För näringslivet – i tiden
VISA BILDTEXT
En ung Carl XVI Gustaf provar på bergborrning på besök hos Atlas Copco, 1970-tal. Foto: Atlas Copcos arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

NÄRINGSLIVET AV: Eva Ersson Åbom 2023-10-25

För näringslivet – i tiden

I september 2023 har Carl XVI Gustaf varit Sveriges stats­chef i hela femtio år. En modern monark som genom 1975 års regeringsform står utan konstitutionell makt, men som fortfarande är betydelsefull på andra sätt.

Artikeln publicerades i vår tidskrift Företagshistoria 2023 nr 3.
Prenumerera på tidskriften Företagshistoria!

Med Carl XVI Gustaf inleddes en ny epok med ändrad kunga­roll och intensiv medial bevakning. Under fem decennier har kungen verkat för landets fortsatta välstånds­utveckling, inte minst genom stöd till Sveriges inter­nationellt aktiva närings­liv.

Hans engagemang för medborgare och företag­samhet, med återkommande representations­mål­tider för nät­verkande på hög nivå, en personlig närvaro vid stora idrotts­evenemang, stats­besök, handels­delegationer, studie­besök och företags­invigningar har genom åren rönt stor uppskattning.

I intervjuer har han själv sagt att “visst hjälper jag gärna till som dörr­öppnare utom­lands. Men jag representerar inte bara industrin. Jag har ju hela folket bakom mig.”

Läs också: När kronprinsen var en fest-is

Historiskt var Sverige en avkrok, ett fattigt outvecklat agrar­land med bergs­mans­produkter. Kungen och kyrkan hade makt över folket och för det stora fler­talet var livet hårt och fyllt av um­bäranden. Men från 1800-talets mitt lyfte landet sig genom för­nyelse av jordbruk och industri, utbildning, företagande, affärs­liv och samhälle.

Sverige gick från ett utbrett armod och emigration till en demokratisk, hög­teknologisk, skatte­finansierad väl­färds­stat med hög standard. På olika sätt, utifrån sin tids särskilda villkor, har monarkerna ur Bernadotte-­dynastin varit del­aktiga i den processen.

Som en kung i tiden följer Carl XVI Gustaf i själva verket en lång, utvecklings­orienterad familje­tradition. I spåren av sin anfader Jean Baptiste Bernadotte, har sex fredligt orienterade svenska monarker i mer än 200 år varit anhängare av modernisering av svensk samhälls­ekonomi och närings­liv.

Bernadottes egentliga uppdrag som kron­prins var att kriga tillbaka Finland och i ett konflikt­fyllt Europa beskydda svensk och norsk handel och närings­liv.

Bangården vid Lunds station kring 1856, det år Södra stambanans sträcka Malmö-Lund invigdes av Oscar I. Bild: Universitetsbiblioteket, Lunds universitet.

EN FRANSMAN PÅ SVERIGES TRON
Marskalken Jean Baptiste Bernadotte, från en borgerlig fransk familj, var i grunden militär och republikan. Utnämnd till furste av Ponte Corvo av kejsare Napoleon, hade han starka meriter från kontinentens slag­fält när den svenska riks­dagens ständer gick utanför ramarna och valde honom till svensk tron­följare. Ett för de högre stånden kontroversiellt val som visade sig bli ett betydelse­fullt steg i fram­växten av det moderna Sverige.

Bernadottes egentliga uppdrag som kron­prins var att kriga tillbaka Finland och i ett konflikt­fyllt Europa beskydda svensk och norsk handel och närings­liv. Men Sverige var krigs­trött och utfattigt, på väg mot konkurs. Kron­prinsen, som fick det svenska namnet Karl Johan, valde en annan väg. Stöd till folk­försörjning med bättre förut­sättningar för jord­bruk, produktion och handel var det rätta att ta itu med.

Läs också: Jordbrukets teknikrevolution

På hans initiativ instiftades Kungliga Skogs- och Lantbruks­akademien 1811, för forskning och utveckling av bättre teknik och metoder inom jord­bruket. Böndernas slit på åkern måste ge högre avkastning och mat till flera. Jord­bruks­produkter hade också export­potential. Akademien blev tillsyns­myndighet för hus­hållnings­sällskapen med uppgift att förbättra för­hållandena på lands­bygden. Kron­prinsen tog själv praktisk del i verk­samheten.

