Utan Stikkan ingen musikbransch
VISA BILDTEXT
Stikkan Anderson 1968. Bildkälla: Wikimedia Commons.

FÖRETAGEN AV: Anders Johnson 2018-06-22

Utan Stikkan ingen musikbransch

Det svenska musikundret föddes den 6 april 1974. Den kvällen vann ABBA melodifestivalen i Brighton med låten Waterloo. Samma dag nådde Blue Swede – alltså Björn Skifs och Blåblus – första plats på Billboardlistan i USA med Hooked on a feeling.

Sverige har under senare år haft en större musik­export än något annat land i förhållande till folk­mängden. Under vissa år var det bara USA och Stor­britannien som i absoluta tal hade en större export. Det svenska musik­undret har emellertid inte bara byggt på artister som ABBA, Ace of Base, Cardigans, E-type, Robyn och Roxette.

Läs också: 100 år av standarder – tonfrekvensen 440 Hz

Här finns också andra fram­gångsrika delar av musik­industrin, till exempel inter­nationellt fram­gångsrika musik­studior, låt­skrivare och musik­video­producenter. I en intervju 2007 förklarade Björn Skifs varför ABBA – men inte Blue Swede – nådde stora inter­nationella framgångar: – Vi hade ingen Stikkan Anderson som såg till att vi bara släppte allt vi hade inbokat och drog iväg. Vi hade ingen aning om hur man gjorde. Lika lite som en uppfinnare kan nå framgång utan (eget eller andras) entreprenörskap, så kan en artist göra det.

Stikkan Anderson spelade en stor roll för att göra ABBA till ett globalt fenomen. Foto: Centrum för Näringslivshistoria.

FRÅN HOVA
Stikkan Anderson (1931 – 1997), eller Stig som han egentligen hette, växte upp under fattiga förhållanden i Hova i norra Väster­götland. Han började tidigt driva olika former av affärs­verksamhet. Stikkan uppträdde också med egna och andras visor. År 1951 publicerades Stikkans första egna visa, Tivedshambo. Sedan kom ett stort antal texter parallellt med att han arbetade som folk­skol­lärare i Aspudden utanför Stockholm.

Det stora genom­brottet kom 1959 med Lill-Babs (Barbro Svensson) insjungning av Är du kär i mej ännu, Klas-Göran? I början skrev han både text och musik till sina schlagerlåtar, sedan blev det mest texter. Stikkan Anderson hade inte bara sinne för musik utan även för affärer.

Han startade därför musik­förlaget Sweden Music 1960 och skiv­bolaget Polar 1963. På 1960-talet övergick ”den sjungande folk­skol­läraren” helt till sin musik­rörelse och blev en av de största producenterna av populär­musik i Skandinavien. Han köpte systematiskt upp svenska musikförlag och rättigheter till utländska melodier. Han skrev dessutom cirka 3 000 texter till melodier han hade köpt.

SATTE ORD TILL MUSIKEN
Stikkan blev en dynamisk förnyare i en traditions­tyngd bransch. Man kan säga att han industri­aliserade en tidigare hantverks­präglad näring genom att skapa en stor och stark förlags­rörelse som kunde sätta fart på den svenska populär­musiken. Stikkan stod för allt: från idéer, musik­rättigheter, texter och inspelning till lansering.

Många kallade verksamheten för ”Stikkan Andersons schlager­fabrik”, vilket inte var menat som beröm. Stikkan hade turen att leva i rätt tid. Under 1960-talet kom det stora kommersiella genom­brottet för populär­musiken. En orsak var transistor­radion och transistor­grammofonen. En annan var det stigande ekonomiska väl­ståndet. Därtill kom att populär­musiken släpptes in på allvar i Sveriges Radio.

Detta var dock inte något som monopolisterna kom på själva. De som ska ha äran av förnyelsen i etern är i stället radio­entreprenörerna Britt Wadner och Jack Kotschack. De startade 1961 pirat­radio­stationerna Radio Syd respektive Radio Nord som sände från båtar på inter­nationellt vatten, vilket skildras i en artikel här intill. Sveriges Radio svarade med att starta Melodi­radion 1961, en föregångare till P3 där populär­musiken fick stort utrymme.

Läs också: Musikradion föddes på djupt vatten

Året efter kriminaliserade riksdagen allt som underlättade för pirat­radio­stationerna, till exempel att lämna reklam­uppdrag eller förse fartygen med proviant. Men det är en annan historia. Stikkan Andersons Sweden Music var i början ett familje­företag där hustrun Gudrun skötte ekonomi och administration.

Även den femåriga dottern Marie involverades när Stikkan skulle spela in en tysk melodi som han hade skrivit svensk text till. Tillsammans sjöng de in Baby Twist 1962. Marie Ledin blev sedan skiv­bolags­direktör och bok­förläggare.

Jack Kotschack på sitt kontor på Kammakargatan. Skrivbordet sades vara ett av Stockholms dyraste. Det redaktionella arbetet skedde på land. Jack Kotschack var mycket noga med att ge artister den ersättning de var berättigade till när deras musik spelades. Foto privat. © Familjen Kotschacks samlingar.

