Polarbröd är ett familjeföretag som i dag drivs av femte generationen. Men även om bolaget fortfarande har kvar sin bas i norrbottniska Älvsbyn har mycket förändrats genom åren.
Artikeln publicerades i vår tidskrift Företagshistoria 2023 nr 1.
Polarbröd är ett familjeföretag som i dag drivs av femte generationen. Men även om bolaget fortfarande har kvar sin bas i norrbottniska Älvsbyn har mycket förändrats genom åren.
Artikeln publicerades i vår tidskrift Företagshistoria 2023 nr 1.
Företagets historia börjar egentligen redan 1879 då nyblivne bagaren Johan Nilsson från Göteborg slog sig ner i Älvsbyn i Norrbotten tillsammans med hustrun Hilda. Han började baka bröd till invånarna och de många rallarna som vistades i området.
Men affärerna gick allt sämre när de ditresta rallarna så småningom försvann. När sonen Frans Gustav tog över bageriet försökte han rädda det genom att utveckla en variant av den lokala tunna rågkakan som bakades. Han kallade den Tioöreskakan eftersom det var priset han tog för den. Bageriet lades ner 1959 då Frans Gustav var 78 år.
Läs också: Brödets beskyddare nummer ett
Hans son Gösta Nilsson, som fört familjetraditionen vidare genom att även han bli bagare, drev då ett kafé i Älvsbyn tillsammans med sin hustru Greta. Det var dessa båda driftiga och innovativa personer som grundade det bolag som i dag är Polarbröd. Efter några år valde de nämligen att ta upp produktionen av Tioöreskakan igen, men nu under namnet Älvsbykakan.
Få vårt nyhetsbrev, varannan vecka, direkt i mejlen.
KLÄMMAN GJORDE SUCCÉ
Det stora genombrottet kom när Greta Nilsson utvecklade kakan till ett färdigt smörgåskoncept som hon kallade Rågstrut – ett bröd med smör och renkött som veks ihop till en ”klämma” och frystes in för att snabbt kunna tinas och serveras. 1972 startade Gösta och Greta Nilsson ett bageri speciellt för rågkakan som låg till grund för klämman.
‒ Mamma var visionären. Brödet skulle ut i Sverige och världen. Och hon insåg att det var i Mälardalen kunderna fanns i Sverige, berättar Margareta Jonsson som är dotter till Gösta och Greta Nilsson.
Läs också: Grädde – en klassisk svensk produkt
Greta Nilsson förstod också snabbt att det var Norrland som skulle förknippas med brödet, inte specifikt Norrbotten som i början av 1970- talet inte hade så positiv klang – delvis på grund av den stora gruvarbetarstrejken 1969–1970. Brödet fick därför namnet Polarkaka och bolaget namnet Polarbageriet AB, senare namnändrat till Polarbröd AB, med renen framför solnedgången som symbol.
Kaféverksamheten fanns kvar vid sidan av bageriet men Greta fokuserade på att sprida Polarkakan. Hon sålde brödet till andra närliggande orter via bussar och springpojkar. Företaget tog de marknadsandelar de kunde. Greta släppte så småningom sin ägarandel så att endast Gösta och deras tre döttrar stod kvar som ägare.
Inför Göstas 65-årsdag gjorde även han sig av med sin del. För Margareta blev syskonens övertagande en möjlighet och anledning att flytta hem till Älvsbyn igen. Hon hade utbildat sig till psykolog och bosatt sig i Umeå med sin man Kjell men flyttade hem och gick kurser i företagsekonomi.
När affärerna snurrade på som bäst försökte man sig även på att bredda tillverkningen från de tunna mjuka bröden men insåg snabbt att det fanns en viss överetablering av konventionellt matbröd.
Hon blev företagets kamrer och sedan vd i Polarbröds försäljningsbolag. Margareta beskriver tiden som att det var ”spännande att få ihop allt” och att de var nära att gå omkull några gånger.
När ägarstrukturen ändrades lånade företaget över 8 miljoner kronor, med en omsättning på endast 3,5 miljoner. Norrlandsfonden, Almi och Handelsbanken gick in och hjälpte till. Polarbröd hade blivit en viktig del av Älvsbyn. Men det krävdes regionalpolitiska beslut och lånen förutsatte personlig borgen.
