Nästa år är det 200 år sedan den första icke vinstdrivande sparbanken öppnade i Göteborg. Där skulle folket spara – gärna till eget boende. Det eventuella överskottet delades ut efter den separata sparbankens stiftelses uppsatta regelverk – ofta till kultur och den egna bygden.

Vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm har man forskat om rörelsens form och hur det politiska ramverket har satt gränser för verksamheten. Eva Jacobsson är en av forskarna. I rapporten har hon haft huvudansvar för att beskriva perioden 1820–2009. Arkivarien Mats Andersson på Swedbank tipsade henne om deras arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

Prenumerera på tidskriften Företagshistoria!

– Här kunde jag fördjupa mig i material som framför allt belyste tidsperioden från cirka 1960 till mitten av 1970-talet. En tid då ett stort antal gruppbyggda småhusområden med radhus, kedjehus och villor uppfördes i Storstockholm, säger hon. Hur människor lockades att spara – många gånger till egna bostäder – är genomgående.

– I arkivet gick jag igenom Stockholms Sparbanks bostadsstiftelse Ekkronans protokoll. Genom samma typ av källmaterial kunde jag också fånga lite av de diskussioner som förts både inom Sparbanksföreningen och Sparfrämjandet – jag fick lov att se alla de fantastiska broschyrerna och affischerna som producerats, säger Eva Jacobsson.

Förutom arkivet hos Centrum för Näringslivshistoria har Eva hittat fakta i tidningar, böcker och statistik som speglat tiden. Under arbetets gång har hon blivit allt mer fascinerad av fenomenet sparbanker.

– Jag tror inte det är möjligt att överskatta de positiva avtryck de satt i dagens svenska samhälle, säger Eva. Rapporten från KTH kommer förhoppningsvis ut i bokform i god tid innan jubileet.

Vill du också forska i arkiven hos Centrum för Näringslivshistoria? Hör av dig!

Få vårt nyhetsbrev, varannan vecka, direkt i mejlen.