Den extremt huspackade lilla ön Klädesholmen blev för drygt 100 år sen ett centrum för sillkonservtillverkning. Idag tillverkar en enda fabrik mer än de 25 gamla fabrikerna tillsammans. Problemet är nu att den nya fabriken inte får plats på ön.
Artikeln publicerades i vår tidskrift Företagshistoria nr 2 2015.
Den första sillkonservfabriken i Sverige grundades 1864 på Gullholmen i Bohuslän. Inlagd sill i olika former blev snabbt populär i landet, inte minst som ett huvudnummer på det svenska smörgåsbordet vars genombrott skedde på de järnvägsrestauranger som inrättades på varje större tågstation – allt eftersom det svenska järnvägsnätet byggdes ut under 1800-talets senare hälft.
Men det var inte Gullholmen utan ett annat bohuslänskt ö-fiskeläge, ett par mil söderut längs kusten, som med tiden skulle bli den stora konservfabriksorten – Klädesholmen som ligger i havet, några hundra meter väster om den stora ön Tjörn.
Sillen banade väg för konserven
EFTERFRÅGAD PRODUKT
Strax efter första världskriget började fiskarefamiljerna på holmen starta små konservfabriker i sina magasin och sjöbodar. Det här var när inlagd sill inte längre var bara var något som restauranger köpte till sina smörgåsbord utan även blivit en efterfrågad konsumentprodukt som snart fanns på var mans festbord, inte minst på julen.
Som mest fanns hela 25 konservfabriker och Klädesholmen var på 1930- och 40-talen en av Sveriges mest företagstäta orter, då det utöver konservfabrikerna sen tidigare också fanns ett större antal företag som höll på med fiskberedning.
För fiskarna var det lönsamt att själva förädla fångsten och så småningom började man även köpa sill från andra fiskelägen för inläggning. I rask takt startades en rad konservfabriker på ön (som egentligen är två öar Klädesholmen och Koholmen, som skiljs av ett smalt sund och förbinds med en liten bro).
Välståndet ökade och ösamhället hade som mest 925 invånare. Som mest fanns hela 25 konservfabriker och Klädesholmen var på 1930- och 40-talen en av Sveriges mest företagstäta orter, då det utöver konservfabrikerna sen tidigare också fanns ett större antal företag som höll på med fiskberedning.
Berns var först med kinesisk mat
Till skillnad från konservfabrikerna på fastlandet, t ex i Lysekil, var Klädesholmens konservfabriker små och familjära. Disponenter och förmän lyste med sin frånvaro och ägarna arbetade själva i produktionen. Men arbetskraft behövdes förstås, mer än vad som fanns på den lilla ön i havet.
Därför annonserades efter unga flickor från när och fjärran som ville ”gå i silla” som det hette i Bohuslän. Flickornas flinka fingrar var det som behövdes när sillfiléer i ett rasande tempo skulle bli till gaffelbitar. Karlarna hade på sin lott att krydda sillen.
Få vårt nyhetsbrev, varannan vecka, direkt i mejlen.
HÅRT ARBETE
Arbetet i de ofta dragiga magasinen var hårt och delvis ohälsosamt. Kvinnorna fick ont i axlar och händer och under menstruationsperioder hände det att de svimmade under arbete.
I slutet av 1930-talet var den västsvenska konservindustrin som allra störst, sett till antalet anställda – cirka 3 000. Endast en mindre del av dessa arbetade i Klädesholmens konservfabriker, som visserligen var många men små. Efter kriget ökades mekaniseringen och företagen började bli färre och större.
Det var också svårare än tidigare för konservindustrin att locka de unga kvinnorna att skära sillbitar, det sågs inte som särskilt fint och arbetet var slitigt – även om betalningen var förhållandevis bra.
1962 genomfördes århundradets största fusion inom svensk konservindustri när familjen Amelns företag Abba, som hade sina stora fabriker i Kungshamn, gick ihop med Sveriges Förenade Konservfabriker (SFK), med huvudanläggningar i Lysekil och Göteborg.
Resultatet blev Abba-Fyrtornet som förutom sillkonserver även tillverkade bland annat fiskbullar och den oerhört populära Kalles kaviar.
FORTSATTE SMÅSKALIGT
Men på Klädesholmen satt man i båten och fortsatte med sin småskaliga produktion och sina traditionella produkter. Många konsumenter föredrog de lite mer udda konservmärkena från den lilla holmen framför stora Abbas produkter. Men sakta men säkert blev även Klädesholmens konservfabriker färre på 1960-, 70- och 80-talen.
”Årets sill” där en expertjury med kända personer utser den bästa av fyra nya inläggningar har genomförts sen 2009 och ytterligare bidragit till att befästa platsen Klädesholmens betydelse som svensk sillhuvudstad.
År 2002 fanns blott en handfull företag kvar och fyra av dessa gick då ihop och bildade Klädesholmen Seafood AB, idag den enda kvarvarande konservfabriken på ”konservön”. Den nya företagsbildningen innebar en nytändning av Klädesholmens sillindustri, med bl a satsning på nya marknader och även nya produkter och smaker.
”Årets sill” där en expertjury med kända personer utser den bästa av fyra nya inläggningar har genomförts sen 2009 och ytterligare bidragit till att befästa platsen Klädesholmens betydelse som svensk sillhuvudstad.
Ur arkivet: Djupfryst, konserverat och festligt
En annan sida av Klädesholmens strävan att hålla silltraditionerna levande är restaurangen Salt&sill som grundades 1999 och vars paradnummer är ”plankan” med de bästa lokala sillarna.
Men paradoxalt nog har företaget Klädesholmen Seafood lämnat själva Klädesholmen. Produktionen har varit så framgångsrik att den var tvungen att flytta till en större och modernare anläggning i ett industriområde på andra sidan sundet som skiljer holmen från Tjörn.
