Från mönstersamhälle till spökstad

NÄRINGSLIVET AV: Anders Houltz 2015-10-29

Från mönstersamhälle till spökstad

I takt med klimatförändringarna har Arktis på nytt hamnat i blickpunkten för näringsliv och industri, för råvaruexploatering och polarturism. Tillsammans med en norsk forskargrupp besökte jag nyligen Pyramiden, en rysk före detta gruvanläggning på norska Svalbard, och ett av de tydligaste uttrycken för den omvandling som nu pågår.

Idag är Pyramiden, den ryska före detta gruvanläggningen på norska Svalbard, en ren spökstad.  Men en gång var det ett sovjetiskt mönstersamhälle, skapat på en av jordens mest ogästvänliga och isolerade platser: kolgruvestaden Pyramiden på Svalbard. Platsen har sitt namn efter det pyramidformade berget vid vars fot den ligger. Som mest, på 1980-talet, bodde här 1 200 män, kvinnor och barn. Idag lever sex personer på platsen, där de driver ett hotell – och upprätthåller rysk närvaro.

Den tidiga historien vid Pyramiden är emellertid svensk. Det var svenskar som inmutade platsen 1910 och som började bryta kol ur det 936 meter höga berget. Men den svenska epoken blev kortvarig. 1927 sålde Sverige gruvan till Sovjetunionen. Några år senare avyttrades även Sveagruvan, och därmed var det svenska kolgruveäventyret på Svalbard över.

Efter andra världskriget närde Pyramiden ett välutrustat samhälle med skola, daghem och badhus såväl som ett kombinerat kultur- och idrottshus med gymnastiksal, teater och bibliotek. Trots klimatet hade Pyramiden en djurfarm med kor, höns, grisar och får. Skeppslaster med bördig jord från Ukraina möjliggjorde gräsmattor och därmed foder åt djuren. Arbetet i gruvan var hårt men levnadsstandard och service var med ryska mått goda och lönerna höga. Men tiderna blev sämre och verksamheten vid Pyramiden avtog efter murens fall.

I januari 1998 kom beskedet, mer eller mindre över en natt: platsen skulle utrymmas. Samtliga boende uppmanades att omgående packa sina tillhörigheter för transport hem till Ryssland med nästa båt. Utrustningen blev stående, bodstadsbarackerna lämnades med möbler och inredning, med odiskat porslin, gamla tidningar och efterlämnade ägodelar. Förfallet tog vid, men tio år senare sändes några ryssar tillbaka till Pyramiden, denna gång för att förbereda en ny epok på platsen, baserad på turism.

Pyramiden har gått från gruvindustri till turistnäring. Det statliga gruvbolaget Trust Arktikugol äger fortfarande staden men har inga ambitioner att återöppna gruvan.  År 2013 invigdes istället Hotel Tulip i ett av bostadshusen. Förundrade turister tittar in i de övergivna byggnaderna, där det mesta står orört sedan gruvepoken. En storslagen natur kontrasterar den postindustriella spökstaden. Och från den öppna platsen framför kulturhuset ser världens nordligaste Leninstaty ut över det ödsliga samhället, med blicken fäst på en glaciär långt bort.