ABBA - mer än bara musik
VISA BILDTEXT
1977 gav sig bandet ut på en omfattande turné i Europa och
Australien. Foto: Innovator Designs
arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

NÄRINGSLIVET AV: Kristin Pineda Svenske 2022-11-03

ABBA – mer än bara musik

Volvo symboliserar trafiksäkerhet och elegans. Ikea står för väldesignade inrednings­lösningar till överkomligt pris. Men hur har en svensk popgrupp kommit att bli ett varu­märke av högsta internationella klass?

Artikeln publicerades i vår tidskrift Företagshistoria 2022 nr 3.

Prenumerera på tidskriften Företagshistoria!

Varumärket ABBA har kommit att representera mer än bara en musikgrupp. När Sverige tar OS-guld är det ABBA som dånar ut över läktarna, och avslöjar man sitt hemland utomlands blir ofta ABBA (i tät strid med Ikea) det första samtals­ämnet. ABBA har kommit att symbolisera hela Sverige.

Läs också: Utan Stikkan ingen musikbransch

Det skulle dock ta flera år innan den musicerande fyr­klövern faktiskt kom att bli just ABBA. Artisterna bakom den allra första gemensamt inspelade låten Hej gamle man! lanserades bara som “Björn Ulvaeus & Benny Andersson”. Första gången man framträdde på scen tillsammans, den 1 november 1970 på Restaurang Trädgårn i Göteborg, kallade man sig “Festfolket” (vitsigt, då Björn och Agnetha respektive Benny och Frida var förlovade med varandra).

1972, när gruppens första gemensamma singel, People Need Love, gavs ut i USA på skivbolaget Playboy Records, löd artistnamnet “Bjorn & Benny (with svenska flicka)”. Inte ens 1973, då gruppen kom trea i melodi­festivalen med låten Ring Ring hade man fått till något vidare fängslande namn, utan uppträdde som “Björn & Benny, Agnetha & Anni-Frid”.

Få vårt nyhetsbrev, varannan vecka, direkt i mejlen.

ETT VARUMÄRKE SKAPAS
Alla fyra var dock rutinerade artister vid det här laget. Agnetha Fältskog och Anni-Frid Lyngstad hade turnerat med diverse dans­band sedan tonåren. Benny och Björn hade rest land och rike runt med Hep Stars respektive Hootenanny Singers sedan början av 1960-talet. De hade träffats 1966 och skrivit sin första låt tillsammans, Isn’t it Easy to Say, bara ett par veckor senare.

Grabbarna hade dessutom arbetat som producenter och låtskrivare åt en viss Stikkan Anderson, som låg bakom skiv­bolaget Polar Music, som skulle ge ut ABBA:s sex kommande studio­album. Stikkan Anderson (Stig Andersson, 1931–1997), hade genom sin yrkesbana som korrektur­läsare, lärare och trubadur gjort sig känd som “den sjungande folkskollä­raren”.

Läs också: Sveriges första musikexport

Han skrev också egna låtar, och det var 1959 års succé kring Lill-Babs Är du kär i mig ännu, Klas-Göran? som fick honom att lägga folk­skolehatten på hyllan för att fullständigt ägna sig åt musik­industrin. Stikkan var också en fena på att vaska fram guld­klimparna ur den internationella musikströ­mmen.

Via Polar Music blev 1961 exempelvis amerikanen Roy Hamiltons You Can Have Her till Sånt är livet med Anita Lindblom. I utbyte fick världen flera utländska versioner av den gode Klas-Göran, som dock döptes om till det något fräsigare Rockin’ Billy.

Namn var viktigt, på vilken produkt som helst. Det visste Stikkan, och det var han som 1973, efter att Ring Ring blivit en internationell hit, började kalla den nya stjärnan på Polar­himlen för ABBA. Dessvärre fanns det ett svenskt fisk­konserverings­företag som sedan länge hade verkat under samma namn. Stikkan ringde upp Abba (ursprungligen AB Bröderna Ameln), som gick med på att dela namn med pop­gruppen, “med reservation för att ungdomarna skötte sig och inte skadade Abbas goda rykte”.

