Det svenska musikundret föddes den 6 april 1974. Den kvällen vann ABBA melodifestivalen i Brighton med låten Waterloo. Samma dag nådde Blue Swede – alltså Björn Skifs och Blåblus – första plats på Billboardlistan i USA med Hooked on a feeling.
FÖRETAGEN AV: Anders Johnson 2018-06-22
Utan Stikkan ingen musikbransch
DELA
Sverige har under senare år haft en större musikexport än något annat land i förhållande till folkmängden. Under vissa år var det bara USA och Storbritannien som i absoluta tal hade en större export. Det svenska musikundret har emellertid inte bara byggt på artister som ABBA, Ace of Base, Cardigans, E-type, Robyn och Roxette.
Läs också: 100 år av standarder – tonfrekvensen 440 Hz
Här finns också andra framgångsrika delar av musikindustrin, till exempel internationellt framgångsrika musikstudior, låtskrivare och musikvideoproducenter. I en intervju 2007 förklarade Björn Skifs varför ABBA – men inte Blue Swede – nådde stora internationella framgångar: – Vi hade ingen Stikkan Anderson som såg till att vi bara släppte allt vi hade inbokat och drog iväg. Vi hade ingen aning om hur man gjorde. Lika lite som en uppfinnare kan nå framgång utan (eget eller andras) entreprenörskap, så kan en artist göra det.
FRÅN HOVA
Stikkan Anderson (1931 – 1997), eller Stig som han egentligen hette, växte upp under fattiga förhållanden i Hova i norra Västergötland. Han började tidigt driva olika former av affärsverksamhet. Stikkan uppträdde också med egna och andras visor. År 1951 publicerades Stikkans första egna visa, Tivedshambo. Sedan kom ett stort antal texter parallellt med att han arbetade som folkskollärare i Aspudden utanför Stockholm.
Det stora genombrottet kom 1959 med Lill-Babs (Barbro Svensson) insjungning av Är du kär i mej ännu, Klas-Göran? I början skrev han både text och musik till sina schlagerlåtar, sedan blev det mest texter. Stikkan Anderson hade inte bara sinne för musik utan även för affärer.
Han startade därför musikförlaget Sweden Music 1960 och skivbolaget Polar 1963. På 1960-talet övergick ”den sjungande folkskolläraren” helt till sin musikrörelse och blev en av de största producenterna av populärmusik i Skandinavien. Han köpte systematiskt upp svenska musikförlag och rättigheter till utländska melodier. Han skrev dessutom cirka 3 000 texter till melodier han hade köpt.
SATTE ORD TILL MUSIKEN
Stikkan blev en dynamisk förnyare i en traditionstyngd bransch. Man kan säga att han industrialiserade en tidigare hantverkspräglad näring genom att skapa en stor och stark förlagsrörelse som kunde sätta fart på den svenska populärmusiken. Stikkan stod för allt: från idéer, musikrättigheter, texter och inspelning till lansering.
Många kallade verksamheten för ”Stikkan Andersons schlagerfabrik”, vilket inte var menat som beröm. Stikkan hade turen att leva i rätt tid. Under 1960-talet kom det stora kommersiella genombrottet för populärmusiken. En orsak var transistorradion och transistorgrammofonen. En annan var det stigande ekonomiska välståndet. Därtill kom att populärmusiken släpptes in på allvar i Sveriges Radio.
Detta var dock inte något som monopolisterna kom på själva. De som ska ha äran av förnyelsen i etern är i stället radioentreprenörerna Britt Wadner och Jack Kotschack. De startade 1961 piratradiostationerna Radio Syd respektive Radio Nord som sände från båtar på internationellt vatten, vilket skildras i en artikel här intill. Sveriges Radio svarade med att starta Melodiradion 1961, en föregångare till P3 där populärmusiken fick stort utrymme.
Läs också: Musikradion föddes på djupt vatten
Året efter kriminaliserade riksdagen allt som underlättade för piratradiostationerna, till exempel att lämna reklamuppdrag eller förse fartygen med proviant. Men det är en annan historia. Stikkan Andersons Sweden Music var i början ett familjeföretag där hustrun Gudrun skötte ekonomi och administration.
