Idag tar vi för givet att den som vill starta ett företag – en revisionsfirma, ett plåtslageri eller en butik – får göra detta om han eller hon inte begått brott och fått näringsförbud. Minst av allt förväntar vi oss att man ska behöva fråga sina blivande konkurrenter om lov. Men under mycket lång tid var det precis vad man måste göra i Sverige.
NÄRINGSLIVET AV: Per TH Dahl 2023-06-16
Näringsfrihetens historia
DELA
Innan 1864 var regelverket för vilka som fick öppna vilken typ av affär snävt och svårgenomträngligt. Man fick inte öppna en affär på landet. Man fick inte driva ett skomakeri om man inte var med i skomakarskrået. Även om man var fullt utbildad gesäll låg det hinder i vägen att bli självständig mästare.
Bodde man i en stad norr om Stockholm fick man inte handla med utlandet, utan måste gå via Stockholm. Bakom alla dessa regler låg tanken att det gick att bestämma vilka yrken, vilka branscher och vilken handel som skulle få finnas på en viss plats för att samhällsekonomin skulle fungera väl.
Mer i ämnet: 150 år av näringsfrihet. Del 1 av 4.
Långsamt grydde en ny insikt bland politiker, forskare och intellektuella: att ekonomin fungerade bättre, ja att alla fick det bättre, om man tillät en spontan ordning växa fram. Ingen enskild eller grupp hade möjlighet att tänka fram exakt hur en god samhällsekonomi såg ut.
De första diskussionerna förekom redan på mitten av sjuttonhundratalet. År 1846 togs så ett viktigt steg på vägen i och med att skråtvånget mjukades upp betydligt. Den slutliga och viktiga reformen skedde emellertid 1864 efter många riksdagsdebatter åren dessförinnan. Den 18 juni beslöt nämligen i konselj med kung Karl XV att införa en lag om ”utvidgad näringsfrihet”, med formuleringar som gjorde den grundlagslik.
Få vårt nyhetsbrev, varannan vecka, direkt i mejlen.
RELATERADE ARTIKLAR
Därmed inleddes också en lång period av mycket snabb tillväxt. Från att ha varit mycket fattigt blev Sverige ett land där betydande exportföretag kring nya uppfinningar växte fram, och där ekonomisk tillväxt lade grunden för den välfärdsstat vi har i dag.
Men näringsfriheten har alltid varit omstridd. Redan kring sekelskiftet 1900 började den begränsas, på grund av rädsla för utländska handelsmän. Och kring lantbrukets näringar restes murar av tullar och regleringar. Lång senare kom debatten att koncentreras kring banker och finanstjänster.
Idag står verksamheter som skolor, vårdcentraler och äldreboenden i diskussionens fokus. Så slutet på näringsfrihetens svenska historia är säkert inte färdigskrivet.
Läs också: 1864 – nya lagar, näringsfrihet och kvinnor på bank