Johan August Gripenstedt var Sveriges finansminister i mitten av 1800-talet. Han beskrivs som “En radikal liberal som varit ute i Europa och tagit del av tidens idéer”. En av idéerna han tog till sig var att kanske behöver inte exakt alla skomakare blida vid sina läster. Hans förslag var näringsfriheten. Vem som helst skulle få starta fabrik och driva handel.

Men Gripenstedt var motarbetad på hemmaplan. Den tidens borgerskap, som hade monopol på att sälja varor, var inte särskilt positivt inställda till att vem som helst skulle få driva företag. Däremot hade han både adeln och bönderna med sig. Han fick igenom sin reform – “Förordning för utökad näringsfrihet” 1864.

Utan tillväxt går det inte att fördela tillväxt

Den svenska näringsfriheten var långt ifrån först i Europa, men den kom väldigt rätt i tid. Den industrialisering som påbörjats i England hade nu även nått Sverige och näringsfriheten var en förutsättning för att den skulle kunna få fäste. Att det nu blev fritt fram att starta fabriksrörelse blev starten på många av de stora svenska industrierna, och de kommande 100 åren 20-dubblas den svenska bruttonationalprodukten, en unik framgångsaga, som också la grund för den svenska välfärden. “Utan tillväxt går det inte att fördela tillväxt”, säger Klas A.M. Eriksson.

Lyssna på avsnittet här