ETT SPECIELLT SOUND
Framgången med låten Ring Ring gjorde att man inför 1974 års melodi­festival helt gjorde om jury­systemet för att bättre avspegla svenska folkets musikaliska åsikter. Återigen uppträdde fyr­klövern från 1973 med melodi nummer 5, men nu med Waterloo. Och den här gången vann de.

Vann gjorde de också hela Euro­visions­­schlagern, som detta år hölls i Brighton. En ABBA-våg svepte nu över Europa, men alla svenskar var inte lika entusiastiska: Stikkan Andersons schlager­­fabrik, som den hånfull­om musik­branschen. Stikkan själv bemötte kritiken med “visst skriver jag mycket skit, men det är åtminstone bra betalt”.

Läs också: Musikradion föddes på djupt vatten

Via Polar Music hade Björn och Benny sedan länge arbetat med den begåvade ljud­teknikern Michael B. Tretow. Micke Tretow, som bidrog stort till vad som i dag klassas som ABBA:s typiska sound, var inspirerad av musik­­producenten Phil Spectors “wall of sound” (ljudvägg) som hade revolutionerat skiv­­industrin omkring tio år tidigare. Alla olika komponenter i en låt spelades in separat, ofta två eller tre gånger.

När de mixades samman med en anings förskjutning, uppstod en subtil avvikelse i rytm och ton­höjd, vilket bidrog till att skapa ABBA:s karakteristiska dynamik. Och som även skulle komma att locka världs­artister som Rolling Stones, Led Zeppelin och Céline Dion till Polar Studios i Stockholm.

På sina håll viftades ABBA:s enorma framgång bort med det faktum att gruppen omgav sig med ytterst kompetenta yrkesmän inom den svenska musik­branschen, eller skylldes på den säljande varumärkes­förpackningen (vackra människor i glittriga trikåer).

Det finns förstås gott om exempel på stor­säljare inom musik­­industrin som har skapats genom att sätta ett attraktivt omslag på ett par väl­­putsade hit­låtar. De flesta är dock ense om att det krävs något mer för att en produkt ska hålla i ett halvt sekel, oavsett om det är en bil, en bokhylla eller en popgrupp: ett hög­­kvalitativt grund­­material.

det finns en ABBA-låt för varje emotionell kris

Och grunden till ABBA var helt enkelt de fyra medlemmarnas måttlösa musikalitet. Bennys förmåga att fläta samman skenbart enkla melodier och ljud­fragment till komplexa harmonier, som genom sin kombination av livs­glädje och vemod skapar en form av musikalisk storm, omöjlig att inte bli bort­svept av. På text­fronten kokar Björn ned grekiska myter, historiska händelser och livsöden till kompakta fyra­minuter­s­draman.

Eller som världens största musiktidning Rolling Stone entusiastiskt uttryckte det 2021: “det finns en ABBA-låt för varje emotionell kris”. Och så rösterna: Agnethas kristall­­klara sopran och Fridas själfulla mezzo­sopran som tillsammans ger ett sällsynt omfattande register för Benny att plinka fram sina melodier från.

Professorn i psykologi och neuro­vetenskap Daniel Levitin förklarade ABBA-effekten i sin bok The World in Six Songs (2008) med att ABBA:s musik “stimulerar evolutionära ekon” i våra hjärnor, från en tid då människor sjöng och musicerade tillsammans, samtidigt som de sprudlande melodierna med lätt­sjungna refränger ger våra hjärnor en kraft­full dos av “lycko­juice i form av dopamin”.

Stikkan Anderson spelade en stor roll för att göra ABBA till ett globalt fenomen. Foto: Centrum för Näringslivshistoria.

ERÖVRADE VÄRLDEN
Om ABBA:s lycko­juice var uppskattad på hemma­plan, växte sig törsten i utlandet alltmer fanatisk. 1976 kom gruppens fjärde album, Arrival, som innehöll låten med världens mest kända 5-sekunders­intro. Dancing Queen nådde toppen på singel­listor i elva länder, till och med på den efter­traktade Billboard­listan i USA. Men nu ville världen se ABBA, inte bara höra, och 1977 gav man sig ut på turné i Europa och Australien.

