Kortspel är laddat, andas drama och ibland också tragedi. Många har spelat högt, vunnit stort eller förlorat och blivit olyckliga. Få reflekterar närmare över själva kortlekens historia – trots att vi med företaget Öbergs har en inhemsk gigant inom branschen.
I filmens vilda västern-salooner och flotta kasinon spelas det kort, med nerver på helspänn. 1876 sköts revolvermannen Wild Bill Hickok ihjäl med en pokergiv i handen. Två ess och två åttor, i spader och klöver, plus ett femte kort. Det kallas sedan dess för ”död mans hand”.
I supersnyftaren Casablanca har Humphrey Bogart ett kasino i anslutning till sin bar och i nästan alla Bondfilmer förekommer kortspel som en del av agentens identitet. Bellman hyllade spelen trisett och kille i sina sånger och i Lagerlöfs Gösta Berlings saga ägnar sig kavaljererna på Ekeby åt hasard och kortspel samtidigt som de sluter förbund med hin håle.
Och 1951 sjöng Povel Ramel med ångestfylld röst om gräsänklingstillvaron som gått över styr: ”Vårt hembiträde Anna, vår trogna gamla skatt, förlora jag i poker till Stig Järrel förrgår natt. Oh, hå, hå, hå, hå, hå vad ska min hustru tro?”
EN SYNDIG INKOMSTKÄLLA FÖR STATEN
1954 rapporterade ICA-kuriren att 59 procent av svenskarna spelade kort samtidigt som 7 procent ansåg att kortspel var synd, omoraliskt och opassande. Kyrkan har alltid betraktat kortspel som syndigt, särskilt spel om pengar, och på 1800-talet drevs omfattande restriktioner igenom i Europa. Godtemplarorden, IOGT, hade tydliga ideal för medlemmarnas nykterhet, bildning och skötsamhet.
Under årtiondena kring sekelskiftet 1900 fostrades många av folkhemmets politiker, tidningsredaktörer och fackföreningsledare i nykterhetsrörelsen och fick med sig en negativ syn på kortspelande.
Ungdomen skulle inte ägna sig åt dans och kortspel. Under årtiondena kring sekelskiftet 1900 fostrades många av folkhemmets politiker, tidningsredaktörer och fackföreningsledare i nykterhetsrörelsen och fick med sig en negativ syn på kortspelande. Men 1928 kom tävlingssporten kontraktsbridge till Sverige.
Kortspelet fick då helt ny status. 1950 hölls VM för första gången och 1960 blev bridge en olympisk sport. 1999 gav regeringen Svenska Spel i uppdrag att etablera internationella kasinon i Sverige. Där kan samtidens spelsugna ge sig hän åt såväl poker som Black Jack med fysiska spelkort. Överskottet går in i statskassan.
Kortspelet har ursprung i Asien. Sannolikt tillverkades de första europeiska spelkorten i 1300-talets Venedig. Redan på medeltiden förekom kortspel om pengar i Svea rike, omnämnanden finns bevarade från 1400-talet. På 1600-, 1700- och 1800-talen härjade ”speldjävulen” intensivt bland hög som låg i hela Europa.
1727 blev Leonard Klinckowström svensk pionjär med Kungl. Maj:ts privilegium att tillverka spelkort. Produktionen startade 1731 med hjälp av tysk expertis. Samma år införde den penninghungrande staten en stämpelskatt på spelkort. Flera företag gav sig in i branschen. Redan under 1700-talet skattestämplades cirka 2 miljoner lekar av svenskt ursprung.
Korten trycktes först med trästockar och kvaliteten var låg. Förbättring kom när Lithografiska AB i Norrköping 1859 introducerade stentryck. 1893 höjde riksdagen stämpelskatten till 1 kr 50 öre per lek, vilket ledde till kraftigt minskad svensk produktion och ökad import. Kortlekar smugglades in och staten tappade inkomster. Till stöd för svensk tillverkning sänktes skatten till 50 öre 1896.
