(function(w,d,s,l,i){w[l]=w[l]||[];w[l].push({'gtm.start': new Date().getTime(),event:'gtm.js'});var f=d.getElementsByTagName(s)[0], j=d.createElement(s),dl=l!='dataLayer'?'&l='+l:'';j.async=true;j.src= 'https://www.googletagmanager.com/gtm.js?id='+i+dl;f.parentNode.insertBefore(j,f); })(window,document,'script','dataLayer','GTM-W7J446Q');
Ersta Diakoni - i diakonins tjänst sedan 1851
VISA BILDTEXT
Diakonissa Ann-Margrethe Murray gör hembesök hos församlingsbor i Hedvig Eleonora församling. 1950-tal. Foto ur Ersta Diakonis historiska arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

FÖRETAGEN AV: Bodil Hasselgren 2020-03-25

Ersta Diakoni – i diakonins tjänst sedan 1851

Ordet diakoni är grekiska och betyder tjäna, tjänst. Ersta Diakoni var en av de första diakoni verksamheterna i Sverige när de 1851 grundade ett sjukhus på Kungsholmen. Nu har föreningen funnits i över 150 år och hela historien om Ersta finns idag i boken ”Se människan!” utgiven av Förlaget Näringslivshistoria.

Föreningen grundades dock som Svenska Diakonissanstalten och den första byggnaden på Kungsholmen var dels ett sjukhus för fattiga och dels den första sjuksköterskeskolan i Sverige. Marie Cederschiöld, Erstas första föreståndarinna, hade utbildats till sjuksköterska och diakonissa på diakonissanstalten i Kaiserswerth, Tyskland.

Samhällets stöttepelare

När Diakonissanstalten inledde sin verksamhet byggde den på sjukvård, utbildning och barnvård. I Stockholm var behovet stort med en utbredd fattigdom och rent ut sagt usel sjukvård. Flera av Erstas första läkare som Magnus Huss och Adolf Fredrik Melander kom att bli kända pionjärer inom den svenska sjukvården.

Provsystrar tar en kaffepaus på balkongen vid elevavdelningen på Stora diakonisshuset. Foto: Nil G. Janzon.

Men på Ersta var det trots allt kvinnorna som tog mest plats. Här utbildades inte bara Sveriges första sjuksköterskor, utan även småskolelärarinnor som skickades ut på landsbygden för att undervisa barnen. Genom kvinnornas initiativ tog Ersta hand om samhällets kvinnliga olycksbarn som få andra gjorde.

Sjukvårdsprodukter från Beckers

Bara 14 år efter grundandet hade verksamheten vuxit så mycket att man var tvungen att flytta till Erstaklippan på Södermalm, då en malmgård i utkanten av Stockholm. Här uppfördes ett så kalla sjukhus inrett med tidens modernaste utrustning efter arkitekt P.U. Stenhammars ritningar. Han ritade även diakonishuset och Ersta kyrka – som uppfördes 1872 – på samma klippa. Det är nu som föreningen antar namnet Ersta Diakoni.

Vy över Ersta år 1919. Ersta Diakonis historiska arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

Mot slutet av 1800-talet började sjukhuset att bli slitet och 1904 startades en insamling på initiativ av landets biskopar och drottning Sophia för ett nytt sjukhusbygge. Trots att mycket pengar strömmade donerades så räckte det inte och Stockholms stad lånade då ut mer. För lånet förband sig Ersta diakoni att ta emot patienter från kommunen enligt ett särskilt avtal. Den 3 november 1907 invigdes det nya sjukhuset – byggt av Axel Kumlien – och bredvid entrén, på en stentavla kunde besökarna läsa bibelcitatet ”Gud är vår tillflykt och starkhet, en hjälp i nödens tider, väl bepröfvad.” 1909 grundas oblatbageriet som finns kvar än idag.

Diakonissor Mia Törneblad och Alma Nilsson med en grupp flickor som handarbetar i Johannes församling, Stockholm. Foto: Hugo Edlund.