Efter avtal 1812 mellan Sverige och Ryssland blev det inget krig om Finland men väl, så småningom, en union med Norge och Bernadotte kröntes 1818 till kung Karl XIV Johan. I enlighet med 1809 års nya regerings­form, regent i en svensk konstitutionell monarki och grundare av en ny arvs­dynasti.

Karl XIV Johan kom att leda Sverige mot modernisering och in i en mer än två­hundra­årig freds­period. I sitt trontal markerade han tydligt sin uppfattning. “Freden är en upplyst regerings enda ärofulla mål. Det är icke en stats utsträckning som gör dess styrka och själv­ständighet. Det är dess lagar, dess handel, dess arbets­flit och framför allt dess national­anda.”

Kungen såg också till att det haltande Göta kanal­projektet styrdes upp. 1822 etablerade Baltzar von Platen Motala Verkstad, den svenska verkstads­industrins vagga, i ett expanderade Motala.

Sverige behövde fler manu­fakturer, nya företag, bättre transpor­tvägar och kompetens­utveckling. Läro­verk, tekniska skolor och lant­bruks­skolor initierades. Sveriges första civila högs­kole­utbildning, Bergs­skolan i Falun, inrättades 1819. Efter flytt till Stockholm blev den rot till Kungliga Tekniska högskolan, KTH, grundad 1827 som Kongl. Tekno­logiska institutet för att till­godose industrialismens behov av ingenjörer.

Karl XIV Johan började utveckla och bredda kunga­husets externa relationer. Även ofrälse gavs tillträde till mot­tagningar i hov­miljö. De representativa mål­tiderna slutade vara strikt ritualiserade. Kungen ansåg att “vid mitt bord skola min son finna Sveriges utmärktaste män af alla stånd församlade”.

Den nye kungen bedrev en liberal handel­spolitik och siktade på ekonomiskt upp­sving för Sverige. Med entusiasm stödde han alla slags industriella satsningar, från textil­industri till bergs­bruk, ofta genom egen finansiering. Ibland väl vid­lyftigt med skuld­sättning för staten som resultat.I Norrköping kom kungen att bli brett hyllad av befolkningen för sina insatser för klädes­industrins ekonomi.

Läs också: Göta kanal

Kungen såg också till att det haltande Göta kanal­projektet styrdes upp. 1822 etablerade Baltzar von Platen Motala Verkstad, den svenska verkstads­industrins vagga, i ett expanderade Motala. 1832 kunde kanalen, för smidiga transporter tvärs igenom landet, invigas och ge utrymme för nya affärs- och industri­etableringar.

Kungen deltog aktivt vid till­komsten av de första privat­bankerna och under 1830-talet företog han många långa besöks­resor i Sverige-Norge. Oppositionen mot kungen var tidvis tuff och resorna var viktiga för att han skulle kunna visa upp sig på plats och vinna befolkningens fortsatta stöd. Alltmer konservativ gick Karl XIV Johan ur tiden 1844.

Karl XV förklarar norra stambanan mellan Stockholm och Uppsala öppnad i banhallen i Uppsala, 1866. Bild: Järnvägsmuseet.

REFORMISTEN OSCAR I
Kronprins Oscar av Sverige-Norge var en av sam­tidens främsta reformister, med stort engagemang i straff­rätt, fängelser och kriminal­vård. Han tog tag i fortsatt kommersiell utveckling av Göta kanal. Samhällen och industrier växte fram i kanalens närhet.

Han bidrog aktivt till att folk­skolan med under­visning för alla barn startades 1842. Genom att personligen engagera sig i samman­slutningar och institutioner nära kopplade till den med­borgerliga offentligheten, framstod Bernadotte­dynastin som anmärknings­värt samhälls­tillvänd och modern.

