100 år av standarder - toleranser för mått
VISA BILDTEXT
Storskalig tillverkning av olika komponenter kräver industristandarder, så att alla delar passar ihop med varandra. Foto: AB C E Johanssons arkiv, Arkiv Sörmland.

NÄRINGSLIVET AV: Gustav Norqvist-Svensson 2022-08-30

100 år av standarder – toleranser för mått

Idag utarbetas det standarder på alla tänkbara områden. Inom industrin insåg man tidigt fördelarna med enhetliga format. Att en mutter och en skruv tillverkade på olika fabriker faktiskt passar ihop beror på att de är tillverkade enligt samma standard och att dess storlekar håller sig inom givna toleranser.

Artikeln publicerades i tidskriften SIS 1922-2022 – 100 år av standarder .

Toleranser anger vad som för sammanhanget är lagom, vilket är en nyckel till framgångsrik storskalig tillverkning. Och det handlar inte bara om skruvar och muttrar. De representerar en idé om hur man på ett konkret vis arbetar enligt gemensamt överenskomna normer. I ett bredare perspektiv är det ju faktiskt vad allt standardiserings­arbete handlar om.

Så blev centimetern en knäckfråga

Inom modern tillverkningsindustri kan du knappast producera någonting av värde om inte processerna följer gemensamt överenskomna specifikationer. Precis detta kom man underfund med i det tidiga 1900-talets verkstads­industrier. En av de stora skillnaderna mellan tidigare generationers hantverk och den moderna industriella tillverkningen var den stor­skaliga produktionen av många små delar som slutligen monterades ihop till en färdig produkt på det löpande bandet.

När delarna väl skulle monteras var det avgörande att de olika komponenterna hade tillverkats med tillräcklig precision att de passade ihop utan att behöva filas ner och finjusteras i efterhand – man ville ju inte gärna stoppa det löpande bandet i onödan. Men eftersom det var näst intill omöjligt att tillverka något som höll ett exakt mått blev ett system med accepterade övre och undre mått­gränser – toleranser – vägen framåt.

Hur stor är en skruv? Så stor som toleranserna anger. En man skruvar på en
SJ-skylt på en personvagn, ca 1930. Foto: Eric Lundquist/Järnvägsmuseet.

Annat som hände under 1930-talet

  • På Stockholmsutställningen 1930 slog funktionalismen igenom. Utställningen besöktes av nära 4 miljoner personer.
  • Vid en demonstration i Lunde i Ådalen den 14 maj 1931, till följd av en arbetskonflikt, sköts fem personer ihjäl av militären. Händelsen blev känd som Skotten i Ådalen eller Ådalshändelserna.
  • Kreugerkraschen som ledde till en omfattande ekonomisk kris efter finansmannen Ivar Kreugers död 1932.
  • Den bostadssociala utredningen som startade 1933 kartlade bostadsförhållandena och utarbetade riktlinjer för bostadspolitiken. Trånga bostäder med utedass skulle byggas bort och de nya bostäderna skulle ha rinnande vatten, rostfria diskbänkar, wc och badrum.
  • Begreppet ”folkhemmet” slog igenom i samband med flera välfärdsreformer över blockgränserna.
  • Saltsjöbadsavtalet, som blev mönsterbildande för avtal mellan arbetsmarknadens parter, tecknades mellan SAF och LO den 20 december 1938.
  • Andra världskriget inleddes den 1 september 1939 när Tyskland invaderade Polen. Två dagar senare förklarade Storbritannien och Frankrike krig mot Tyskland.

PIONJÄREN MÅTT-JOHANSSON
Under 1900-talets första årtionden var det vanligt att man inom fabriks­industrin använde kalibrerings­verktyg som tolkar och hakmått för att uppnå tillräcklig precision vid tillverkningen. Dessa verktyg var visserligen inbördes korrekta, men rättade sig inte efter någon vedertagen industri­standard.

Så länge som alla komponenter tillverkades vid en och samma fabrik enligt en och samma måttsats utgjorde interna standarder inget större problem. Värre blev det när ekonomin utvecklades och fabrikerna blev mer specialiserade och beroende av komponenter tillverkade av under­leverantörer, eller när fabriken blev under­leverantör till andra industrier. För att inte tala om alla de problem som uppstod vid handels­kontakter med utlandet.