Få vårt nyhetsbrev, varannan vecka, direkt i mejlen.

FYRA BLIR ABBA
År 1967 startade Stikkan Anderson Union Songs tillsammans med två låt­skrivare han hade engagerat, Benny Andersson och Björn Ulvaeus. År 1972 bildades gruppen ABBA – det var Stikkan som kom på namnet – med Benny och Björn samt deras dåvarande partner Anni-Frid Lyngstad respektive Agnetha Fältskog.

Två år senare kom det inter­nationella genombrottet med Waterloo. Stikkan hade skrivit texten och fått uppslaget när han på måfå slog i Pelle Holms Bevingade ord för att hitta inspiration. ABBA:s seger var Sveriges första i melodi­festivalen. Gruppen kom att bli en av de pop­grupper i världen som har sålt mest skivor – över 400 miljoner.

Läs också: ABBA – starten på det svenska musikundret

Stikkan Anderson kom att kallas ”den femte ABBA:n”.  I början var han både text­skrivare och ansvarig för gruppens lansering och affärer, men efter ett tag lämnade han text­skrivandet. Stikkan hade fått goda erfarenheter och kontakter inom musik­livet. Dessutom var han en skicklig affärsman. Han fick en betydelse­full roll både för ABBA:s framgångar och för fram­växten av en stark svensk musik­industri.

ABBA blev en förebild för andra svenskar med intresse för populär­musik. Dessutom bidrog han till att den inter­nationella musik­världen fick upp ögonen för Sverige, vilket under­lättade när nya generationer sedan skulle försöka sig på en internationell karriär.

Av stor betydelse var att Stikkan anlitade svenska resurser för ABBA:s lansering. Det blev en plant­skola för bland annat studio­musiker, ljud­tekniker och konsert­arrangörer som sedan blev delar av det svenska musik­undret. Ett exempel är musik­studion Polar där, förutom ABBA, exempelvis Led Zeppelin och Rolling Stones spelade in skivor.

En motfestival arrangerades av en ”anti-kommersiell folk­front” där bland annat Statens kulturråd, kultur­nämnderna i Stockholms stad och Stockholms läns landsting, producent­föreningen på Sveriges Radio, Svenska Kör­förbundet och andra musik­organisationer deltog.

STRUNT I MOTSTÅNDET!
Stikkan Anderson är en typisk entreprenör som tror på en idé och genomför den, även om han inlednings­vis stöter på motstånd. Han kunde vara rätt tuff i diskussioner och för­handlingar, när så krävdes.

ABBA:s genombrott kom i en tid när det i medier och kultur­liv fanns en utbredd misstro mot populärmusik som hade affärsmässig framgång. Men det var knappast något som bekymrade Stikkan. Tvärtom sa han gärna sin uppriktiga mening, även om den stämde illa med vad som ansågs passande i det rådande politiska klimatet.

Läs också: Nya utställningar för en ny tidsålder

Den första fråga som Stikkan Anderson fick efter Sveriges första seger i den europeiska melodi­festivalen speglade tids­andan väl. Frågan kom från tv-Rapports reporter Ulf Gudmundsson: ”Varför har ni kallat er melodi Waterloo? Där dog ju trots allt 40 000 människor.” Efter ABBA:s seger i Brighton uppstod en protest­rörelse mot att Sverige, som reglerna påbjöd, skulle arrangera nästa års europeiska final.

En motfestival arrangerades av en ”anti-kommersiell folk­front” där bland annat Statens kulturråd, kultur­nämnderna i Stockholms stad och Stockholms läns landsting, producent­föreningen på Sveriges Radio, Svenska Kör­förbundet och andra musik­organisationer deltog. Ett inslag i protesterna var anti-schlagern Doin´ the Omoralisk Schlager­festival.

År 1989 sålde Stikkan Anderson sitt musik­förlag och skiv­bolag. Samma år donerade han 42 miljoner kronor till Musikaliska Akademien i syfte att skapa världens största musikpris. År 1992 delades Polar Music Prize ut för första gången.

Läs också: Så startade Spotify

Denna webbplats använder cookies

Cookies ("kakor") består av små textfiler. Dessa innehåller data som lagras på din enhet. För att kunna placera vissa typer av cookies behöver vi inhämta ditt samtycke. Vi på Centrum för Näringslivshistoria CfN AB, orgnr. 556546-9243 använder oss av följande slags cookies. För att läsa mer om vilka cookies vi använder och lagringstid, klicka här för att komma till vår cookiepolicy.

Hantera dina cookieinställningar

Nödvändiga cookies

Nödvändiga cookies är cookies som måste placeras för att grundläggande funktioner på webbplatsen ska kunna fungera. Grundläggande funktioner är exempelvis cookies som behövs för att du ska kunna använda menyer och navigera på sajten.

Cookies för statistik

För att kunna veta hur du interagerar med webbplatsen placerar vi cookies för att föra statistik. Dessa cookies anonymiserar personuppgifter.