Utforskare av nya världar

|

På månens yta lär det ligga inte mindre än tolv svensktillverkade kameror. De utgör spåren efter sex bemannade månlandningar och minner om det fleråriga samarbetet mellan NASA och kameratillverkaren Hasselblad. Men kamerorna är inte de enda svenska produkter som skickats ut i rymden.

Den vetenskapliga cementen

|

Cement har sitt ursprung i hantverk, men alltsedan det industriella genombrottet har tillverkningen utvecklats i nära samverkan med forskning. Den teoretiska förståelsen av materialet har gjort cementen starkare, beständigare, mer ändamålsenlig – och under senare decennier även miljövänligare.

Bygga och återuppbygga

|

Inom byggbranschen har mycket förändrats och förbättrats genom åren. Men många av de tekniska lösningar som utvecklades vid mitten av förra seklet står sig ännu.

Bra utbildning för en bra start

|

Från von Platens och Munters examensarbete till dagens mångfacetterade ingenjörsprogram. De tekniska utbildningarna har lagt grunden till många svenska framgångar.

Säkrare på vägarna

|

Antalet döda i trafiken minskar stadigt, trots allt fler bilar ute på vägarna. Nya innovationer och förändrade attityder har gjort att vi kommer allt närmare nollvisionen.

Vikten av cement – en historisk översikt

|

Om det finns ett byggnadsmaterial som mer än andra förkroppsligar den moderna epoken måste det vara betong. Betongens bindemedel utgörs av cement, som tillsammans med ballast i form av sand, grus eller sten genom en kemisk reaktion hårdnar till betong då man tillsätter vatten. Principen är enkel, men tillverkningsprocessen är raffinerad. Materialets användningsområden, flexibilitet och utvecklingspotential tycks närmast utan gräns.