Läs också: Bra utbildning för en bra start

Kronprins Oscar var liberalt sinnad i ekonomiska frågor. Befolkningens för­sörjnings­villkor måste förbättras. De gamla skrånas ordning med geografiska monopol för mästare och gesäller, hämmade utvecklingen. Avsaknaden av en reell arbets­marknad medförde begränsade förtjänst­möjligheter för industri­städernas växande befolkningar samtidigt som det rådde arbets­tvång. Oscar I satsade på förnyelse och framtid när han tillträdde tronen 1844. Nu var skrå­väsendets dagar räknade.

1848 utsåg Oscar I Johan August Gripenstedt, en 35-årig fri­handels­förespråkare och järn­vägs­entusiast, till konsultativt stats­råd. Utveckling av ekonomi, samhälle och näringsliv krävde stora investeringar och fördelad risk. Fram­driven av industrialiseringens finansierings­behov antogs Sveriges första aktie­bolagslag samma år.

Landet behövde fler industrier, affärs­banker och ökad handel. Kungen och Gripenstedt var eniga om järn­vägens potential som hävstång för modernisering. 1854 fattade riksdagen följaktligen beslut om ett statligt ägt stam­banenät. Efter skotsk förebild grundade André Oscar Wallenberg 1856 affärs­banken Stockholms Enskilda bank som kom att bli en dynamo i svensk närings­livs­utveckling.

Allmänna konst- och industriutställningen i Stockholm 1897 anordnades av av kronprins Gustaf för att fira Oscar II:s 25 år på tronen. Notera unionsflaggorna på affischen, då Sverige fortfarande var i union med Norge. Illustration av Richard Bergh. Foto: Litografiska museet.

NÄRINGS­FRIHET OCH TVÅ­KAMMAR­RIKSDAG UNDER KARL XV
1859 besteg Karl XV den svensk­norska tronen. Han var i grunden militärt inriktad och hade ambitioner för Skandinavien. Dock utan att få gehör. I stället fortsatte reform­arbetet.

1862 invigdes stambanan mellan Stockholm och Göteborg. Samma år infördes kommunal­lagar som gav kommunerna beskattnings­rätt och breddat lokalt inflytande. Lands­tingen inrättades med det specifika uppdraget att sköta närings­livets allmänna utveckling, kommunikations­väsende och utbildning samt sjukvård på läns­nivå.

Läs också: Näringsfrihetens historia

Insikterna om att Sverige måste reformeras för att kunna öka sitt väl­stånd men också hävda sig i den inter­nationella konkurrensen växte fram under uppenbar vånda. Inte bara företagarna var reglerade, utan också arbets­kraften. 1864 satte en ny radikal närings­frihets­förordning punkt för resterande gamla begränsningar.

Varje svensk man och kvinna blev nu berättigad att driva alla former av affärs­rörelser. Gifta kvinnors ekonomiska handlings­frihet fortsatte dock i praktiken att vara starkt begränsad.

1866 hade de fyra stånden spelat ut sin roll för den svenska makt­för­delningen. Två­kammar­riksdagen ersatte stånds­riksdagen och moderniserade Sveriges interna politiska makt­för­hållanden. Politiker med olika ursprung kunde komma och gå och regeringar med dem, men kungen satt kvar.

Hemma­marknaden var begränsad och näringslivet blickade mot om­världen. Under några år led Sverige oerhört av miss­växt och svält. Emigration sågs som en utväg för den som hade råd. På uppdrag av Karl XV slöts 1868 ett vänskaps-, handels- och sjö­farts­traktat mellan Sverige-Norge och Japan, genom vilket en rad viktiga japanska hamnar öppnades för handel med Sverige-Norge.

Kronprins Gustaf (Gustaf V) var motorintresserad och invigde Sveriges första internationella automobilutställning 1903. På bilden en Daimler-lastvagn från utställningen i Idrottsparken i Stockholm. Foto: Tekniska museet.

Få vårt nyhetsbrev, varannan vecka, direkt i mejlen.

