Fordonsindustrin som motor
VISA BILDTEXT
Volvos snabba framgång kan tillskrivas ett nära samarbete mellan olika fabriker med skiftande specialitet. Redan från starten var Volvo beroende av sina underleverantörer. Bild från Volvo Car Group.

NÄRINGSLIVET AV: Anders Houltz 2021-07-20

Fordonsindustrin som motor

I bilismens barndom var bilen en utpräglad importprodukt i Sverige. Men det skulle snabbt komma att ändras, inte minst tack vare alla underleverantörer.

I takt med att efterfrågan på bilar ökade efter första världskriget försökte sig flera inhemska aktörer på att tillverka bilar, bland annat Thulinverken i Landskrona, Tidaholms bruk och Scania-Vabis i Södertälje. Men lönsamheten uteblev och företagen gav upp, det ena efter det andra. Två nödvändiga faktorer saknades: resurser för mass­tillverkning och en försäljnings­marknad stor nog att motsvara denna produktion.

Bilsamhället

När den tidigare försäljnings­chefen på SKF Assar Gabrielsson och ingenjören Gustaf Larson startade Volvo 1926 hade de ett starkt konglomerat av väletablerade industri­företag i ryggen. Pentaverken i Skövde tillverkade motorerna, Bofors chassi och vevaxlar, växel­lådorna kom från Köpings mekaniska verkstäder och karosserna från Olofströms bruk. För kullagren stod SKF, som även tillhandahöll fabrikslokal på Hisingen i Göteborg, aktie­kapital samt, inte minst, varumärkesnamnet Volvo.

Den första Volvon rullade ut från sammansättnings­fabriken i Göteborg 1927. Modellen hette Volvo ÖV4 och var resultatet av ett nära samarbete mellan olika fabriker med skiftande specialitet. Redan från starten var Volvo således beroende av sina under­leverantörer.

Volvos första modell – Volvo ÖV 4 1927-1929, kallad “Orrekojan”. Foto: Carl Larssons Fotografiska Ateljé/Länsmuseet Gävleborg.

När bilen efter andra världskriget fick sitt stora genombrott i Sverige blev det ömsesidiga beroende­förhållandet ännu tydligare. Efterhand köpte företaget upp flera av de stora under­leverantörerna, men rotsystemet av komponent­leverantörer fortsatte att förgrena sig.

125 år av teknikutveckling

Varannan vecka, direkt i mejlen.

Efter kriget fick den svenska fordonsindustrin en ny central aktör då flygplanstillverkaren Saab, inspirerade av Volvos framgångar, satsade på bil­tillverkning i Trollhättan. Serieproduktionen av Saabs modell 92 kom i gång 1949.

Världsindustrin som försvann

Även lastbils­tillverkningen tog fart efter kriget. Volvos lastbils­tillverkning hade inletts 1928, och Scania-Vabis hade sedan 1920-talet specialiserat sig på lastbilar och bussar. Nu expanderade dessa verksamheter. Med ens utgjorde fordonsindustrin en av landets viktigaste branscher, och Volvos anläggning i Torslanda, som invigdes 1964, var Skandinaviens största fabrik. Sverige var en fordons­nation.

Montering av Volvo Amazon i Torslanda 1964. Bild från Volvo Car Group.

Ett drygt halvsekel senare är Sverige fortfarande en fordonsnation. I få andra länder i världen spelar fordons­industrin en lika stor roll för ekonomin. Men mycket har hänt: biltillverkaren Saab finns inte längre kvar och Volvo är uppdelat i ett personbilsföretag och ett lastbils­företag.

Ägandet är till stor del internationaliserat – Scania ägs av tyska Volkswagen, Volvo Personvagnar av kinesiska Geely, som även har stora andelar av Volvo Lastvagnar. Samtidigt sysselsätter fordons­industrin och dess under­leverantörer ca 150 000 personer på olika platser i Sverige. Den utgör landets viktigaste export­näring med ett exportvärde på 235 miljarder kronor under 2019 – drygt 15 procent av den totala svenska varuexporten.

Teknikföretagen 125 år

År 1896 grundades Verkstadsföreningen. Idag heter man Teknikföretagen och firar 125 år. Under jubileumsåret berättar Teknikföretagen sin och sina medlemmars historia genom att lyfta banbrytande innovationer som bidrog till industrins, näringslivets och samhällets utveckling.

Läs mer om projektet på www.naringslivshistoria.se!