Näringsfrihetens historia
VISA BILDTEXT
Lagen om näringsfrihet från 1864, som gav "ehnvar man och kvinna i Sverige" rätten att driva företag.

NÄRINGSLIVET AV: Per TH Dahl 2023-06-16

Näringsfrihetens historia

Idag tar vi för givet att den som vill starta ett företag – en revisions­firma, ett plåtslageri eller en butik ­– får göra detta om han eller hon inte begått brott och fått närings­förbud. Minst av allt förväntar vi oss att man ska behöva fråga sina blivande konkurrenter om lov. Men under mycket lång tid var det precis vad man måste göra i Sverige.

Innan 1864 var regel­verket för vilka som fick öppna vilken typ av affär snävt och svår­genom­trängligt. Man fick inte öppna en affär på landet. Man fick inte driva ett sko­makeri om man inte var med i sko­makar­skrået. Även om man var fullt utbildad gesäll låg det hinder i vägen att bli själv­ständig mästare.

Bodde man i en stad norr om Stockholm fick man inte handla med utlandet, utan måste gå via Stockholm. Bakom alla dessa regler låg tanken att det gick att bestämma vilka yrken, vilka branscher och vilken handel som skulle få finnas på en viss plats för att samhälls­ekonomin skulle fungera väl.

Mer i ämnet: 150 år av näringsfrihet. Del 1 av 4.

Långsamt grydde en ny insikt bland politiker, forskare och intellektuella: att ekonomin fungerade bättre, ja att alla fick det bättre, om man tillät en spontan ordning växa fram. Ingen enskild eller grupp hade möjlighet att tänka fram exakt hur en god samhälls­ekonomi såg ut.

De första diskussionerna förekom redan på mitten av sjutton­hundra­talet. År 1846 togs så ett viktigt steg på vägen i och med att skråtvånget mjukades upp betydligt. Den slutliga och viktiga reformen skedde emellertid 1864 efter många riksdags­debatter åren dess­förinnan. Den 18 juni beslöt nämligen i konselj med kung Karl XV att införa en lag om ”utvidgad näringsfrihet”, med formuleringar som gjorde den grundlags­lik.

Få vårt nyhetsbrev, varannan vecka, direkt i mejlen.

Därmed inleddes också en lång period av mycket snabb tillväxt. Från att ha varit mycket fattigt blev Sverige ett land där betydande export­företag kring nya uppfinningar växte fram, och där ekonomisk tillväxt lade grunden för den välfärdsstat vi har i dag.

Men närings­friheten har
alltid varit omstridd. Redan kring sekel­skiftet 1900 började den begränsas, på grund av rädsla för utländska handels­män. Och kring lantbrukets näringar restes murar av tullar och regleringar. Lång senare kom debatten att koncentreras kring banker och finans­tjänster.

Idag står verksamheter som skolor, vård­centraler och äldre­boenden i diskussionens fokus. Så slutet på närings­frihetens svenska historia är säkert inte färdigskrivet.

Läs också: 1864 – nya lagar, näringsfrihet och kvinnor på bank

Denna webbplats använder cookies

Cookies ("kakor") består av små textfiler. Dessa innehåller data som lagras på din enhet. För att kunna placera vissa typer av cookies behöver vi inhämta ditt samtycke. Vi på Centrum för Näringslivshistoria CfN AB, orgnr. 556546-9243 använder oss av följande slags cookies. För att läsa mer om vilka cookies vi använder och lagringstid, klicka här för att komma till vår cookiepolicy.

Hantera dina cookieinställningar

Nödvändiga cookies

Nödvändiga cookies är cookies som måste placeras för att grundläggande funktioner på webbplatsen ska kunna fungera. Grundläggande funktioner är exempelvis cookies som behövs för att du ska kunna använda menyer och navigera på sajten.

Cookies för statistik

För att kunna veta hur du interagerar med webbplatsen placerar vi cookies för att föra statistik. Dessa cookies anonymiserar personuppgifter.