KRAFTIG EKONOMISK EXPANSION UNDER OSCAR II
Industrialismen slog ut i full blom. Nya företag etablerades och utlands­handeln ökade. Sverige hade på allvar beträtt den knaggliga väg som på 100 år skulle leda från outvecklad fattigdom till välstånds­land. 1872 tillträdde Oscar II. Kungen var ut­vecklings­orienterad, industriellt intresserad och en aktiv privat finansiär med eget kontakt­nät inom närings­livet och goda relationer med bank­entreprenören A O Wallen­berg.

1876 kom stats­minister­ämbetet till genom en grund­lags­ändring. I stats­apparatens topp etablerades därmed en ny stark politisk makt­position. Oscar II:s regenttid präglades av nya entreprenörer, snabb teknisk utveckling och stark ekonomisk expansion, men också av en begynnande arbetar­rörelse med krav på politiskt in­flytande.

Efter flera decennier av fri­handel fick Sverige under senare hälften av 1800-talet skydds­tullar på industri och jord­bruks­produkter. 1878 drabbades landet av en svår ekonomisk kris, med usel konjunktur för järn och skogs­produkter. Inom närings­livet avlöste konkurserna varandra.

Svenska företag lanserade nya avancerade upp­finningar. Ett alltmer mång­facetterat närings­liv växte fram. Fler entre­prenörer, ingenjörer och innovatörer blev fram­gångs­rika inom olika branscher. Konst, idrott och litteratur fick också en skjuts. Telefoni och telegraf utvecklades som verktyg för kommunikation.

Efter flera decennier av fri­handel fick Sverige under senare hälften av 1800-talet skydds­tullar på industri och jord­bruks­produkter. 1878 drabbades landet av en svår ekonomisk kris, med usel konjunktur för järn och skogs­produkter. Inom närings­livet avlöste konkurserna varandra.

Folk­försörjningen var i fara. Känne­tecknande för det sena 1800-talets pragmatiska ekonomiska politik var ett nära samarbete mellan staten och fram­växande industriella aktörer och nätverk, som långsamt kom att ersätta den jord­ägande adelns tolknings­företräde i ekonomiska frågor. I januari 1885 trädde Kongliga Patent­byrån till skydd för svensk industri.

Läs också: Lotterivillan

De sista åren på 1800-talet var politiskt ansträngda år för Oscar II. Mass­demonstrationer anordnades mot monarkin och röst­rätts­rörelsen flyttade fram sina positioner. Social­demokratiska arbetar­partiet och Lands­organisationen, LO, grundades.

1905 löste Norge ensidigt upp unionen med Sverige. Kungen betraktade norr­männens agerande som en revolution, protesterade intensivt men accepterade saken “för att undvika ett större ondt”. 1906 blev Arvid Lindman, höger­politiker och stark man i närings­livet, stats­minister. Kunga­makten började ifrågasättas alltmer.

GUSTAF V, INTERNATIONALIST SOM STÖTTADE EXPORTEN
Efter ett upprop inom närings­livet 1887, engagerade sig kron­prins Gustaf för till­komsten av Sveriges Allmänna Export­förening (i dag Business Sweden). Kron­prinsen organiserade 1897 den smått legendariska konst- och industri­utställningen, den så kallade Stockholms­utställningen, på Djur­gården för att uppmärksamma Oscar II:s 25 år som regent.

Efter inter­nationellt mönster visades där upp allt vad svensk och norsk industri hade att erbjuda. Utställningen besöktes av många inter­nationella besökare och press som gav god PR till Sverige. Kronprins Gustaf intresserade sig för utrikes­frågor och diplomati över hela världen och representerade åter­kommande landet inter­nationellt.

Läs också: När bilen kom till Sverige

1898 beställde han sin första bensin­drivna auto­mobil från Daimlers motor­fabrik. 1903 invigde kronprins Gustaf Sveriges första inter­nationella auto­mobil­utställning. Bland de svenska utställarna återfanns Maskin­fabriks AB Scania.

Närmare 50 år gammal blev kron­prins Gustaf kung Gustaf V, samtidigt som utvecklingen i Sverige gick allt snabbare med ny teknik, vetenskapliga fram­steg och samhälls­förändringar under ökat politiskt tryck. Konjunkturen i Sverige för­sämrades med konkurser och mass­avskedanden i släp­tåg. Lockout och stor­strejk följde och gav rejäla slag mot samhälle och närings­liv. Efter flera månaders konflikt vädjade Gustaf V om arbets­fred.

