Musikradion föddes på djupt vatten
VISA BILDTEXT
Jack Kotschack på sitt kontor på Kammakargatan. Skrivbordet sades vara ett av Stockholms dyraste. Det redaktionella arbetet skedde på land. Jack Kotschack var mycket noga med att ge artister den ersättning de var berättigade till när deras musik spelades. Foto: privat. © Familjen Kotschacks samlingar.

FÖRETAGEN AV: Jan Kotschack 2018-06-21

Musikradion föddes på djupt vatten

I början på 1960-talet förändrades musik­lyssnandet lika radikalt som när Spotify kom. 1960 – 62 nära nog för­dubblade Stim sina intäkter från musik i radio och tv. Största ökningen kom från Melodi­radion, som var ett direkt svar på konkurrensen från den båtburna Radio Nord.

Ibland kommer förändringar smygande, nästan omärkligt – och man ser dem inte förrän efteråt. Någon gång kan man ange ett exakt ögonblick. För drygt femtio år sedan förändrades förut­sättningarna för skiv­branschen och musik­lyssnandet i Sverige radikalt.

Onsdagen den 8 mars 1961 klockan 10.00 startade Radio Nord sina sändningar från fartyget Bon Jour på inter­nationellt vatten i Östersjön. Redan tidigt hade tidningarna döpt företeelsen till pirat­radio. Sverige hade precis som sina nordiska grann­länder radio­monopol, ett öde som delades med till exempel Stor­britannien.

Läs också: Här sitter kulturen i väggarna

När dessa radio­företag fick sina sändnings­rätter på 1920-talet var grund­tanken att radion var ett alldeles för kraft­fullt medium för att hanteras av en marknad med oberoende aktörer. Politikerna ville ha kontroll över eter­medierna i händelse av krig och kriser, men man ville också utnyttja radio­vågorna till folk­bildning och fin­kultur.

Populär­musik och enklare under­hållning var inte särskilt prioriterat. I USA hade de privatägda kommersiella radio­stationerna gått motsatt väg. Från femtio­talet och framåt satsade man på topp­listor och lokala nyheter, inte minst för att kunna konkurrera med televisionen.

FÖRST FRÅN ÖRESUND
Den unge dansken Peer Jansen lade grunden till det som kom att kallas pirat­radio. Den magiska formeln var att ett skepp på inter­nationellt vatten och flaggat i en stat som inte tillhörde internationella tele­unionen kunde sända radio utan att bryta mot nationella monopol­bestämmelser.

Danska Radio Mercur startade sina sändningar från en position i Öresund i augusti 1958, och fick i december samma år en efter­följare i Skånes Radio Mercur som utnyttjade samma sändare, men riktade mot Skåne.

Läs också: Starten på det svenska musikundret

Min far Jack Kotschack var i juni 1959 i Dallas i Texas för att prata film med Gordon McLendon som just producerat sin första lång­film. Filmen – en låg­budget­skräckis – hade den svenska skönhets­drottningen Ingrid Goude i en av rollerna och skulle kanske gå att visa i Sverige. Men Gordon McLendon var framför allt radio­man, en av de ny­skapande i USA. Han kände till Radio Mercur och undrade om det inte borde gå att göra samma sak i höjd med Stockholm.

De kom överens om att försöka dra igång en radio­station ombord på ett skepp i Stockholms skärgård. Gordon McLendon blir råd­givare, och övertalar ett par kompisar i Texas att satsa pengar. Själv får han inte vara med eftersom han redan äger maximalt antal radio­stationer enligt amerikansk federal lag­stiftning. Min far Jack blev chef för det svenska bolag som skulle producera programmen och sälja reklam.

Första dagen har stationendock bara en betalande annonsör, disk­maskins­fabrikanten Westing­house.

Få vårt nyhetsbrev, varannan vecka, direkt i mejlen.

I STÄLLET FÖR EKONOMISK GÖDSLING
Efter många bakslag av teknisk natur kommer Radio Nord äntligen i gång i mars 1961. I Sveriges Radio är det passande nog sändnings­uppehåll denna onsdags­förmiddag. Klockan 11 har Sveriges Radio en timme grammofon­musik, sedan Klock­slaget och Dagens dikt – åtföljt av ett föredrag om ekonomisk gödsling. Radio Nord kommer med blandad musik och nyheter. Samt förstås reklam.

Första dagen har stationen dock bara en betalande annonsör, disk­maskins­fabrikanten Westing­house. Övriga tänkbara annonsörer ligger lågt av rädsla för att stöta sig med regering och myndigheter, vilka tidigt slagit fast att Radio Nord var ett oskick, möjligtvis inte olagligt men mot lagens anda.

De första månaderna finslipar Radio Nord sina program som för det mesta spelas in på band i studio på kontoret på Kammakar­gatan i centrala Stockholm och flygs ut till Bon Jour. I april startar topplistan Topp 20 på torsdags­kvällarna. Här får lyssnarna rösta på vilka melodier de vill ha med.

Programmet får omedelbart en mycket stor genom­slags­kraft. Skiv­affärerna sätter varje vecka upp affischer, och skiv­försäljningen ökar markant. Både skivbolag och artister får via Radio Nord möjlighet att visa upp sina produkter för publiken.

Reklambild för radion Radiola, 1955. Ur Ericssons historiska arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

NY ARENA FÖR ARTISTER
Artister som Siw Malmkvist, Lill-Babs och Ann-Louise Hansson har alla berättat för mig hur mycket Radio Nord betydde för deras karriärer. De hördes plötsligt i radio, och fick på det sättet också en grund för sina långa och fram­gångs­rika karriärer. När det gällde musiken hade Jack Kotschack på ett tidigt stadium träffat Mats Bjerke på Metronome, som representerade de nio skivbolag som ingick i den svenska delen av IPFI, International Federation of the Phonographic Industry.

