Peder Herzog förvandlade den svenska förlagsbranschen
VISA BILDTEXT
Peder Herzog bland blomsterhyllningar vid firmans 50-årsjubileum.Bild ur Esselte ABs historiska arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

FÖRETAGEN AV: Per TH Dahl 2020-07-13

Peder Herzog förvandlade den svenska förlagsbranschen

Stockholmsk borgerlighet på 1880-talet – vilka associationer ger den idag? Många får nog Strindbergs interiörer från Röda rummet i tankarna: Herrar i stärkkragar kring middagsbordet, eller deras sysslolösa hustrur kring salongens kaffebord. Stillastående, rojalism, välgörenhet, hyckleri, penningnöd. Men bakom de sociala formerna finner vi samma nyskapande öppna hållning som hos dagens unga entreprenörer.

Artikeln publicerades i vår tidskrift Företagshistoria nr 1 2017.

Prenumerera på tidskriften Företagshistoria!

En ovetande gäst på tillfälligt besök i bokbindarefamiljen Peder och Bernhardina Herzogs hem vid Malmskillnadsgatan 41 kring 1890 skulle nog också ha uppfattat det så. Samma intryck skulle det Herzogska familjeföretagets storståtliga femtioårsjubileum 1912 ha givit: blomsterhyllningar, inhyrda militärorkestrar, blågula girlander, hyllningstelegram och en dag avslutad med en stor middag på Grand.

Men liksom de välbeställda miljöerna i en klassisk Sherlock Holmes-novell ofta döljer en värld av omkastningar och social rörlighet, är människorna på Malmskillnadsgatan 41 inte platta och miljön inte stillastående. Vi möter vardagen för en entreprenörsfamilj som alls inte kunde ta rikedom och social ställning för given.

Tecknade drömyrken

I centrum står en dynamisk företagsledare, vars verk vi kan se än idag, en människa för vilken varje kliv på den sociala stegen förutsatte hårt arbete, teknikutveckling, förutseende och djärvt risktagande. Och utan Herzogs förnyande blick skulle generationer av föräldrar fått betala långt mer för barnens skolböcker, och den gammelmormors psalmbok som idag är ett släktminne skulle aldrig ha givits henne vid konfirmationen.

Till det yttre utvecklades Herzog till en urbild av oscarianskt etablissemang, men under ytan fanns en levande, viljestark människa som inte fick något gratis när han bröt branschbarriärer och gränser, och som trots all framgång höll distans till sig själv.

I Peder Herzog finner vi exempel på det dynamiska företagande som lade grunden till Välståndssverige och som omvandlade ett hantverk till en industri. Peder Herzogs liv är värt att minnas inte för att han är helt unik, utan för att han tydligare än många andra i hans generation bär drag karaktäristiska för företagarliv.

Han föddes som Moses Herzog år 1838 i en by i tyska Hessen. Likheten med Smålands eller Dalarnas företagarmiljöer finns där; ville man något i livet fick man söka sig bortom det ärvda och givna. Vid 15 blev Moses bokbindarlärling och förstod att tolka tidens tecken. De läskunniga blev fler, tryckpressarna tryckte allt snabbare, papper kunde göras allt billigare. Då borde väl tekniken att sammanfoga de tryckta arken till böcker åt de många läsarna också utvecklas? Under den klassiska gesällvandring Herzog gjorde fram till 1859 mötte han maskinernas intåg.

Så blev Kungsholmen näringslivets nav

Han såg det modernas möjligheter, men präglades samtidigt av hantverkets traditionella synsätt på relationer mellan mäster och medhjälpare. Den kontrasten skulle följa honom livet ut.

Som judar hade familjen inte ens full medborgarrätt, och Moses Herzog sökte sig till Stockholm (sannolikt på grund av generösa medborgarskapsregler). Men vistelsen blev kortvarig. ”Stockholm är en stillastående håla”, tycks han ha tänkt efter några månaders arbete i Beckmans bokbindarverkstad 1859. Han begav sig nämligen till den närmst belägna världsstaden, det ryska imperiets huvudstad S:t Petersburg. Vad som hände där vet vi inte riktigt, men 1861 var han tillbaka i Sverige. Vid återkomsten hade han konverterat till protestantismen och bytt namn till Peter/Peder. Graden av tvång eller övertygelse framgår inte av källorna.

”Varför talar generalkonsuln så dålig svenska?” tillfrågades enligt en källa Peder Herzog många år senare av en kammarherre under ett sammanträde. ”Af samme skäl som ni fråger, jak har fått en dålig uppfoschtren!” blev det snabba svaret.

1861 tog så hans företagarbana fart. 23 år gammal hamnade den unge tyske gesällen i en vital entreprenörsmiljö på Södermalm och blev granne med en P P Elde, mångsysslande uppfinnare och väckelseaktiv tryckeriägare; liksom med Per Palmqvist, organist i hovförsamlingen och frikyrkoledare. Och, vad viktigare var, utgivare av en ström av religiösa skrifter.