En hjälp som var välbeprövad var den som Ersta gav till barn och unga – en grupp som var särskilt utsatt i samhället. Från tidigt 1900-tal blev Ersta på grund av sin kompetens och erfarenhet på området nu ombedda av myndigheterna att ta del i det samhälleliga ansvaret för unga kvinnor som råkat i svårigheter. Detta stora och viktiga uppdrag för Ersta varade till seklets mitt, då tog staten ett allt större ansvar för medborgarnas välbefinnande på alla områden och det religiösa inslaget i Erstas verksamhet uppskattades inte längre.

Allmänna salen för kvinnliga patienter avd II. Nya sjukhuset. Foto: Hugo Edlund.

Som vårdgivare och utbildare med grunden i en religiös väckelse och övertygelse, började Ersta framstå som allt mer udda. Men denna udda fågel lyckades trots mycket kritik under 1950-talet hitta sin nisch i det nya samhället.

Tandröta – 50-talets dolda sjukdom

På 1960-talet förändrades Ersta mycket, bland annat omformades sjuksystrarnas roll; från ett kall blev det ett yrke. De fick nu mer välja sin arbetsplats, anställas under samma arbets- och lönevillkor som övriga anställda och även de gifta fick delta i systergemenskapen. Förändringen innebar att en del av Erstas särart försvann.

Diakonissan och avdelningssköterskan Astrid Olsson förbereder injektionsgivning 1957. Foto: Hugo Edlund.

Ett nytt psykiatriskt sjukhus kunde dock byggas tack vare en stor donation och på så sätt kunde Ersta föra vidare sin långa tradition av att vårda människans själ och hjälpa de utsatta.

Från 1990 fram till idag har mycket skett på Ersta. År 1998 grundas Ersta Sköndal Bräcke Högskola där man kan utbilda sig till sjuksköterska, socionom, psykoterapeut, kyrkomusiker eller teolog. År 2001 fyllde Ersta 150 år och under 2000-talet startade Ersta Hemtjänst. Utbildningen till diakonissa och diakon slutade också att vara Erstas ansvar (eller andra diakonianstalter för den delen).  Den verksamheten togs 2015 över av Svenska kyrkan.

Långbro – historien om ett mentalsjukhus

Ersta diakoni har ofta gått före och visat vägen i det sociala och omvårdande arbetet, och funnits med i situationer där andra backat undan. Vad som alltid varit utmärkande för. Ersta diakoni är långsiktigheten. Det diakonala uppdraget är detsamma nu som för över 160 år sedan: att se människan, att tjäna, lindra, bota, stötta och vara ett synligt tecken på Guds barmhärtighet. Även i en sekulariserad värld.

Se människan – en bok om Ersta Diakoni

I boken ”Se människan!” skildras Ersta historia utifrån tre olika forskares perspektiv: Elisabeth Christiansson om diakoni och socialt arbete, Motzi Eklöf om sjukhusets och den medicinska vårdens historia och Nils Johan Tjärnlund om den sociala utvecklingen och byggnadernas historia. Karin Jansson Myhr från Centrum för Näringslivshistoria har varit redaktör samt skrivit för varje epok inledande texter. Formgivare är Patrik Sundström.

Boken är framtagen på uppdrag Ersta Diakoni och är utgiven av Förlaget Näringslivshistoria.

 

Beställ ditt exemplar här

Denna webbplats använder cookies

Cookies ("kakor") består av små textfiler. Dessa innehåller data som lagras på din enhet. För att kunna placera vissa typer av cookies behöver vi inhämta ditt samtycke. Vi på Centrum för Näringslivshistoria CfN AB, orgnr. 556546-9243 använder oss av följande slags cookies. För att läsa mer om vilka cookies vi använder och lagringstid, klicka här för att komma till vår cookiepolicy.

Hantera dina cookieinställningar

Nödvändiga cookies

Nödvändiga cookies är cookies som måste placeras för att grundläggande funktioner på webbplatsen ska kunna fungera. Grundläggande funktioner är exempelvis cookies som behövs för att du ska kunna använda menyer och navigera på sajten.

Cookies för statistik

För att kunna veta hur du interagerar med webbplatsen placerar vi cookies för att föra statistik. Dessa cookies anonymiserar personuppgifter.