Åren under första världs­kriget medförde stora svårigheter för människor och företag. Tillsammans med en lojal ämbets­manna­ministär lyckades kungen hålla Sverige utanför kriget. Under trycket av de revolutioner som skakade om Europa, lyckades kron­prins Gustaf Adolf och social­demokraten Hjalmar Branting rädda monarkin, genom att pressa Gustaf V och högern till att gå med på en demokratisk röst­rätts­reform.

Läs också: Mytomspunnet forskningspalats på Grev Turegatan

Ingenjörs­yrkets vikt och betydelse började få större erkännande under denna tid. I oktober 1919 grundade Gustaf V Kungliga Ingenjörs­vetenskaps­akademien, IVA, som fick en nyckel­roll i närings­livets fortsatta utveckling. Sittande regent har fortsatt varit IVA:s beskyddare.

Vid andra världs­krigets utbrott förklarade Sverige sig genast neutralt. Kungen gjorde stora ansträngningar för att hålla Sverige utanför kriget samtidigt som han gjorde flera försök att påverka utvecklingen mot fred.

Danska kungaparet och kronprins Gustaf Adolf på besök hos AGA, 1946. Foto: AGA/Linde Sveriges arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

GUSTAF VI ADOLF, DEN SISTE MONARKEN MED POLITISK MAKT
Efter kriget hade Sverige sin inhemska industri­apparat och infra­struktur till största delen i behåll. Produktion och affärs­liv kunde få förnyad ekonomisk utväxling när hjulen åter började rulla.

I oktober 1950 besteg den 68-årige kron­prins Gustaf Adolf den svenska tronen som Gustaf VI Adolf. Carl XVI Gustaf blev då kron­prins redan som litet barn eftersom hans far omkommit i en flyg­olycka 1947.

Läs också: Kungen av såpa

Efte­rkrigs­tiden blev ekonomiskt lyckosam för Sverige. Kungen hade fort­farande politisk makt, men utnyttjade den föga, annat än vid en akut regerings­kris 1957. Under Gustaf VI Adolf tog därmed politikerna i princip över landets hela styrning.

Social­demokraterna hade successivt flyttat fram sina positioner under första halvan av 1900-talet. Vid tronskiftet 1950 var de helt dominerande i Sveriges riksdag och hade monarkins avskaffande i parti­programmet.

I Sverige fortsatte den tekniska utvecklingen oförtrutet med nya land­vinningar och ständigt nya avancerade produkter och lösningar. Inom en rad branscher lyckades nya svenska företag växa och göra sig gällande med export och utlands­etableringar. Initialt var kungen flitigt involverad i representation av olika slag: företags­besök, utställningar, invigningar före­trädesvis på hemma­plan. En hel del av de närings­livs­relaterade uppdragen sköttes även av prins Bertil.

Social­demokraterna hade successivt flyttat fram sina positioner under första halvan av 1900-talet. Vid tronskiftet 1950 var de helt dominerande i Sveriges riksdag och hade monarkins avskaffande i parti­programmet. “Den gamle kungen” var omhuldad och mycket populär bland svenskarna i gemen och hans ställning var så stark att man väntade med att införa den nya regerings­form som skulle från­ta Sveriges konung all politisk makt, till dess att kron­prins Carl Gustaf blev hans efter­trädare.

Kung Carl XVI Gustaf och Drottning Silvia besöker Ericsson i Dallas, USA år 1984. Gunnar Eriksson är guide. Bild ur Ericssons historiska arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

CARL XVI GUSTAF, STATSCHEF UTAN FORMELL MAKT
1971 infördes enkammar­riksdagen och 1973 till­trädde Carl XVI Gustaf som stats­chef utan konstitutionell makt, men med publikt uppdrag. Kunga­rollen avgränsades till representativa plikter och ceremoniella uppgifter.