Prylen: 102 bitar stålhård precision

För att industristandarder skulle kunna bli möjliga krävdes det dock ordentliga mätmetoder och precisions­verktyg – standarderna skulle ju gå att följa. Det sannolikt viktigaste bidraget på det området kom från svensken Carl Edvard Johansson, även kallad Mått-Johansson.

Hans egentillverkade måttsats från 1896 bestod av 102 passbitar, vilka kunde kombineras för att få fram mått­prototyper mellan 1-201 mm – i intervaller på en hundra­dels millimeter. Sådana exakta mät­metoder blev snart oumbärliga vid all typ av industriell precisions­tillverkning och kalibrering av maskiner. Johanssons måttsats fick ett enormt genomslag, inte minst inom den amerikanska bil­industrin, där ”Jo Blocks” tidigt omfamnades av både Cadillac och Ford.

Trots framgångarna i USA var Johanssons måttsats framtagen med det franska meter­systemet som bas. Systemet hade fastslagits 1875 vid meter­konventionen i Paris och till skillnad från kropps­nära mått som tum och fot var systemet rationellt utformat som ett absolut värde kopplat till jord­klotets uppskattade storlek.

1930 fastställde British Standards Institution måttet på en tum till exakt 25,4 mm. I mars 1933 följde American Standards Association deras exempel. C E Johansson hade som auktoritet på området själv varit involverad i diskussionerna som föregick beslutet. Hur han egentligen hade lyckats tillverka sin måttsats är det dock ingen som vet. Den hemligheten tog Mått-Johansson med sig i graven.

Kontrollmätning av passbitar. Foto: AB C E Johanssons arkiv, Arkiv Sörmland.

STANDARDER SOM LEVER KVAR
I Sverige insåg man tidigt att det behövdes gemensamt utarbetade och överens­komna standarder för att industrins hjul skulle kunna snurra oförtrutet. Sveriges Maskinindustri­förenings standard­kommission (SMS) hade redan 1922 skickat ut en remiss på ämnet toleranser.

År 1925 utfärdades standarden SMS-133, Toleranser för diametermått, en av de första i sitt slag i världen. Hilding Törnebohm vid Svenska Kullager­fabriken (SKF) blev en av för­grunds­gestalterna inom den tidiga svenska standardiserings­vågen, kanske inte helt oväntat då SKF var ett av Sveriges mest export­beroende industri­företag och som hade allt att vinna på att deras kullager kunde säljas till så många marknader som möjligt.

Läs också: Fordonsindustrin som motor

SMS-133 låg delvis till grund för International Standards Associations (ISA) tolerans­system ”System of Fits” som utkom 1934, hela nio år efter den svenska före­gångaren såg dagens ljus. Törnebohm själv blev 1928 belönad med Ingenjörs­vetenskaps­akademiens (IVA) guldmedalj för sina insatser. Och standardiseringen av industrin hade förstås bara börjat.

Det svenska och internationella
arbetet med dimensioner och toleranser resulterade i otaliga hand­böcker och ytterligare standarder under resten av århundradet. Idag lever de alla vidare i standarden ISO 286 och ”the ISO fit system”. Den senaste reviderade utgåvan kom 2010. Även andra system för passmått och toleranser förekommer, till exempel i USA, där ANSI Standard of Limits and Fits (B4.1) gäller.

Foto: AB Electrolux arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

Svenska Institutet för Standarder (SIS) 100 år

En standard är en gemensam lösning på ett återkommande problem. Syftet med standarder är att skapa enhetliga rutiner för att generera största möjliga nytta inom ett visst område. Som svenskt standardiseringsorgan har SIS tagit fram tusentals standarder och verkat för användningen av dessa.

Till Svenska Institutet för Standarder hundraårsjubileum 2022 har vi på Centrum för Näringslivshistoria uppmärksammar de ett antal banbrytande standarder. Läs mer på www.naringslivshistoria.se.