GB-pajasen, GB-clownen, GB-gubben, GB-Göran, Elof och Clovve. Kärt barn har som bekant många namn. Och knappast finns det väl någon svensk varumärkesmaskot som är mer folkkär än GB:s egen clown? I över 50 år har den godmodige och rundlagde lustigkurren varit ett självklart inslag på Sveriges gator och torg.
Artikeln har tidigare publicerats på Unileverhistoria.se
Under årens lopp har GB:s maskot ändrat färg, utseende och t.o.m. civilstatus. Han förblir alltjämt det han alltid har varit, en symbol för stekhet sommar och iskall glass.
1965 fick svenska folket skymta clownen för första gången. Han prydde då omslaget till glassen Pajaspinne, en kolaglass med hallonisöverdrag. Figuren hade skapats av Uno Hattling på Tessab reklambyrå och clownens nuna var detta år bara ett i raden av glada ansikten på glasspinnarnas omslagspapper.
De andra pinnarna i GB:s sortiment hade sina egna maskotar; där syntes mästerkockar, pirater, munkar, afrikaner, fransyskor, mexikaner, ekorrar och fler därtill. Det visade sig dock att clownen var den figur i sällskapet som hade en lyskraft utöver det vanliga.
Få vårt nyhetsbrev, varannan vecka, direkt i mejlen.
Bakom den glassätande flickan ser vi GB-clowner i tidig skepnad 1966 - 1968 Foto: Heinz von Sterneck, Stockholm. Bild ur Unilevers historiska arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.
Ta en glasspaus, ca 1970-tal. Bild ur Unilevers historiska arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.
Bild ur Unilevers historiska arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.
I slutet av 1970-talet och början av 1980-talet började clownen spela en alltmer framträdande roll i GB:s marknadsföring. Detta nådde sin kulmen under kampanjen som gick under namnet ”GB i farten”. Bild ur Unilevers historiska arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.
GB-CLOWNER PÅ GATOR OCH TORG
Medarbetarna på Tessab blev själva så förtjusta i den leende clownen att de funderade över om deras skapelse skulle kunna användas på något annat sätt. Samtidigt meddelade GB:s ledning att företaget behövde en ”stopper” – en trottoarskylt utanför butiker och kiosker – och då fick någon snilleblixten att låta clownen axla detta uppdrag. Han skulle dessutom förses med GB:s logotyp och färger. Både logotypen och ränderna i färgerna blått, orange och magenta var nya.
Idén att ha en pajasfigur som symbol för varumärket GB var dock inte lika nydanande. Ända sedan 1935 hade figuren Puck fungerat som symbol för hela varumärket. Till utseende och uppsyn påminde Puck om en hovnarr, harlekin eller joker. Och namnet leder ju inte helt osökt tankarna till en viss spjuveraktig karaktär ur William Shakespeares pjäs En midsommarnattsdröm.
I slutet av 1970-talet och början av 1980-talet började clownen spela en alltmer framträdande roll i GB:s marknadsföring. Detta nådde sin kulmen under kampanjen som gick under namnet ”GB i farten”.
GB I FARTEN
Succén kunde anas när återförsäljarna jublade över den nya figuren. Under de sista åren på 1960-talet fick clownen en given plats på de årliga glassaffischer som presenterade företagets pinnar och strutar hos återförsäljarna. Väl där tog det inte lång tid innan han blev en av landets mest kända företagssymboler. Under årens lopp har han producerats som docka, ballong, dekal etc.
1975 firades tioårsdagen med en artikel i personaltidningen Glaciären där clownen, eller GB-pajasen som han kallas där, själv fick tillfälle att berätta om sin otroliga framgångssaga.
Puck – Sveriges första pinnglass
I slutet av 1970-talet och början av 1980-talet började clownen spela en alltmer framträdande roll i GB:s marknadsföring. Detta nådde sin kulmen under kampanjen som gick under namnet ”GB i farten”. Över hela Sverige syntes clownen på skyltar, klistermärken och dekaler, sysselsatt med allt från vindsurfing, rullskridskor och tennis till Formel-1.
Få anade då den förändring som stod för dörren. På 1982 års glassaffisch syntes en något annorlunda clown iförd GB-dräkten. Detta trevande försök att uppdatera maskoten skulle visa sig vara första steget till att lansera en ny clownfigur.