TRÖG START
1845 fick Joseph Oscar Öberg burskap som bokbindare i Eskilstuna. Han hade skaffat sig yrkesförkovran på kontinenten och mästarbrev från Stockholm. Men Sverige var fortfarande ekonomiskt outvecklat och den lokala efterfrågan svag. Skråna reglerade marknadstillträdet och nykomlingen J. O. Öberg hade svårt att ta sig in i affärslivet.
Tillvaron var tuff. I jakten på en varaktig inkomstkälla växlade han mellan etablering i Stockholm och Eskilstuna. En Amerika-sejour i mitten av 1850-talet ledde till besvikelse och J. O. återvände hem. I USA hade han inspirerats av industriellt bokbinderi av bland annat biblar och kontorsmaterial.
Färdiga kontorsböcker fanns bara tillgängliga som tyska importprodukter samtidigt som efterfrågan steg i det gryende handels- och industrisamhället.
Efter hemkomsten slog han sig på tillverkning av kontorsböcker i Eskilstuna, men brist på ekonomiska resurser hindrade inköp av behövlig maskinell utrustning och expansion. Hans konservativa skråtänkande och fokus på närområdet med försäljning bara på lokala marknader och en egen butik, var också en hämsko. Produktionen förblev hantverksmässig och småskalig fram till 1874 då ärvda pengar gav företaget ett första lyft.
Sonen Albert anslöt till firman 1875 och sedan J. O. avlidit 1879 drev han ensam J. O. Öberg & Son vidare. Albert var gediget yrkeskunnig, driftig med moderna vyer och färska kunskaper från Tyskland om bland annat tillverkning av färdiglinjerat papper.
Färdiga kontorsböcker fanns bara tillgängliga som tyska importprodukter samtidigt som efterfrågan steg i det gryende handels- och industrisamhället. Även i skolorna ökade behoven av skrivmaterial. Alberts nyskapande idéer och mera ärvda pengar tog firman vidare till en blomstrande industri med stora volymer inbundna kontorsböcker, både i standardutförande och specialutformat och kompletterande kontorsutbud.
Hans systematiska marknadsföring gentemot bok- och pappershandlare över hela riket blev en framgångsfaktor och nära samverkan med återförsäljarnätet en betydande styrka för Öbergs. Långt fram i tiden höll Öbergs handlarna säkert i handen och styrde dem bort från aktiv konkurrens. 1897 etablerades ett strategiskt viktigt avdelningskontor i Stockholm.
Genom det kunde man ge bättre service till betydande kunder. Försäljningen ökade stadigt med nya produktkategorier, och medveten lagerhållning krävde återkommande utvidgade fabrikslokaler. Under pompa och ståt invigdes 1901 en stor, helt ny, modern fabrik i Eskilstuna.
ENTRÉ PÅ SPELMARKNADEN
Albert ville fortsätta utveckla Öbergs koncept samtidigt som kvarvarande inhemsk spelkortstillverkning höll låg standard. Importtrycket var stort. Efter ingående undersökning med studiebesök i Stralsund och Frankfurt am Main, inköp av utländska specialmaskiner och avtal med en tysk kartongtillverkare, tog Albert 1902 upp kampen om den svenska spelkortsmarknaden.
Framgången kom direkt. Redan 1905 var man störst i Sverige och Öbergs kungar, damer och knektar blev stilbildande och folkkära. Försök att till och från förnya figurerna med hjälp av kända konstnärer har stött på patrull. ”Man spelar helst med gamla bekanta” hette det.
Från starten tillverkades tre olika kortkvaliteter vilket snabbt utökades till nio. Spelkorten var tacksamma att bygga varumärket kring med hjälp av till exempel butiksskyltning. Öbergs försåg återförsäljarna med lockande skyltmaterial. Trots att spelkorten endast stod för en mindre del av tillverkning och försäljning blev de synonyma med Öbergs. Att korten var svenska framhölls ständigt som en fördel.
I det sena 1800-talet började svenska arbetstagare flytta fram positionerna gentemot sina arbetsgivare.
