Att vara en framgångsrik företagare innebär att man utför en värdefull samhällsinsats – oavsett om man som Ingvar Kamprad bygger upp ett världsomspännande företag eller om man driver en liten verkstad eller servicebutik. I själva verket är den viktigaste samhällsuppgiften som en företagare kan göra just att se till att företaget sköts och utvecklas väl.

Med detta sagt kan vi ändå konstatera att det har funnits många svenska företagare genom historien som har gjort värdefulla samhällsinsatser vid sidan av sin företagargärning. De kan till exempel ha verkat som donatorer, forskare, kulturpersonligheter, idrottsledare eller politiker. I boken Samhällets stöttepelare (Timbro 2009) berättar jag om några sådana företagare.

Bankgirot

Det finns flera välkända namn bland de historiska stöttepelarna, till exempel Bonnier, Dickson, Kempe och Wallenberg. Men det finns också nästan okända företagare som gjort betydande lokala insatser i orter som Funäsdalen, Katrineholm och Nässjö. Det finns också anledning att lyfta fram viktiga samhällsinsatser som har gjorts av kvinnliga medlemmar av olika företagarfamiljer. I den här artikeln ska jag presentera några betydande stöttepelare i Göteborgs och Stockholms historia.

KÄNDA GÖTEBORGSINSTITUTIONER
I Göteborg har de ledande affärsmännen starkt präglat stadens politiska, kulturella och sociala utveckling. Till skillnad från i Stockholm har här inte funnits någon statlig ämbetsmannaelit som kunnat konkurrera om inflytandet. De göteborgska affärskretsarna har varit starkt influerade av en anglosaxisk liberalism och religiositet som har stimulerat ett samhälleligt ansvarstagande. Här finns bland annat sex välbekanta institutioner som bär namn av generösa donatorer:

    • Sahlgrenska sjukhuset: Tillkommet 1782 efter donation av Niclas Sahlgren, köpman och direktör i Ostindiska kompaniet.
    • Chalmers: Teknisk skola öppnad 1829, tillkommen genom William Chalmers testamente. Han var son till en inflyttad skotsk köpman och byggde upp en förmögenhet som superkargör (uppköpare) och senare direktör i Ostindiska kompaniet.
    • Dicksonska folkbiblioteket: Skapat genom donation 1861 av James Robertson Dickson. Han tillhörde en viktig göteborgsk handelsdynasti. Handelshuset James Dickson & Co hade grundats 1816 av den invandrade skotten James Dickson. Flera andra i dynastin gjorde betydande donationer till Göteborgs fromma.
    • Fürstenbergska galleriet: Tillkommet genom testamente från makarna Göthilda och Pontus Fürstenberg. Han övertog faderns grosshandelsfirma och hon var dotter till en förmögen affärsman. De stödde konstnärer som Ernst Josephson, Carl Larsson, Georg Pauli och Carl Wilhelmson. De möjliggjorde även tillkomsten av orkesterförening, konserthus och konstmuseum i Göteborg
    • Röhsska Konstslöjdmuseet: Öppnat 1916 och tillkommet genom donationer 1901 av bröderna Wilhelm och August Röhss. Båda var ägare i den handels-, fabriks- och rederirörelse som fadern Wilhelm Röhss den äldre hade grundat 1853.
    • Carlanderska sjukhemmet: Invigt 1927 på grundval av en donation 1916 av familjerna Christopher och Axel Carlander. Christopher Carlander var 1891 en av grundarna till textilindustrin Gamlestadens fabriker, ur vilken SKF (1907) är sprungen. Och ur SKF härstammar i sin tur Volvo (1926). Christophers son Axel övertog ansvaret för familjens affärer efter fadern.
Fotograf: Arild Vågen, CC BY-SA 4.0. Källa: Wikimedia Commons.

OCH STOCKHOLMSKA
Även i Stockholm finns flera byggnader och institutioner som har namn efter samhälleliga stöttepelare:

  • Frans Schartaus handelsinstitut (nu gymnasium): Under den finanskris som drabbade Stockholm 1857 tog grosshandlaren Frans Schartau initiativ till en kreditförening som räddade många affärsmän från undergång. För att visa sin tacksamhet organiserade Stockholmsbörsen en insamling till ett allmännyttigt ändamål som Frans Schartau fick avgöra – vilket alltså ledde till inrättandet av ett handelsinstitut.
  • Sachsska barnsjukhuset: Öppnat 1911 genom donation av NK:s grundare Josef Sachs samt svågern och affärsmannen Arthur Thiel (bror till Ernest Thiel).
  • Thielska galleriet: Ernest Thiels tidigare bostad öppnade som museum 1926. Han var en förmögen bankman som byggde upp en av landets förnämsta samlingar av samtida nordisk konst. Han verkade som mecenat åt flera bildkonstnärer och författare. Thiel förlorade sin förmögenhet i finanskrisen efter första världskriget och sålde huset med konstsamlingen till svenska staten 1924.
  • Forsgrénska medborgarhuset: (vanligen kallat Medborgarhuset) öppnades på Södermalm 1939. Det finansierades genom en testamentarisk donation av vinhandlaren Robert Forsgrén. Forsgrénska fonden har även bidragit till finansieringen av Handelshögskolan, Radiumhemmet och Stockholms stadsbibliotek.
  • Liljevalchs konsthall: Carl Fredrik Liljevalch d.y. var engagerad i affärsverksamhet på många håll i landet, bland annat i Grängesbergs och Norrbottens gruvindustrier. Han föreskrev i sitt testamente att den efterlämnade förmögenheten bland annat skulle gå till forskning och till Sveriges kontoristförening. Liljevalch hade dock värderat sina tillgångar i underkant och med tanke på Liljevalchs konstintresse beslöt testamentsexekutorerna att överskottet skulle gå till byggandet av den konsthall på Djurgården som bär hans namn och som invigdes 1916.

“Hur skildras näringslivets historia?”

STÖRRE ÄN NOBEL
Sveriges genom tiderna mest betydande donator var K.A. Wallenberg, som lade grunden till Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Den delade ut 941 miljoner kronor 2007 (jämfört med Nobelstiftelsens prissumma på totalt 50 miljoner kronor). K.A. Wallenberg gav donationer som möjliggjorde bland annat Handelshögskolan, Stadsbiblioteket, Gyllene salen i Stadshuset och Sjöhistoriska museet. Saltsjöbadens villasamhälle är också hans verk.

Prenumerera på tidskriften Företagshistoria!