Läs också: Gislaved Cord punkterade däckmonopolet

Kotschack och Bjerke kom fram till en princip­överens­kommelse där skiv­bolagen skulle få tio kronor per spelad skiva – pengar som skulle tas ut i reklamtid i Radio Nord. Det var en upp­görelse som skiv­bolagen överlag var nöjda med – ända tills mäktiga RCA med Sixten Eriksson som svensk chef ville ha kontanter i stället för reklam­tid.

RCA hade en stark position eftersom man hade Elvis Presley i sitt stall, men Jack – som kände stödet från de övriga skiv­bolagen – svarade med att i så fall skulle Radio Nord inte spela några RCA-skivor alls. Efter en hel del diskussioner kom Jack och skiv­bolagen till en överens­kommelse.

Kontant­ersättningen var nu hemlig, och kompletterad med att varje bolag fick en kvarts sändnings­tid per vecka i Radio Nord. Under dessa 15 minuter kunde bolagen välja musik från den egna etiketten, under förut­sättning att musik­urvalet stämde överens med Radio Nords generella musik­policy. Eftersom det fanns nio skiv­bolag i Sverige fick två av dessa samsas med sin kvart på samma vecko­dag, men de lades väl åtskilda i program­tablån.

NOGA MED STIMKONTRAKT
Skivbolagen i Sverigehade av naturliga skäl inte erfarenhet av en radio­station som spelade musik dygnet runt. Hos vissa bolag fanns i början en oro för att deras skiv­försäljning kanske skulle gå ner, och få visste riktigt från start hur man på bästa sätt skulle utnyttja drag­hjälpen från en populär station. Men man lärde sig fort. När utländska topp­artister kom på besök i Sverige blev det snart en själv­klar­het att de skulle titta in på Radio Nords kontor för en intervju.

Åtminstone större delen av skiv­industrin och Radio Nord fick snabbt en god relation. Jack var också noga med att ha ett avtal med Stim, som representerade artister och låt­skrivare. Redan innan sändningarna kommit igång gick Jack upp till organisationen och träffade chefen Sven Wilson.

Efter Radio Nords ankomst i mars 1961 begärde radio­chefen, ambassadör Olof Rydbeck, ökade bidrag för att kunna konkurrera med pirat­sändaren med ett program inriktat på musik.

Man kom överens om att Radio Reklam Produktions AB – den svenska delen av verksamheten – skulle betala Stim en klump­summa på 5 000 kronor i månaden för rätten att kopiera upphovs­skyddad musik till band. (Senare höjdes ersättningen till 20 000 kronor.) Kontraktet med Stim var lite ovanligt, men berodde på att Radio Nord ju formellt sände från utländskt territorium. Skeppet gick under nicaraguansk, och senare panamansk, flagg.

EN TREDJE KANAL FRÅN SR
Sveriges Radio finansierades då som nu av licens­intäkter. Man brukade sällan få gehör från kommunikations­departementet om ökade anslag. Efter Radio Nords ankomst i mars 1961 begärde radio­chefen, ambassadör Olof Rydbeck, ökade bidrag för att kunna konkurrera med pirat­sändaren med ett program inriktat på musik.

För en gångs skull fick Sveriges Radio mer pengar, 700 000 kronor för att på prov sända ”Melodi­radio” fram till i oktober samma år. Det är denna melodi­radio som så småningom blev den egna kanalen P3. Just i oktober 1961 startade också Sveriges Radio programmet Tio i topp, där ungdomar i olika städer får rösta fram sina favoriter. De yngre radio­lyssnarna är över­lyckliga. Nu har de både Topp 20 på Radio Nord och Tio i topp på Sveriges Radio. Samma månad startar också Radio Nord listan De Tio, med enbart svenska melodier (före­gångaren till Svensk­toppen).

De svenska skiv­bolagen, artisterna och framför allt radio­lyssnarna vann stort på Radio Nords ankomst som också tvingade fram P3 i Sveriges Radio. Utvecklingen gick genom detta privata initiativ mycket snabbare än den annars skulle gjort. Men Radio Nord lyckades aldrig övertyga myndigheter eller stor­annonsörer. En ny lag stiftades i riksdagen i maj 1962 som straff­belade allt sam­arbete med pirat­sändaren.

Det blev förbjudet att arbeta på båten, att transportera saker dit och att annonsera. Efter 16 månader sänder Radio Nord sin sista topp­lista vid midnatt den 30 juni 1962. Med­arbetarna säger än i dag att de inte var pirater utan pionjärer.

Läs också: Konkurrens och kärlek på Djurgårdens tivolin

Denna webbplats använder cookies

Cookies ("kakor") består av små textfiler. Dessa innehåller data som lagras på din enhet. För att kunna placera vissa typer av cookies behöver vi inhämta ditt samtycke. Vi på Centrum för Näringslivshistoria CfN AB, orgnr. 556546-9243 använder oss av följande slags cookies. För att läsa mer om vilka cookies vi använder och lagringstid, klicka här för att komma till vår cookiepolicy.

Hantera dina cookieinställningar

Nödvändiga cookies

Nödvändiga cookies är cookies som måste placeras för att grundläggande funktioner på webbplatsen ska kunna fungera. Grundläggande funktioner är exempelvis cookies som behövs för att du ska kunna använda menyer och navigera på sajten.

Cookies för statistik

För att kunna veta hur du interagerar med webbplatsen placerar vi cookies för att föra statistik. Dessa cookies anonymiserar personuppgifter.