I takt med att svenskarna kunde ta ut mer semesterledighet och fick en ökad tillgång till bil så förändrades resvanorna. Nu var det bara att packa bilen och åka dit kylaren pekade.
Artikeln publicerades i vår tidskrift Företagsminnen och i SvD Näringsliv.
Att kunna ta ut fem veckors ledighet under året är i dag en självklar rättighet. Betydligt kärvare var det för 1930-talets anställda som behövde gå tillbaka till sina jobb redan efter två veckors ledighet. Samtidigt var den lagstadgade semestern som infördes 1938 något av en revolution, då man innan dess inte hade haft rätt att ta ledigt över huvud taget.
Turismen fick i och med denna förändring ett genombrott, och allt fler svenskar gavs möjlighet att upptäcka världen.
Campar man kan man också helt utnyttja den fullkomliga frihet som bilen erbjuder
”Nu kör vi dit kylaren pekar”, konstaterades det 1938 i tidningen Bilekonomi som IC gav ut. Budskapet var att bilsemestern borde innebära ett friare liv och inte vara så inrutat som vardagen.
I stället borde den bilburna fritiden inspireras av seglingens mer oplanerade livsstil. Kort sagt: man började campa. Med tält i bagaget kunde man i verklig mening köra dit kylaren pekade. ”Campar man kan man också helt utnyttja den fullkomliga frihet som bilen erbjuder”, menade man.
Versalerna IC stod för Bilägarnas Inköpscentral och var ett kooperativ som bildats 1926. Det levde kvar till 1969 då man bytte namn till OK.
Målet för IC var att göra bilägandet så ekonomiskt som möjligt, och då var förstås camping ett sätt att hålla kostnaderna nere. Ett annat argument som IC framhöll var att tältande sågs som en form av hälsosamt friluftsliv.
Få vårt nyhetsbrev, varannan vecka, direkt i mejlen.
FOLKLIG BILKULTUR
År 1946 infördes tre veckors semester som gjorde att ännu längre bilutflykter kunde göras, och efter kriget var det återigen möjligt att ge sig ut i Europa. Men det var först på 1950-talet som bilsemestern fick en bredare folklig förankring, då välståndet gjorde det möjligt för allt fler att skaffa bil.
Läs också: Böda Sand – från fricamping till dokusåpa
När Sverige förvandlades till bilsamhälle under 1950-talet fick bilen en annan innebörd än den haft tidigare. I boken ”Har vi råd med bilen?” från 1956 konstaterade författaren att ”Bara för några årtionden sedan var bilägandet ett fåtalsprivilegium. Privatbilen var en överklassleksak, ett klassmärke. Men så är det inte längre.”
Till campandet hörde en mängd olika prylar som skulle göra bilsemestrarna praktiska och bekväma: väskor med matserviser, gasolkök och hopfällbara bord.
Formuleringen kan tyckas väl skarp men bilen var från början en lyxartikel som bara några få hade råd med. Den folkliga bilkulturen blev möjlig genom det välstånd som växte fram efter andra världskriget, där det också fanns möjligheter till större fritid. Ett ökat behov av bilkartor vittnar om denna utveckling, och IC erbjöd en praktisk Sverigekarta där alla bensinstationer tydligt hade markerats.
Till campandet hörde en mängd olika prylar som skulle göra bilsemestrarna praktiska och bekväma: väskor med matserviser, gasolkök och hopfällbara bord. Luftmadrassen var en teknisk finess som uppstod vid denna tid då det fiffiga och effektiva sättet att göra saker förstärkte känslan av att leva modernt och rationellt.
RULLANDE FRITIDSHUS OCH MOTELL
Antalet campingplatser ökade under 1960-talet då många skaffade sig husvagn som semesterbostad. Ett dotterbolag till IC, Termoindustrier i Eskilstuna, tillverkade husvagnar i glasfiberarmerad plast. Priset för det rullande fritidshuset var 5 500 kronor, och då ingick gasolkök och matbord som vid sängdags förvandlades till en bäddbar brits.
Mer ledighet och bättre ekonomi för den större delen av befolkningen innebar att bilturismen ökade i landet. Vid sidan av pensionat och hotell, som varit de tidiga bilisternas natthärbärgen, uppstod ekonomiska alternativ som bilcampingplatser och enklare uthyrningsrum för turister och yrkesförare.
Läs också: En ny sorts hästkraft
Redan strax efter kriget hade oljebolaget Esso provat med enkla övernattningsrum för långtradarchaufförer, men man insåg snart att behovet av bilanpassad nattvila var betydligt större. Sverige hade blivit moget för motell.IC insåg tidigt detta, och redan 1952 öppnades det första motellet.
Det låg i Njurunda strax söder om Sundsvall, intill Riksväg 13 som nuvarande E4 hette då. Anläggningen rymde förutom bensinförsäljning och bilservice även en liten kiosk och servering. Byggnaden var ganska blygsam och påminde mer om ett bostadshus, men skylten utanför ledde bilresenärerna rätt.
I tidningen Bileko som IC gav ut presenterades motellet som det första i Sverige. Att företeelsen var ny intygas av att ordet motell behövde ges en förklaring i texten.
Detta första motell var mer att betrakta som vandrarhem i anslutning till bensinstationen, men snart uppfördes motell av mer amerikanskt snitt, utformade som rader av små hus där bilen parkerades framför en egen ingång. År 1962 invigdes i Öjebyn utanför Piteå en anläggning av den modellen.
SEMESTERPAKET
OK Motorhotell erbjöd på sjuttiotalet semesterpaket med fribiljetter till olika lokala evenemang. I Sundsvall kunde sjudagarsgästerna gå in gratis på Folkets park och utan kostnad åka med Vasabåtarna till Finland.
År 1974 satsade OK på uthyrning av husvagnar till en kostnad av 80 kronor per dygn. 450 husvagnar inköptes och placerades ut runt om i Sverige.
OK gav också ut en resehandbok med titeln ”Udda resmål i Sverige” som tipsade om sevärdheter inom landets gränser. På OK-stationerna ordnades dessutom turistavdelningar som en service för semestrande bilägare.
Läs också: Hotell med industrihistoria
År 1974 satsade OK på uthyrning av husvagnar till en kostnad av 80 kronor per dygn. 450 husvagnar inköptes och placerades ut runt om i Sverige. Den som ville kunde också komplettera med att hyra en kanadensare.
En poäng med hyresvagnarna var att man inte måste släpa en egen husvagn över stora avstånd, och förstås den ekonomiska vinsten att inte behöva lägga ut pengar på något som bara utnyttjades en kort period under året.
BILSEMESTRANDET MINSKAR
Charterresor till andra länder har ökat stadigt sedan dess, vilket gjort att bilsemestrandet i Sverige minskat. Många väljer att långtidsparkera sin husvagn i stället för att vara ute längs vägarna, och tält har mer kommit att förknippas med ungdomsfestivaler och fjällvandring.
Samtidigt blir fyrhjulsdrivna bilar med terrängegenskaper allt vanligare. Så det bilburna naturintresset har inte avtagit med åren, däremot har formerna för det ändrats.