Öbergs hade länge haft goda relationer mellan ägare och anställda. Åtskilliga förblev företaget trogna under större delen av sitt yrkesliv. Många anställda betraktade Albert Öberg som den främste i sin egen krets. På invigningsfesten 1901 bar medarbetarna i triumftåg runt Albert på sina armar.
Men klimatet kom att hårdna. I det sena 1800-talet började svenska arbetstagare flytta fram positionerna gentemot sina arbetsgivare. I Eskilstuna kom de flesta medlemmarna i Bokbindareförbundets lokalavdelning från Öbergs. 1905 gick Öbergs med i Svenska Arbetsgivareföreningen.
1908 utbröt en arbetsmarknadskonflikt med 220 av Öbergs anställda lockoutade, inklusive samtliga på spelkortsavdelningen. Albert tog mycket illa vid sig. I mer än fyra månader låg arbetet nere med kännbar ekonomisk förlust. Storstrejken 1909 drabbade också Öbergs men inte lika hårt som den året innan.
KORT I SEPARAT BOLAG
1890 hade företaget 75 anställda och 1911, då Albert gick ur tiden, var man uppe i 315. Albert efterträddes som vd av svärsonen kapten Tore Hugo Bendz som gjort strålande ifrån sig på Stockholmskontoret. 1913 överlät han Öbergs till holdingbolaget SLT (AB Sveriges Litografiska tryckerier, senare Esselte), blev medlem i SLT:s styrelse och fortsatte som vd för Öbergs.
Verksamheten drevs som ett separat bolag samtidigt som det direkta ägarskapet övergått i nya händer. 1919 tog spelkortsimporten ny fart sedan stämpelskatten höjts till 1 kr per lek. Jämte efterkrigstidens onormala valutaförhållande gentemot omvärlden fick detta korttillverkarna att vädja till Kungl. Maj:t om importförbud eller kraftigt höjda tullar.
Öbergs kortlekar tappade mark rejält. I kommunikation med handlarna uppmanade man dem att gynna svensk industri med parollen ”Giv arbete åt svensk arbetskraft!”. Först 1930 var man åter på 1918 års nivå. Extra skjuts åt försäljningen gav kontraktsbridgen som även fick kvinnor att börja spela som förströelse.
Efter många års leveranser till kungahuset utsågs Öbergs 1931 till Kungl. hovleverantör. Samma år tillfördes pokerspelets Joker till alla svenska kortlekar av normalformat. 1940 infördes importförbud varpå Öbergs blev närmast ensam herre på täppan. 1944 köpte Sveriges befolkning mer än 700 000 kortlekar. 1954 gick produktionen över 1 miljon kortlekar och 1983 hade man nått 1,3 miljoner per år. 1930 dök för första gången namnet Esselte Öbergs upp.
Åtskilliga bolagsförändringar skulle följa efter detta. 1968 flyttade huvudkontoret till Stockholm i samband med att Öbergs slogs samman med Frans Svanström & Co Pappershandels AB.
Fabriken förblev i Eskilstuna. 1985 firades där 140-årsjubileum i Folkets Parks lokal Hjärter Ess. När Esselte-koncernen 1999 flyttade ut tillverkningen av spelkort från Eskilstuna till Belgien tappade staden de sista delarna av AB J. O. Öberg & Son.
Cookies ("kakor") består av små textfiler. Dessa innehåller data som lagras på din enhet. För att kunna placera vissa typer av cookies behöver vi inhämta ditt samtycke. Vi på Centrum för Näringslivshistoria CfN AB, orgnr. 556546-9243 använder oss av följande slags cookies. För att läsa mer om vilka cookies vi använder och lagringstid, klicka här för att komma till vår cookiepolicy.
Hantera dina cookieinställningar
Nödvändiga cookies
Nödvändiga cookies är cookies som måste placeras för att grundläggande funktioner på webbplatsen ska kunna fungera. Grundläggande funktioner är exempelvis cookies som behövs för att du ska kunna använda menyer och navigera på sajten.
Cookies för statistik
För att kunna veta hur du interagerar med webbplatsen placerar vi cookies för att föra statistik. Dessa cookies anonymiserar personuppgifter.