Begreppet “kunglig” började avvecklas i olika samman­hang, men togs smygande tillbaka med insikten om de positiva effekter den med­förde, inte minst utomlands. En utnämnd kunglig hov­leverantör vet fort­farande att värdera den positionen högt.

Inom ramen för monarkins traditioner och gamla etablerade mönster ankom det på Carl XVI Gustaf att mejsla fram en ny relevant kunglig funktion för sig själv. 1975 var det inte mycket som talade för att Carl XVI Gustaf skulle komma att fira 50-årsjubileum som folklig, väl förankrad symbol på tronen i det moderna Sverige.

Efter 1960-talets ekonomiska rekordår blåste starka vänster­vindar i Sverige. Inflationen steg, staten tog över alltmer av ekonomiskt initiativ och företagande. Stats­minister Olof Palme talade 1975 om hur “man kunde avskaffa monarkin med ett penndrag”. Skatte­trycket var hårt och företagare stod lågt i kurs.

Läs också: Förlaget och prinsen

Flera hög­profilerade entreprenörer tog sina skapelser från Sverige, till exempel familjen Rausing med Tetra Pak och Ingvar Kamprad med IKEA. Erling Persson valde i stället att sätta Hennes & Mauritz på börsen.

Carl XVI Gustaf var öppen för nya tankar och idéer. Han ville sätta sig in i och informera sig om olika företeelser och skeenden i det svenska samhället – att verka i tiden. Kanske var det anfadern Bernadottes ofrälse ursprung och tidiga “folk­närmande ambitioner” som avspeglade sig. Carl XVI Gustaf hade också draghjälp av prins Bertil som hade erfarenhet av att verka inom närings­livs­kretsar.

Sommaren 1976 arrangerade Sverige ett ståtligt kunga­bröllop och en rojalistisk yra drabbade landet. Kungen fick drottning Silvia vid sin sida, som stil­bildande och skicklig med­hjälpare i de representativa plikterna. Öppen­heten mot mass­media sattes alltmer i system och det svenska hovet började få anseende om sig som ett av de mest till­gängliga i Europa.

Kungens statsbesök och övriga resor ger unika tillfällen till möten. Att det råder stor konkurrens mellan företagen att få närvara vid kungens resor är det yttersta beviset på hans arbete… Inom stor­företags­världen är vi väl medvetna om hur viktig kungens roll är för våra relationer.

Att årligen genomföra besök till andra länder och stå värd för utländska besök i Sverige hör till Kungens främsta arbets­uppgifter. Kungens engagemang har kommit att omfatta fler och fler stats­besök med seriösa program för medföljande närings­livs­delegationer. Genom de sedan flera århundraden etablerade Eriks­gatorna och läns­besöken där länet visar upp sitt näringsliv, följer Carl XVI Gustaf också en lång tradition för möten med vanliga svenskar.

1999 utsågs kungen till hedersdoktor vid Handels­högskolan i Stockholm med motiveringen “För hans stora intresse för det svenska närings­livets utveckling och för hans stöd till de svenska export­företagen.” Genom årens lopp har många närings­livs­företrädare öppet uttryckt sig i positiva ordalag om kungens insatser för svensk företag­samhet.

Michael Treschow, som bland annat rattat Atlas Copco och Electrolux, samt varit ordförande i Ericsson, Svenskt Närings­liv och Föreningen svenskar i världen uttryckte sig 2006 på följande vis: “Kungens statsbesök och övriga resor ger unika tillfällen till möten. Att det råder stor konkurrens mellan företagen att få närvara vid kungens resor är det yttersta beviset på hans arbete… Inom stor­företags­världen är vi väl medvetna om hur viktig kungens roll är för våra relationer.”

I sitt sommar­program 2016 beklagade hovets tidigare informations­chef, Elisabeth Tarras-Wahlberg, att inte fler på nära håll får se vilken nytta kunga­paret gör för Sverige: “Svenska företags­ledare talar gärna väl om kunga­husets betydelse för svensk export­industri. Jag önskar att dessa berättelser inte stannade i företagens samman­trädes­rum, utan spreds så fler fick höra.”

Läs också: Konflikterna tvingade arbete, stat och kapital till förhandlingsbordet