I samband med ryska revolutionen nationaliserades flera svenska företag, och deras tillgångar beslagtogs. Tjugo år senare dyker en mystisk man upp hos atlas Diesel. Han hävdar att han med sina ryska kontakter kan skaffa pengarna tillbaka. Men talar han sanning?
Artikeln publicerades i vår tidskrift Företagshistoria 2014 nr 1.
Atlas Copco var ett av de svenska företag som tidigt etablerade sig på den ryska marknaden. Fast då hette bolaget inte Atlas Copco. Det var egentligen två bolag – Nya Atlas som tillverkade tryckluftsverktyg, och Diesels Motorer. De båda bolagen slogs samman 1917 till Atlas Diesel, som så småningom blev Atlas Copco. Men år 1913 öppnade de båda Atlas-bolagen ett gemensamt försäljningskontor i Moskva.
Det var en turbulent tid i Ryssland. Första världskriget bröt ut 1914, och för ett exportföretag som Atlas innebar det en hel del problem. De ryska kunderna kunde inte längre betala för sina beställningar, och många varor blev liggande i lager. Atlas drog på sig stora fordringar i rubel. Dessa gick det bara att omvandla till svenska kronor genom att importera och vidareförsälja persiska mattor och sobelpälsar. Trots problemen var Ryssland fortfarande Atlas största exportmarknad.
Läs också: Från mönstersamhälle till spökstad
Men den ryska revolutionen 1917 satte stopp för Atlas planer i landet. Den nya regimen nationaliserade en mängd utländska verksamheter. För Atlas innebar det att fastigheter och andra tillgångar motsvarande drygt 8 miljoner svenska kronor beslagtogs. Både svenska företag och privatpersoner drabbades. I mars 1919 tillsatte den svenska regeringen en utredning – Ryska utredningskommissionen – som skulle fastställa omfattningen av svenskarnas beslagtagna egendom. Tanken var att man sedan skulle rikta skadeståndsanspråk mot Sovjetunionen. Men det var ytterst sällsynt att några ersättningar betalades ut.
Få vårt nyhetsbrev, varannan vecka, direkt i mejlen.
”HERR STRÖMBERG” GÖR ENTRÉ
Många år senare, i december 1936, får personen O. N. på Atlas Diesel ett besök av en herr Strömberg. Han säger sig ha goda förbindelser bland personer som kan hjälpa Atlas att få tillbaka sina tillgodohavanden i Sovjetunionen. Han erbjuder sig att undersöka om det går att få Atlas gamla krav godkända. Strömberg hävdar också att han arbetar med ett liknande uppdrag för det svenska storföretaget AGA. Och att han redan nått vissa framgångar.
Läs också: Från Absolut till Zorn – transatlantiska band genom historien
En dryg vecka senare återkommer Strömberg till Atlas Diesel. Han säger sig nu ha haft ett möte med den sovjetiske legationssekreteraren Bajevskij. Enligt Bajevskij ska det inte vara helt omöjligt att få igenom Atlas krav, åtminstone delvis. En av de allra första dagarna i januari 1937 bjuder O. N. herr Strömberg på lunch på Rosenbad. På Rosenbad fanns vid den tiden både restaurang och Handelsdepartementet. Strömberg behandlas väl, och förutom lunchen får han 200 kronor för de utgifter som han haft för sin ”förundersökning”.
Under lunchen diskuterar O. N. och Strömberg de pågående förhandlingarna med Bajevskij. Enligt Strömberg vill legationssekreteraren gärna hjälpa Atlas. Han behöver emellertid få en sammanställning över Atlas krav, och upplysningar om vilka motprestationer som Atlas Diesel kan tänka sig. AGA-uppdraget, som man också diskuterar under lunchen, är i princip avklarat. Enligt Strömberg har AGA:s krav på 4,5 miljoner kronor helt godkänts av sovjetiska staten. I utbyte har AGA bland annat lämnat ifrån sig äganderätten till sin fabrik i Moskva.
Läs också: Företagshistoriska Stockholm: Atlasområdet
Under lunchen berättar Strömberg vidare om sitt goda kontaktnät. Han har under en period varit anställd vid den ryska legationen i Stockholm och vistats i Ryssland. I början av kriget ledde han till exempel transporter från Norge till Ryssland. Han säger sig också ha haft ett företag i USA och under en tid arbetat i statlig tjänst i samma land. Han är också god vän med kommendör Statjevskij, marinattachén, och sammanträffar emellanåt med Madame Kollontaj – Sovjetunionens minister i Stockholm.
