Bygga och återuppbygga
VISA BILDTEXT
En av de största byggkranarna, en Linden Comansa, i arbete. Bild från Wikimedia Commons.

NÄRINGSLIVET AV: Anders Houltz 2021-09-28

Bygga och återuppbygga

Inom byggbranschen har mycket förändrats och förbättrats genom åren. Men många av de tekniska lösningar som utvecklades vid mitten av förra seklet står sig ännu.

Efter andra världskriget var behovet av bostäder i de svenska städerna akut, och bygg­industrin sökte efter nya metoder för att på olika sätt rationalisera byggandet och öka produktions­takten. Inte minst framstod betongen som framtidens byggnads­material. Byggnads­bolaget Kreuger & Toll under ledning av kusinerna Ivar Kreuger och Henrik Kreüger hade redan 1908 med framgång introducerat armerad betong efter amerikanen Julius Kahns system, och under mellankrigs­tiden pågick ett intensivt utvecklings­arbete för att ta fram nya material även i Sverige.

125 år av teknikutveckling

Till de mer betydande nya produkterna hörde Axel Erikssons lätt­betong, som började tillverkas av Yxhults Stenhuggeri AB 1929. Materialet vägde lite och var lättarbetat och hårt. Dessutom hade det god förmåga att hålla inne värme.

Lättbetongen såldes till att börja med under namnet ”ånghärdad gasbetong” men fick på 1940-talet namnet Ytong och gjorde sitt segertåg över världen. Lätt­betongen baserades på alunskiffer men i början av 1930-talet utvecklades även lättbetong med cement och sand som utgångs­material. Tillverkningen av alunskifferbaserad lättbetong – så kallad blåbetong – upphörde 1975, sedan det påvisats att den avger skadlig radongas.

Byggindustrins metoder har utvecklats i rask takt. Till de mest innovativa byggföretagen hörde Ohlsson & Skarne som här testar ett nytt byggnadssätt i Uppsala 1954. Foto: Uppsala-bild/Upplandsmuseet.


NYA SÄTT ATT BYGGA

Andra innovationer gjorde att de nya materialen kunde användas mer effektivt och i större skala. Rolf Johansson, utvecklare på AB Byggförbättring, uppfann 1944 en ny metod för cementgjutning, så kallad glidforms­gjutning. Metoden gick ut på att gradvis låta hydrauliska klätter­domkrafter lyfta gjutformen medan cementen fylldes på uppifrån.

Därigenom kunde en ensam arbetare på egen hand sköta formarna även vid byggandet av mycket höga hus. Företaget, som senare bytte namn till AB Bygging, blev snabbt världs­ledande inom denna byggteknik och etablerade verksamhet på fem kontinenter. Bland de många hus som konstruerats med glidforms­gjutning kan nämnas Kaknästornet i Stockholm.

Vikten av cement – en historisk översikt

Under miljonprogrammets dagar 1965–1975 utvecklades byggindustrins metoder i rask takt. Till de mest innovativa bygg­företagen hörde Ohlsson & Skarne. Under Allan Skarnes ledning hade företaget i början av 1950-talet genomfört Sveriges första prefabricerade element­husprojekt i Stockholms­förorten Östberga.

Senare tog man det industrialiserade byggandet ännu längre genom att utveckla ett komplett byggsystem för prefabbygge med betong­element – System Skarne 66. Företaget tog också, helt i tidens anda, fram en demonterings- och flyttbar betong­elementfabrik, liksom en rad andra rationella metoder, ofta i nära samarbete med beställaren HSB. År 1967 köptes den svenska delen av företaget av Skånska Cement, i dag Skanska.

Varannan vecka, direkt i mejlen.

KRANAR OCH HISSAR
Två områden där svenska teknikföretag varit särskilt framgångsrika är byggkranar och bygghissar. Tornkranen, eller Lindénkranen, är en välbekant syn på våra bygg­arbets­platser. Den utvecklades i början av 1950-talet av Elis Lindén, som själv börjat som byggnads­arbetare. Tornkranen är en modern form av själv­balanserad kran med en horisontell asymmetriskt avvägd lyftbom på toppen av tornet, med en motvikt i den korta änden. Lindén startade flera företag baserade på uppfinningar han utvecklat, men mest framgångs­rikt blev AB Lindénkranar.

Elektrifieringen ändrade allt

När ingenjören Alvar Lindmark arbetade på Olle Engkvists bygg­företag i Stockholm på 1940-talet konstruerade han en elektrisk murbruks­omrörare som han kallade Limak. Med hjälp av de pengar han tjänat på uppfinningen startade han ett eget företag, Alimak i Skellefteå. Företaget specialiserade sig på bygg­hjälpmedel, inte minst bygghissar. 1962 lanserade Lindmark en helt ny typ av hiss, i vilken bär­vajrarna ersatts av en ensam kuggförsedd mast som bar upp inte bara hiss­korgen utan också själva hissmotorn.

Masten byggdes på successivt från hisskorgen, vilket gjorde att hissen kunde användas till mycket höga konstruktioner. Den nya kugg­hissen blev en omedelbar internationell framgång. I dag används Alimakhissar vid skyskrape­byggen och i byggnads­underhåll världen över. Inuti Frihets­gudinnan i New York finns en Alimakhiss, en annan kom till användning då Eiffeltornet renoverades. Den högsta Alimak­hissen, med en lyfthöjd på 645 meter, lär ha funnits i en numera riven tv-mast i Warszawa.

”HUS I PAKET”


De båda företagen
Lindénkranar och Alimak slogs samman till Lindén-Alimak 1968, men krandelen avvecklades 15 år senare. Alimak är dock fortfarande världs­ledande inom bygghissar.

Liksom andra verksamheter har byggbranschen genomgått stora förändringar under senare år, inte minst genom införandet av digitala metoder. Ändå är de väldiga kranar och bygg­hissar som används i dag i princip baserade på den teknik som utvecklades vid mitten av förra seklet och som fick brett genom­brott under miljon­programmets intensiva byggperiod. Kontinuitet och förändring har, som så ofta är fallet, gått hand i hand.

Teknikföretagen 125 år

År 1896 grundades Verkstadsföreningen. Idag heter man Teknikföretagen och firar 125 år. Under jubileumsåret berättar Teknikföretagen sin och sina medlemmars historia genom att lyfta banbrytande innovationer som bidrog till industrins, näringslivets och samhällets utveckling.

Läs mer om projektet på www.naringslivshistoria.se!