Sverige år 1871
VISA BILDTEXT
En ny vattenreservoar byggs av Skånska Cementgjuteriet i Karlskrona 1897. Foto: Karl Karlson. Ur Skanskas arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

NÄRINGSLIVET AV: Sara Johansson 2021-09-14

Sverige år 1871

Hur såg samhället ut när cementbranschen föddes, vilka behov ledde till att cement blev tidens byggnadsmaterial? Riksdagen tog beslut om allmän folkskola, näringsfrihet, att avskaffa ståndsriksdagen och att tillåta fri rörlighet i landet. Bättre utbildade människor kunde därmed resa friare och söka anställning på de nya företag som växte fram.

Näringsfrihetsreformen 1864, som innebar att den som ville nu kunde starta företag, var visserligen grund­läggande men det var de tekniska framstegen med maskiner och mass­produktions­lösningar som gjorde att industrialiseringen verkligen tog fart.

Någon inhemsk cement­tillverkning fanns inte i Sverige under denna tid. Under den industriella expansionen ökade behovet av cement som bygg­material och importen steg då från 900 till 2 000 ton per år. Tänk om det skulle vara möjligt att tillverka cement här i Sverige så att vi kunde täcka våra egna behov?

GOTLAND 1869
1869 begav sig den nyutexaminerade civilingenjören Otto Fahnehjelm till Gotland för att undersöka möjligheten att grunda en cement­fabrik på denna klassiska kalk­industrimark. Fahnehjelm var den första i Sverige som på allvar studerade möjligheten till inhemsk cement­tillverkning. Efter lyckade för­undersökningar begav han sig sedan utomlands för att studera cement­fabriker i England och Frankrike. Här hemma riktades dock blickarna mot fastlandet och Skåne.

Vikten av cement – en historisk översikt

Den 19 maj 1871 kallade professor Otto Torell, chef för Sveriges geologiska under­sökningar (SGU), till ett möte på sitt kontor i Stockholm. Syftet var att bilda Sveriges första cement­bolag.

Varannan vecka, direkt i mejlen.

PRINS OSCAR TECKNAR AKTIER
Först i raden av aktietecknare stod prins Oscar, den blivande Oscar II, som tecknade aktier till ett värde av 10 000 kronor av det samlade aktie­kapitalet på 250 000. Platsen för den tänkta anläggningen var inte given men en av aktie­ägarna, Frans Henrik Kockum, drev igenom att cement­fabriken skulle ligga på hans ägor i Lomma. Där fanns en hamn och utmärkt lera för cement­tillverkning, medan kalken skulle hämtas från kalk­brottet vid Limhamn.

“Hur skildras näringslivets historia?”

Den 2 november samma år hölls konstituerande bolags­stämma för Skånska Cement­aktiebolaget och fabriken började anläggas kort därefter. Fahnehjelm, som nu var tillbaka i Sverige, fick uppdraget att rita byggnaderna. Styrelse­ordförande blev Arvid Posse, som dock följdes av Corfitz Beck-Friis redan året därpå. 1873 rekryterades den 26-årige ingenjören Rudolf Fredrik Berg som disponent och samma år kom till­verkningen i gång, om än i blygsam skala.

1890 FABRIK I LIMHAMN
I slutet av 1880-talet intensifierades byggnadsverksamheten i städerna och därmed ökade behovet av cement ytterligare. 1890 startades även en fabrik i Limhamn. Den skånska cement­tillverkningen fick också konkurrens. Först var AB Visby Cementfabrik, grundad 1887. Året därpå följde Ölands Cement­aktiebolag vid Degerhamn, och 1892 byggdes en cement­fabrik i Hällekis i Västergötland.

Under de första tjugo verksamhets­åren byggdes betong­grunder för hus som Kungliga Operan och Rosenbad i Stockholm samt Norrköpings rådhus.

1887 bildades AB Skånska Cement­gjuteriet (numera Skanska) som en avknoppning ur Skånska Cement. Bolaget tillverkade initialt olika cement­produkter men övergick till att bli ett bygg- och anläggnings­företag. Under de första tjugo verksamhets­åren byggdes betong­grunder för hus som Kungliga Operan och Rosenbad i Stockholm samt Norrköpings rådhus. En annan tidig specialitet för företaget var damm­anläggningar och vatten- och avlopps­anläggningar, till exempel den stora vatten­reservoaren i Karlskrona 1898 och Bullerforsens kraft­station 1907–1910.

Flottarna byggde svensk träindustri

De svenska cement­bolagen konkurrerade med varandra och trängde in på varandras försäljnings­områden. Trots att nära hälften av produktionen gick på export var konkurrensen inom landet stenhård med pris­sättningar som hotade företagens ekonomi. 1893 bildade man därför tillsammans Svenska Cement­försäljnings­aktiebolaget Cementa, med syfte att samordna bolagens marknads­föring och prissättning.

Cementa 150 år

År 1871 grundades Skånska Cementaktiebolaget, dagens Cementa, i Lomma. Där och då startar den svenska cementbranschen och det innebär att vi i år vill uppmärksamma att cement har tillverkats i större skala i Sverige under 150 år.

Läs om vilken grundläggande betydelse cement har haft och har för samhällsutvecklingen. Ett byggmaterial som är en sådan självklar del i våra liv att vi inte ens tänker på det… det är en berättelse som förtjänas att lyftas mer och det gör vi det här året när vi firar cement i 150 år i Sverige.