Responsen var överväldigande. ABBA möttes av en så intensiv hysteri att engelskan fick ett nytt ord: Abba­mania. I London uppträdde gruppen två kvällar på rad i Royal Albert Hall. Biljetterna ansöktes om via post och sammanlagt inkom 3,5 miljoner för­frågningar. Det hade räckt till 580 konserter.

Läs också: Här sitter kulturen i väggarna

I Australien gavs elva konserter på åtta dagar i fyra olika städer, i en musikalisk frenesi som fångades i Lasse Hallströms semi­dokumentär ABBA – The Movie. Filmen producerades av Stikkan Anderson tillsammans med den australiske tv-mogulen Reg Grundy, som också förvärvade varu­märkes­licensen för ABBA under turnén. Kring­produkter såldes i containerlass: väskor, speglar, strumpor, tygmärken, kuddvar, kalendrar, tröjor – allt som man kunde klämma ned de fyra stor­säljande bokstäverna på.

Gruppen var hetare än någonsin, men på den personliga nivån började pressen av att gå från att sjunga Hej gamle man! på Frälsnings­arméns ungdoms­ting till att för­­kroppsliga fenomenet ABBA, ta ut sin rätt. 1979 valde Agnetha och Björn att gå skilda vägar. Benny och Frida gav upp 1981. Samma år gav gruppen ut albumet The Visitors. ABBA hann börja på ytterligare ett album, men avslutade det aldrig. I stället gav man ut ett samlings­album med två nya singlar. Detta skulle bli det sista som gruppen spelade in. Sagan om ABBA var över.

Det var åtminstone vad alla trodde. Inte minst abborna själva. Frida och Agnetha satsade på solo­karriärer. Björn och Benny skrev musikalen Chess (1983) och senare Kristina från Duvemåla (1995). Till och med Stikkan Anderson gav upp sina rättigheter till ABBA, då han 1989 sålde Polar Music till det amerikanska skivbolaget PolyGram (sedan 1998 en del av Universal Music Group).

1992 satte PolyGram ihop samlings­skivan ABBA Gold, som skulle bli en av världens bäst säljande skivor.

ABBA blev stadigt alltmer “ute”. Musiken stämplades som ytlig och kommersiell, looken som konstlad och gammal­dags. Det var pinsamt att (ha) gilla(t) ABBA. Men under 1990- talets början hände något. Allt fler kända profiler, inte minst musiker, började komma ut som ABBA-fans: U2-stjärnan Bono, grunge-fenomenet Nirvana, Noel Gallagher från Oasis, KISS frontfigur Gene Simmons. Plötsligt var det coolt att digga den “svenska super­gruppen”.

1992 satte PolyGram ihop samlings­skivan ABBA Gold, som skulle bli en av världens bäst säljande skivor. Samma år gav den brittiska synthduon Erasure ut hyllningsalbumet Abbaesque. Att sångaren Andy Bell var öppet homosexuell bidrog till att ge ABBA en ny profil: den inkluderande, HBTQ-vänliga, vilket ytterligare befästes genom inte en, utan två spel­filmer från 1994 där ABBA:s musik hade en central roll i handlingen: Muriels Bröllop och Priscilla – öknens drottning, där två drag­artister framför en glittrande show till tonerna av Mamma Mia. Det är dock Dancing Queen som har kommit att bli en av HBTQ-rörelsens ledmotiv.

1977 gav sig bandet ut på en omfattande turné i Europa och Australien. Foto: Innovator Designs arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

MUSIKAL OCH FILM
In på ABBA-scenen trädde nu teater­producenten Judy Craymer. Sedan mitten av 1980-talet, då hon arbetade med Chess i London, hade Craymer tjatat på Björn och Benny om att få skapa en tv-serie baserad på ABBA:s låtar. Det tog tio år, och en om­stöpning av tv-konceptet till en musikal, för de två upphovs­männen att ge med sig.

Benny var dock tydlig med att Mamma Mia! skulle drivas separat från ABBA, bland annat på grund av musikalens stora avvikelse från ABBA:s legendariska ljud­bild. Man grundade produktions­bolaget Little­star, där Judy Craymer respektive Björn och Benny äger 50 procent var, som hanterar alla rättigheter kopplade till Mamma Mia!. Inkomsterna har blivit tämligen ansenliga.