Även den femåriga dottern Marie involverades när Stikkan skulle spela in en tysk melodi som han hade skrivit svensk text till. Tillsammans sjöng de in Baby Twist 1962. Marie Ledin blev sedan skivbolagsdirektör och bokförläggare.
Få vårt nyhetsbrev, varannan vecka, direkt i mejlen.
RELATERADE ARTIKLAR
FYRA BLIR ABBA
År 1967 startade Stikkan Anderson Union Songs tillsammans med två låtskrivare han hade engagerat, Benny Andersson och Björn Ulvaeus. År 1972 bildades gruppen ABBA – det var Stikkan som kom på namnet – med Benny och Björn samt deras dåvarande partner Anni-Frid Lyngstad respektive Agnetha Fältskog.
Två år senare kom det internationella genombrottet med Waterloo. Stikkan hade skrivit texten och fått uppslaget när han på måfå slog i Pelle Holms Bevingade ord för att hitta inspiration. ABBA:s seger var Sveriges första i melodifestivalen. Gruppen kom att bli en av de popgrupper i världen som har sålt mest skivor – över 400 miljoner.
Läs också: ABBA – starten på det svenska musikundret
Stikkan Anderson kom att kallas ”den femte ABBA:n”. I början var han både textskrivare och ansvarig för gruppens lansering och affärer, men efter ett tag lämnade han textskrivandet. Stikkan hade fått goda erfarenheter och kontakter inom musiklivet. Dessutom var han en skicklig affärsman. Han fick en betydelsefull roll både för ABBA:s framgångar och för framväxten av en stark svensk musikindustri.
ABBA blev en förebild för andra svenskar med intresse för populärmusik. Dessutom bidrog han till att den internationella musikvärlden fick upp ögonen för Sverige, vilket underlättade när nya generationer sedan skulle försöka sig på en internationell karriär.
Av stor betydelse var att Stikkan anlitade svenska resurser för ABBA:s lansering. Det blev en plantskola för bland annat studiomusiker, ljudtekniker och konsertarrangörer som sedan blev delar av det svenska musikundret. Ett exempel är musikstudion Polar där, förutom ABBA, exempelvis Led Zeppelin och Rolling Stones spelade in skivor.
En motfestival arrangerades av en ”anti-kommersiell folkfront” där bland annat Statens kulturråd, kulturnämnderna i Stockholms stad och Stockholms läns landsting, producentföreningen på Sveriges Radio, Svenska Körförbundet och andra musikorganisationer deltog.
STRUNT I MOTSTÅNDET!
Stikkan Anderson är en typisk entreprenör som tror på en idé och genomför den, även om han inledningsvis stöter på motstånd. Han kunde vara rätt tuff i diskussioner och förhandlingar, när så krävdes.
ABBA:s genombrott kom i en tid när det i medier och kulturliv fanns en utbredd misstro mot populärmusik som hade affärsmässig framgång. Men det var knappast något som bekymrade Stikkan. Tvärtom sa han gärna sin uppriktiga mening, även om den stämde illa med vad som ansågs passande i det rådande politiska klimatet.
Läs också: Nya utställningar för en ny tidsålder
Den första fråga som Stikkan Anderson fick efter Sveriges första seger i den europeiska melodifestivalen speglade tidsandan väl. Frågan kom från tv-Rapports reporter Ulf Gudmundsson: ”Varför har ni kallat er melodi Waterloo? Där dog ju trots allt 40 000 människor.” Efter ABBA:s seger i Brighton uppstod en proteströrelse mot att Sverige, som reglerna påbjöd, skulle arrangera nästa års europeiska final.
En motfestival arrangerades av en ”anti-kommersiell folkfront” där bland annat Statens kulturråd, kulturnämnderna i Stockholms stad och Stockholms läns landsting, producentföreningen på Sveriges Radio, Svenska Körförbundet och andra musikorganisationer deltog. Ett inslag i protesterna var anti-schlagern Doin´ the Omoralisk Schlagerfestival.
År 1989 sålde Stikkan Anderson sitt musikförlag och skivbolag. Samma år donerade han 42 miljoner kronor till Musikaliska Akademien i syfte att skapa världens största musikpris. År 1992 delades Polar Music Prize ut för första gången.