‒ Vi var överens i familjen om att vi skulle satsa, och sa att »går det inte har vi i alla fall försökt, berättar Margareta.
När finansieringen var tryggad satte Margaretas man Kjell tänderna i att utveckla tekniken inom företaget. Det första han konstruerade var en snittare som delade brödkakan, sedan en vikare så att tillverkningen blev effektivare och det blev färre enformiga arbetsmoment.
Lagren datoriserades, liksom doseringsapparater i bageriet för att degen alltid skulle bli likadan. De insåg att om företaget skulle överleva måste de ligga i framkant på dessa områden. Bolaget expanderade och köpte Omnebröd i Kramfors och Genebröd i Bredbyn utanför Örnsköldsvik.
Det satsades även på export. Norge och Frankrike började sälja Polarbröds produkter och i Finland startades ett dotterbolag. Detta lades dock ned efter EU-inträdet då tullarna försvann. När affärerna snurrade på som bäst försökte man sig även på att bredda tillverkningen från de tunna mjuka bröden men insåg snabbt att det fanns en viss överetablering av konventionellt matbröd.
‒ Vi brukar påminna oss om att vi är i en smal nisch och att vi ska hålla oss till det. Vi har testat mycket, men alltid kommit tillbaka till det vi gör bäst, säger Margareta Jonsson.
FEMTE GENERATIONEN
I dag är det Margaretas dotter Karin Bodin som är vd för den koncern som utöver bagerier även bland annat innefattar ett distributionsbolag och ett eget energibolag med fem vindkraftverk. Koncernens marknads- och kommunikationsavdelning finns i Umeå.
Karins syster Anna Borgeryd, som var en viktig del av bolaget både som ägare och i rollen som chefsstrateg, gick bort 2019. Det innebär att Karin är den enskilt största ägaren, men även två syskonbarn samt en moster och två kusiner är delägare.
Läs också: Djupfryst, konserverat och festligt
Den 23 augusti 2020 brann bageriet i Älvsbyn ned. Branden innebar ett fruktansvärt slag, både för företaget och orten i sig, eftersom många i Älvsbyn hade jobbat där. Bageriet hade under åren inneburit arbetslivsintroduktion för hundratals ungdomar. Efter branden blev bageriet i Bredbyn viktigare då mycket av produktionen flyttades dit. Verksamheten i Kramfors hade sålts två år tidigare.
Det nedbrunna bageriet byggdes dock upp igen och som en del av företagets 50-årsfirande kunde det invigas i maj 2022. Några månader senare bjöds alla medarbetare in att fira tillsammans under en jubileumshelg.
TUR OCH HÅRT ARBETE
Det mest akuta arbetet för Polarbröds återkomst efter branden har genomförts. Nu lyfter de i stället blicken till de större och mer långsiktiga frågorna. Polarbröd har satt några djärva mål på tio års sikt. 2032 ska 50 procent av Polarbröds intäkter komma från nya affärer och 100 procent av verksamheten ska vara cirkulär. Med ”nya affärer” avses dels nya produkter, dels nya säljsätt och nya marknader.
Varje generation har haft sitt sätt att driva företaget och bidragit med sina speciella styrkor. För några har det handlat om innovativa produkter, andra har utvecklat tekniska lösningar eller satsat på marknadsföring och försäljning.
Varumärket är fortfarande starkt kopplat till både Älvsbyn och familjen, något Margareta Jonsson hoppas ska bestå. Företaget blickar framåt men värnar också sin historia. Farfar Frans Gustavs bageri har behållits och fungerar nu som Polarbröds eget museum.
‒ Jag tror att pappa skulle ha varit nöjd med den här utvecklingen. Mamma hade nog inte varit helt nöjd, hon skulle velat att vi satsat ännu mer på export. Vår egen resa från 3,5 till 800 miljoner kronor i omsättning hade vi dock aldrig kunnat drömma om. Men turen har föregåtts av en hel del hårt arbete. Och det har aldrig varit långtråkigt, säger Margareta Jonsson.