Efter lunchen skickar Atlas Diesel över den begärda sammanställningen över sina ryska fordringar till Strömberg. Strömberg ringer senare upp Atlas och berättar att han visat sammanställningen för legationssekreteraren. Atlas har goda utsikter att få tillbaka 4 miljoner kronor! Men Strömberg vill ha en fullmakt som bemyndigar honom att genomföra de kommande förhandlingarna. Och han vill ha 5–10 procent av det återbetalda beloppet som ersättning.
ATLAS FATTAR MISSTANKAR
På Atlas Diesel förbereds fullmakten – ett utkast skrivs. Men man har redan tidigare fattat misstankar mot Strömberg. Därför har Atlas bett bolaget Soliditet att undersöka Strömbergs person. Den 12 januari får Atlas rapporten från Soliditet. Och det är ingen rolig läsning. Strömberg har i och för sig arbetat i USA, som han sagt. Där har han bland annat sysslat med agenturverksamhet för svenska företag och under en tid varit korrespondent för en Chicago-tidning. Men sedan han återvänt till Sverige har problemen hopat sig. Han har både haft problem med nerverna och med den svenska rättvisan, och tilldömts frihetsstraff. Bland annat straffarbete för förskingring, bedrägeri och våldsamt motstånd mot polis.
Läs också: Atlas Copcos kinesiska historia
Atlas Diesel agerar nu omedelbart. Först kontaktas direktör H. på AGA, som ju Strömberg skulle ha haft ett liknande uppdrag för. Detta, och att det fanns några utsikter att få tillbaka pengar från Sovjet, är rena amsagorna enligt direktören. På order av Atlas Diesels vd, Gunnar Jacobsson, tar man nu kontakt direkt med legationssekreterare Bajevskij. Ett möte sker den 13 januari på den sovjetiska legationen. Atlas ställer tre frågor till legationssekreteraren. 1) Finns det några utsikter för oss att återfå något av våra gamla fordringar? 2) Känner legationssekreteraren Strömberg? och 3) Är i så fall denne lämplig såsom mellanhand för förhandlingar?
Atlas Diesel får artigt svar på sina frågor. När det gäller de gamla fordringarna har legationen i Stockholm inga som helst befogenheter, inte ens att yttra sig om detta. Strömberg har emellertid sökt upp legationssekreteraren för att få en bedömning av Atlas sammanställning över fordringarna. Mötet gick knappast till så som Strömberg beskrivit det. Bajevskij ville inte ens ta emot sammanställningen. Om Strömberg fått uppfattningen att Atlas skulle kunna återfå 4 miljoner kronor, måste detta bero på något missförstånd. Kanske beroende på att Strömberg varken pratade ryska eller tyska. Bajevskij kunde av förklarliga skäl inte yttra sig över Strömbergs kompetens. Men om några förhandlingar skulle komma till stånd, skulle dessa tas upp i Moskva och ingen annanstans.
Läs också: Pyramiden som rasade
Atlas svarade legationssekreteraren med att man nu fått sådana upplysningar om Strömberg att man inte ville ha något mer med honom att göra. Atlas hade heller inte för avsikt att uppta några vidare förhandlingar om fordringarna. Dagen efter mötet underrättar Atlas herr Strömberg om att man fått upplysningar från ”auktoritativt håll”. Dessa upplysningar innebär att Atlas inte tänker vidta några åtgärder när det gäller sina fordringar. Det finns helt enkelt inga utsikter för Atlas, eller något annat bolag för den delen, att få tillbaka några pengar. Strömberg blir mycket uppbragt, och hävdar att Atlas blivit felunderrättade.
Dagen därpå ringer Strömberg på nytt till O. N. Nu påstår han sig ha fått ett uppdrag av ”en av de högsta inom svensk politik för närvarande”. Denna politiker kan ställa sig som garant för Strömbergs oklanderliga och korrekta handlingssätt i eventuella förhandlingar. Strömberg lovar att återkomma följande dag med ytterligare besked. Men Strömberg hördes aldrig mera av. Denna historia har nedtecknats i ett handskrivet PM som finns bevarat i Atlas Copcos arkiv på Centrum för Näringslivshistoria. Vem som har författat detta PM, eller vilka O. N. och direktör H. på AGA är, framgår tyvärr inte. Direktör H. på AGA kan dock ha varit Rolf von Heidenstam, Gustaf Daléns närmaste man.
Radio CfN #24 Martin Kragh samtalar med Torun Nilsson om Ryssland