Entreprenören som aldrig fick slut på idéer

Att Peder Herzog inte vare borgare eller ens svensk undersåte när han skulle starta bokbinderiföretag? Vad gör det, när man kunde skaffa en målvakt som formell ägare? Borgarbrevet i Stockholm ordnas i efterhand, och något senare också det svenska medborgarskapet – ja, mer korrekt, beslutet om att tillåta Herzog att bli svensk undersåte. Beslutet togs i regeringskonselj; språkkunskaper betydde inte mycket, men arbetsbetyg och intyg om felfri vandel fick inte fallera. ”Varför talar generalkonsuln så dålig svenska?” tillfrågades enligt en källa Peder Herzog många år senare av en kammarherre under ett sammanträde. ”Af samme skäl som ni fråger, jak har fått en dålig uppfoschtren!” blev det snabba svaret.

De flesta porträtt av Peder Herzog visar honom i profil när han blivit äldre. Här ser vi den unge, djärve entreprenören i helfigur. Han bär medelklassmannens signum, bonjouren, och den sedan 1850-talet moderna mindre kravattmodellen. Bild privat.

KVALITET TILL LÅGT PRIS
Trots Vasaorden och liberianskt generalkonsulskap ger Peder Herzog starkt intryck av att vara en self made man, i synnerhet på fotona från hans yngre medelålder. Under den yviga kalufsen och mellan de krusiga polisongerna ser vi en energisk nuna. Han vill lyckas, men han har inte tid eller lust att vara fin i kanten.

Där andra bokbindare såg sig som del – om än perifer – av det vittra Sverige, var Peder Herzog en effektiv aktör på en växande massmarknad: Runeberg, Tegnér, psalmboken i modernaste stavning, postillor och uppbyggande litteratur för söndagsskolebarn strömmar ur den verkstad som snart blev fabrik. ”Billigt och bra” var Herzogs devis, och vid världsutställningen i Wien 1873 prisades hans bokband för sin hållbarhet. Under 1800-talets fyra sista årtionden växer Peder Herzogs bokbinderi till Skandinaviens största och mest moderna.

Bokreans historia

Hos Herzogs utvecklades effektiva metoder för färg- och guldtryck på klot, det behandlade tyg som blev sekelskiftets stora bokbandsmaterial. Herzogs introducerade systematiskt maskinella metoder och blev ett ”ångbokbinderi”. Han förstod design management och producerade högtstående jugendformgivna böcker för de många, och han använde systematisk marknadsföring mot privatmarknad och mot företagskunder. För i sortimentet fanns snart inte bara modernt bunden fack- och skönlitteratur, utan också kassaböcker, mappar, portföljer och pärmar för firmors och kontors alla upptänkliga behov.

Mästerbokbindaren Arvid Hedberg skrev lite sötsurt om Herzogs nya fastighet 1910 att den nya stora fabriksanläggningen nog uppfyllde Peder Herzogs livs dröm. Så uttrycker sig den som ser sig själv som konsthantverkare, inte som företagare.

Det är inte lätt att skriva om Herzogs liv, konstaterade en journalist i början 1900-talet, för det enda han har gjort var att arbeta. Och den som tar del av hans efterlämnade papper märker att han måste ha ställt hårda krav på sig själv och på de bokband hans verkstad, senare fabrik, levererade. I ett fall utfäste han sig att ta tillbaka ett större parti religiösa skrifter, eftersom det konstskinn pärmarna klätts i inte höll måttet. Breven i saken förmedlar hans upprördhet och självförebråelser över att inte ha prövat konstskinnet tillräckligt. Självklart skulle mottagaren inte behöva betala något för den leveransen.

Häftningsavdelningen vid Herzogs, sannolikt efter 1918, när firman gick upp i SLT. Vi ser linnetrådsmaskinerna och högar med färdighäftade inlagor. Bild ur Esselte ABs historiska arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

ARBETARVÄNLIG MEN AUKTORITÄR
Men den som ställer hårda krav på sig själv har också en fallenhet att ställa liknande krav på andra. I ett antal fall möter vi genom pressklipp Peder Herzog i rätten, när kunder inte velat betala eller andra oklarheter har uppstått. Står han vid sitt ord ska andra också göra det. Detta gäller även attityden till de anställda.

Han hade själv präglats av de traditionella mästar/gesäll/lärlings-relationerna som gällt i hans ungdom. Gentemot medarbetare som han kände förtroende för var han generös, och de stannade också länge i hans tjänst, ja några av dem fick lägenheter i de hus han byggde. Under hans livstid växte emellertid arbetarrörelsen fram. Med de tidiga arbetarföreningarna hade Herzog inte problem, de påminde om gångna tiders gesällsammanslutningar.

Peder Herzog finansierade sjukförsäkringar, begravningar och barns ekipering för sina anställda och gav dem möjlighet till sommarutflykter. Samtidigt kunde han snabbt avskeda den som störde lugnet genom att begära löneförhöjning eller göra något så förfärligt som att ”nojsa” med en flicka på häftningsavdelningen.

