År 1965 - det gyllene kvartsseklet
VISA BILDTEXT
Skärholmens centrum invigdes den 8 september 1968 av prins Bertil. Den nya stadsdelen i Stockholm innehöll bland annat tunnelbana, köpcentrum, parkeringshus, kyrka och bostäder. Foto: U. Simonsson. Bild från Stockholms stadsmuseum.

NÄRINGSLIVET AV: Jenny Stendahl 2021-12-27

År 1965 – det gyllene kvartsseklet

Efterkrigstiden präglades av en lång högkonjunktur som kom att kallas ”det gyllene kvartsseklet”. Det blev stor efterfrågan på svenska varor för att bygga upp Europa igen efter kriget. Exportindustrin gav Sverige ekonomiska förutsättningar för att expandera och modernisera Sverige, framför allt när det gällde byggandet av nya bostäder.

Babyboomen som följe efter kriget ledde till en stor bostadsbrist under 1960-talet då den nya generationen skulle flytta hemifrån och bilda egna familjer.

Högkonjunkturen gjorde också att inflyttningen till tätorter och städer ökade med arbets­tillfällena, även arbets­krafts­invandringen får nordiska och europeiska länder tog fart.

MILJONPROGRAMMET
I början av 1950-talet hade Sverige en av de lägsta bostadsstandarderna i Europa. Den moderna stads­planeringen som planerades under folk­hemmets uppbyggande på 1930-talet hade av förklarliga skäl avstannat under andra världskriget men nu fanns det utrymme att förverkliga de moderna stads­planerna. Under åren 1945-1960 byggdes det ca. 900 000 nya bostäder i Sverige.

Vikten av cement – en historisk översikt

Socialdemokraterna presenterade inför valet 1964 sitt handlingsprogram ”Resultat och reformer” för en ökad trygghet och välfärd för medborgarna. Här myntades också begreppet ”miljonprogrammet” – en miljon bostäder skulle byggas på 10 år. Efter en social­demokratisk valseger fördes miljon­programmets idéer in i 1965 års stats­verks­proposition.

Varannan vecka, direkt i mejlen.

Miljonprogrammets bostadsområdena skulle innefatta affärer och samhällsservice, kyrka och skolor. De nya bostads­områdena skulle också ha nära till kollektiv­trafik och stora farleder, men trafiken skulle separeras från bostads­områdena genom kringfartsleder.

SERIEPRODUKTION BELÖNADES
För att stimulera byggandet infördes den så kallade “tusen­lägenhets­kvoten”. De företag som visade att de kunde bygga ungefär 1 000 lägenheter genom att använda en och samma teknik i serie­produktion skulle prioriteras på låne­marknaden. Resultatet blev en snabb etablering av fabriker för tillverkning av betong­element. En standardisering av dörrar och köks­bänkar infördes också för att effektiversera arbetet.

År 1963 köpte Stockholm mark av Huddinge kommun och anlade förorten Skärholmen med namn efter Skärholmens gård. De första husen stod klara 1965.

Men det var inte bara stora bostadskomplex med höghus som byggdes, två tredjedelar av miljon­programmet bestod av låghus och småhus. Men det var de stora lägenhets­husen som kom att prägla miljon­programmet. Den snabba bygg­takten i serier gjorde husen likformade med en minimalistisk konstruktion. Brutalism är ett ord som användes för att beskriva de råa och avskalade fasaderna med fogarna fullt synliga mellan betong­elementen.

Bygga och återuppbygga

SKÄRHOLMEN 1965
För att få plats med sina nya bostadsområden köpte Stockholms mark från kranskommunerna och de nya förorterna byggdes ofta utanför stadsgränsen. År 1963 köpte Stockholm mark av Huddinge kommun och anlade förorten Skärholmen med namn efter Skärholmens gård. De första husen stod klara 1965.

Att bygga utanför den egna stadsgränsen möjliggjordes genom lex Bollmora, en lag som tillkom 1959, som kringgick principen att kommunala skattepengar enbart skulle användas för de egna invånarna. Bollmora var det första området i Stockholms län där en kommun byggde fastigheter i en annan.

Bygget av Ölandsbron startade 1967 och stod färdigt den 30 september 1972. Bron var då Europas längsta. Bild ur Skandias historiska arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

BROBYGGEN
Andra regeringsbeslut som påverkade infrastrukturen var brobyggena. Redan 1932 hade en plan för byggandet av storbroar presenterats, men även här satte kriget käppar i hjulet och först den 18 november 1966 fastställde regeringen en plan för byggandet av storbroar. I dessa planer ingick bland annat Ölandsbron.

Första spadtaget på
fastlandet togs den 30 december 1967 och den 4 januari 1968 på Öland. Bron invigdes den 30 september 1972 och var då Europas längsta bro.

Cementa 150 år

År 1871 grundades Skånska Cementaktiebolaget, dagens Cementa, i Lomma. Där och då startar den svenska cementbranschen och det innebär att vi i år vill uppmärksamma att cement har tillverkats i större skala i Sverige under 150 år.

Läs om vilken grundläggande betydelse cement har haft och har för samhällsutvecklingen. Ett byggmaterial som är en sådan självklar del i våra liv att vi inte ens tänker på det… det är en berättelse som förtjänas att lyftas mer och det gör vi det här året när vi firar cement i 150 år i Sverige.