Läs också: Historien om Eurovision Song Contest

1999, på dagen 25 år efter att Waterloo vann Eurovisions­schlagern, hade Mamma Mia! premiär i London. Sedan dess har musikalen spelat in över 4 miljarder amerikanska dollar och är i dag världens tredje mest inkomst­bringande. I musikalens farvatten steg varumärket ABBA så ofantligt i värde att gruppen år 2000 erbjöds 1 miljard US-dollar för att ge sig ut på en ny turné. De tackade nej.

Även film­industrin ville nu ha en del av framgångs­sagan Mamma Mia!. 2008 lanserade Universal Studios film­versionen producerad av Rita Wilson och maken Tom Hanks, där Meryl Streep, Colin Firth, Stellan Skarsgård med flera sjöng och dansade sig runt den påhittade lilla grekiska ön Kalokairi.

Filmen var en av årets stora bio­succéer och dvd:n blev den bäst säljande någonsin, både i Sverige och i Stor­britannien. 2018 kom upp­följaren Mamma Mia! Here We Go Again, som fick den amerikanska affärs­tidningen Forbes att konstatera att “ABBA säljer mer musik än någonsin”.

Filmen hade lanserat ABBA:s musik till en helt ny, yngre publik, vilken man tog fasta på i det inter­aktiva ABBA-museet som öppnade i Stockholm 2013. Här kan de cirka 270 000 årliga besökarna bland annat studera selfie-vänlig film­­rekvisita på nära håll och delta i sång­­auditioner och digitala dans­­nummer, medan ABBA själva leder besökarna genom utställningen via audio­guide. “ABBA: The Museum” drivs i dag av underhållnings­företaget Pophouse, där Björn Ulvaeus är en av huvudägarna.

På ABBA-museet i Stockholm kan man se många av de mest kända scenkläderna. Foto: David Pineda Cortes.

ÅTERUPPSTÅNDELSEN
En musikal, två filmer och ett museum hade kunnat avrunda berättelsen om ABBA. Men 2021 kom den Stora Smällen i ABBA:s universum. Gruppen återuppstod. 40 år efter The Visitors kom plötsligt en helt nytt album: Voyage. Samtidigt avslöjade de mellan 71 och 76 år gamla pop­stjärnorna att man under fyra års tid hade arbetat med en digital form av åter­förening, i samarbete med special­effekts­företaget Industrial Light and Magic (som grundades 1975 av visionären bakom Stjärnornas krig, George Lucas).

Läs också: Så startade Spotify

Genom att spela in varje medlems minsta muskel­rörelse till varje låt via närmare hundra kameror och låta dessa digitala kopior genomgå en för­yngrings­process på cirka 40 år, har man skapat fyra tre­dimensionella avatarer, eller “ABBAtarer”, som framför gruppens hits inför ett tio­manna­liveband i en special­byggd arena i London. Projektet ABBA VOYAGE och nya “ABBA Arena”, ingår också i Björns Pop­house.

Albumet Voyage sålde över en miljon exemplar under den första veckan och placerade sig som etta på album­toppen i 18 länder. Därtill hade musiken i november 2021 streamats drygt 190 miljoner gånger via digitala kanaler. Och comeback-singeln, I Still Have Faith In You, gav 2022 gruppen dess första nominering någonsin till en amerikansk Grammy. Av allt att döma är ABBA:s resa ännu inte över.

Fakta: ABBA

  • Aktiva år: 1972–82, nystart 2021.
  • Medlemmar: Agnetha Fältskog (född 1950 i Jönköping), Benny Andersson (född 1946 i Stockholm), Björn Ulvaeus (född 1945 i Göteborg, uppvuxen i Västervik) och Anni-Frid “Frida” Lyngstad (i dag Reuss, född 1945 i Norge, uppvuxen i Eskilstuna).
  • Sålda skivor: Siffrorna varierar beroende på hur man räknar, men det rör sig sammanlagt om cirka 400 miljoner singlar och album.