Men när fackklubbar började visa ansatser till facklig kamp sällade sig arbetsgivaren Herzog till de mest fackfientliga. I en av de mer bemärkansvärda striderna hade han Hjalmar Branting som motståndare, saken gällde de anställda i Sundbybergs hattfabrik, där Herzog hade intressen. Till slut vann Herzog, mest av
allt genom en juridisk fint, som ogiltigförklarade Branting som arbetarnas företrädare.

Kvalitetsböcker till lågpris

Peder Herzog finansierade sjukförsäkringar, begravningar och barns ekipering för sina anställda och gav dem möjlighet till sommarutflykter. Samtidigt kunde han snabbt avskeda den som störde lugnet genom att begära löneförhöjning eller göra något så förfärligt som att ”nojsa” med en flicka på häftningsavdelningen. De anställda som berördes var inte få, för Herzogs företag växte från bokbinderiverkstad till Skandinaviens största fabrik för bokbinderi och kontorsmateriel, med tillhörande psalmboksförlag. Till slut verkade omkring 500 personer i firman.

I RÄTTSSALEN, KAPELLET OCH TEMPLET
Och Herzog blev med tiden i första hand företagare. ”Bokbindare, bliv vid din häftlåda” var inte hans devis. Förutom att leda familjeföretaget blev Peder Herzog med tiden aktiv i ett antal verksamheter, från färjebolag med Lidingötrafik till stärkelsefabriker och nykterhetsvärdshus.

Men mest av allt i fastighetsaffärer. Idag finner vi de hus han lät uppföra i Stockholms växande stenstad på Östermalm, i området kring Hötorget och norr om Vasaparken. Herzog ingick ofta i ett nätverk av väckelseengagerade byggmästare, eller property developers, för att använda ett modeuttryck. Även här märks hans grundinställning av lika delar affärssinne och pliktmoral – han gör visserligen ofta snabba affärer, men inga källor beskriver honom som

Hotell med världsrykte

spekulant eller fastighetsjobbare. Han köper och säljer för att bygga.

Och han ställer krav. I en kontrovers kring tomter där Bergianska trädgården en gång låg vid Karlbergsvägen marscherar han upp till säljaren, Vetenskapsakademien, med notarius publicus i släptåg
för att kunna dokumentera mötet. Relationerna mellan parterna verkar inte ha varit de bästa …

Samtidigt engagerade sig den konfliktbenägne, vuxendöpte företagsledaren och medlemmen i Stockholms tyska församling helhjärtat i väckelserörelsen. Kontakterna med kretsen kring Evangeliska fosterlandsstiftelsen hade funnits sedan 1860-talet. Likaså kände Peder Herzog de aktiva i det nya Missionsförbundet. Han satt i styrelsen för Stadsmissionen och hjälpte Hanna Ouchterlony att bygga Frälsningsarméns stora tempel på
Östermalm. Och det finns fortfarande en bostadsrättsförening i Stockholm som har namn efter Godtemplarna; Herzog hjälpte den nya nykterhetsorden med lokaler.

Vacker priskurant P. Herzogs Bokbinderi och Bokförlags- Aktiebolag. Bild ur Esselte ABs historiska arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

UPPHÖJD MOT ALLA ODDS
År 1918, två år före Peder Herzogs bortgång, gick så familjeföretaget Herzogs upp i koncernen SLT, sedermera Esselte. Varumärket behölls länge, inte minst på SLT-husets fasad mitt emot Stockholms centralstation. Men offentlighetens minne av den entreprenör som skapat företaget bleknade snabbt.

Herzog stammade från en minoritetsfamilj utan fulla medborgerliga rättigheter, men nådde en social position hans föräldrar inte kunnat drömma om. Han blev generalkonsul, vasariddare, frimurare och en av Stockholms borgerskaps 50 äldste.

Arkivfavoriter: Kunskapsbärande hantverk

Tillsammans med hustrun Bernhardina engagerade han sig för Skansen, Nordiska museet, konstslöjdens främjande, skytte- och idrottsföreningars tävlingar, svenska flaggans spridande och inte minst för välgörenhet. På ålderns höst blev han mottagen i audiens hos Kung Gustaf V. De oscarianska attributen hopades så till den grad att de skymde såväl den motsägelsefulla människan som den dynamiske företagsledaren, den som i sommarvärmen skriver till sin dotterson att han arbetar i bara undertröjan på sitt kontor.

Så gick den rastlöse entreprenören Peder Herzog upp i ett fast tidsbundet persongalleri. Han blev en av de figurer som Strindberg skildrar i Röda rummet: en företrädare för etablissemang, inte teknisk nydaning, marknadsutveckling och effektiv företagsorganisation.

Hur många andra av patriarkerna från den tidens ateljéfoton skulle också de kliva fram som motsägelsefulla hela människor om vi betraktade dem närmare? Och hur många av dagens firade nytänkare kommer man att uppfatta som tidsbundna pappfigurer om 100 år?

En “sales minded” hantverkets riddare