Redan i mitten av 1800-talet gjorde svenska företag affärer i området som i dag är Sydafrika. Matthias Holmstedt, lektor vid Mälardalens högskola, gör research i vår läsesal till en bok om detta spännande ämne.
Artikeln publicerades i vår tidskrift Företagshistoria nr 1 2020.
Egentligen var det tänkt att handla om Atlas Copcos närvaro på den afrikanska kontinenten, men det landade i att han begränsat sig till Sydafrika-området och i stället tittar på flera olika svenska företag som verkat där. Han har därför spenderat en hel del tid med att gå igenom material i Centrum för Näringslivshistorias arkiv.
‒ Flera svenska företag var väldigt tidiga i sina kontakter i området. Det här var också kopplat till en viss svensk migration till södra Afrika, säger Matthias Holmstedt. Han har tidigare disputerat med en avhandling om Ericssons historia i Afrika, och det var det arbetet som väckte intresset att fördjupa sig ytterligare i svenska företags öden och äventyr på den afrikanska kontinenten. Den här gången har han valt att koncentrera sig på åren 1840–1947 och företagen vars spår han följer är Ericsson, Atlas Copco, Bolinders, Electrolux, Alfa Laval och Aga. I anslutning till sekelskiftet 1800–1900 var Sydafrika Sveriges största utomeuropeiska exportland.
Sverige/Sydafrika tur och retur – Skandias moderna historia
‒ Det ger ett lite annat perspektiv på utrikeshandel. Men det handlar inte bara om exportfrågor, jag vill också lyfta företagens berättelser i den här lite osannolika historien som innefattar två länder i så skilda delar av världen.
Flera av företagen är fortfarande verksamma i området, och många andra har såklart tillkommit under åren. Att han valt att sluta sin granskning 1947 har flera anledningar. Dels ändrades förutsättningarna för internationell handel genom GATT-avtalet och dels slog apartheidregimen igenom 1948.
‒ Åren direkt efter andra världskriget är extra intressanta för då exploderade exporten. Sverige hade då en enorm fördel gentemot till exempel Storbritannien och Tyskland, och i Sydafrika hade det skett en kraftig industriell utveckling.
Boken finansieras med hjälp av Handelsbankens forskningsstiftelse och ges ut på Förlaget Näringslivshistoria. Den ska komma ut lagom till Bokmässan 2020, som passande nog har Sydafrika som temaland. Och kanske kan det så småningom även bli en fortsättning där Matthias Holmstedt tar sig an åren under apartheid.
‒ Det skulle vara intressant, men de här åren är lite känsliga för företagen och det är inte alltid uppgifterna finns sparade i arkiven.
