En smak av kontinenten

CAFÉ I KÖPCENTRUM
Företaget hade tidigt planer på att expandera och de satsade på ett konditori i det nya köp­centrumet Ringen
som började byggas 1979 på Södermalm i Stockholm. Ringen beskrevs som ”porten till Södermalm och Stockholm”. I det cirkel­formade köp­centrumets mitt fanns det plats för en stor servering och Café Gateau hade potential att bli Sveriges största konditori.

Inför expansionen av Gateau var det svårt att få finansiering. Familjens bank, SEB, gick inte med på hela låne­beloppet, de trodde inte på att caféet i Ringen skulle få en omsättning så stor som 5,5 miljoner per år, som de hade beräknat. Banken kunde tänka sig att via Industri­kredit låna ut 700 000 kronor av det begärda lånet på 1 miljon.

Läs också: Berns var först med kinesisk mat

Lösningen blev i stället Sundsvalls­banken som var villiga att låna ut hela beloppet. När Industri­kredit senare hörde av sig och erbjöd en större låne­summa kunde Café Gateau tacka nej eftersom ”det hade gått så förbannat bra”, som Claes Christenson sa i en intervju i webb­tidningen Realtid.se, 2011.

Konditorier var en osäker i bransch i början av 1980-talet. Att gå på konditori hade sjunkit i popularitet och många av de svenska konditorierna hade lagts ner under 1950- och 1960-talet.

Även familjens konditori i gallerian Tippen tjänade mer på sina enarmade banditer än på själva café­verksamheten. Trots det var Sverige det konditori­tätaste landet i världen, men marknaden var mättad. En satsning på konditori­verksamhet krävde därför en satsning på kvalitet för att kunna bära sig.

Café Gateau tog de bästa delarna av café­kulturen i Europa och satte ihop det till ”moderna konditorier med genuina och exklusiva traditioner”, som de skriver i sina tidnings­annonser. Allt var bakat på bra råvaror. I utbudet fanns det matbröd i en mängd varianter, allt från vitt fransk­bröd till kraftigt råg­bröd, stollen och apfel­strudel, de gjorde även egna choklad- och marsipan­arbeten till jul och påsk.

Gateau var också kända för sina franska, platta tårtor som hade en smak­explosion i varje tugga. Varu­märket Gateau växte fram, där ledorden var tradition, exklusivitet och kvalitet.

En annan stor anledning till att Gateau blev en sådan stor succé var att de beviljades alkohol­tillstånd. Gästerna kunde känna sig lite kontinentala med ett glas vin till sin lunch, något som stockholmarna var mer vana vid när det gällde restauranger.

INTRODUCERADE CAFÉ AU LAIT
Efter succén i Ringens köp­centrum öppnade Gateau ett café på Norrlands­gatan 2 i Stockholms city. Café Gateau på Norrlands­gatan var över­lägset dyrast i jämförelse med andra caféer i Stockholm, men mitt under yuppie­eran med börshajar och snabba aktie­klipp låg det helt rätt i tiden.

Mejeri­företagen startade en kampanj för att få svenskarna att dricka mera mjölk och introducerade café au lait, det franska sättet att dricka kaffe med varm vispad mjölk.

Det blev ett populärt tillhåll för de trend­känsliga stockholmarna. En del av marknads­föringen var att Gateau var lite bättre, lite dyrare. Det var också här café au lait för första gången introducerades i Sverige.

Läs också: Göteborgs restaurangdrottning Judith Karlander

Mejeri­företagen startade en kampanj för att få svenskarna att dricka mera mjölk och introducerade café au lait, det franska sättet att dricka kaffe med varm vispad mjölk. Det själv­klara stället för premiären av café au lait var de trend­känsliga gästerna på Café Gateau på Norrlands­gatan och Monsieur Lucien Desmet från Brasserie Lip, Paris hetaste café, hade bjudits in till Norrlands­gatan för att demonstrera det nya fenomenet.

Caféet anordnade också mode­visningar och från 1986 anordnades det jazz­kvällar. Caféet på Norrlands­gatan var alltid listat i Stockholms­tidningarnas topp tio-listor. Trots att caféerna låg i stora lokaler så gav de en känsla av exklusivitet. De var noblessens vatten­hål och många foto­modeller syntes bland gästerna.

Café Gateau skrevs upp som Stockholms inne­fik i dags­tidningarna. Ett långt reportage i SvD från 1985 beskrev utbudet och gästerna på caféet på Norrlands­gatan som hjälpte till att skapa ryktet om caféet som en plats för de mer exklusiva skarorna, med jazz­kvällar och mode­visningar mitt på dagen.

”Gäster glider in från Norr­malms­torg och Norrlands­gatan, kastar snärtigt handsken som plats­markering och hämtar lunch eller kaka vid disk.”

Gateau­gruppen tar samma år steget vidare och öppnar natt­klubben Sture­compagniet i samma galleria. Inför krog­etableringen såldes caféet i Ringen och Christensons konditori i Saltsjö­baden. Verksamheten i Kringel­gården arrenderas också ut. Sture­compagniet lades i ett dotter­bolag till Gateau för att denna gång undvika personliga skulder. Även här tävlar de i Stockholms­tidningarnas listor över bästa krogarna.

Läs också: Kampen mot kaffet

Sommaren 1989 står slaget om natt­gästerna mellan Berns och Sture­compagniet, enligt tidningarnas nöjes­sidor. Sture­compagniet med sina fyra våningar, var ett stort ställe med flera olika dans­golv på vånings­planen som lockade olika publik, men den långa kön in till ”Sture” var samma för alla. Det kunde vara kö­tider på upp till två timmar för att komma in.

Den ekonomiska krisen som drabbade Sverige 1991–92 påverkade även Gateau och Sture­compagniet. Familjen Klemming drog sig ur och nyckel­med­arbetaren Stefan Bluhme köpte deras ägar­andel i Gateau. Både Gateau och Sture­compagniet lyckades vända den negativa utvecklingen på två år, och Sture­compagniet noterade sina bästa besöks­siffror i slutet av november 1994 då nästa bak­slag kom, döds­skjutningarna i kön till Sture­compagniet.

På natten mot söndag den femte december sköt tre män som tidigare blivit nekade inträde, med vapen mot ingången till Sture­compagniet, fyra personer dog och 20 skadades. En tid efter döds­skjutningarna bestämde sig Gateau för att avveckla natt­klubbs­verksamheten men behålla café­kedjan. Sture­compagniet såldes sommaren 1996.

BAGERIBUTIKER I FÖRORTER
På 00-talet togs ett princip­beslut om att Gateau skulle vara ett starkt varu­märke för bröd; huvud­inriktningen skulle inte längre vara caféer. Bolagets logo­type ändrades från ”Café Gateau” till bara ”Gateau”. Huvud­bageriet flyttades från Sture­gallerian till Ektorps Centrum i Nacka utanför Stockholm och det öppnades en butik i anslutning till bageriet.

Bageri­butiken i Ektorp blev en stor succé som födde idén om att öppna fler bageri­butiker i just förorter. Nya bagerier/­bröd­butiker öppnades i bland annat Stockholms­förorterna Djurs­holm och Bromma. Bröd­butikerna sålde bröd och tårtor, och hade plats för gäster som kunde beställa kaffe och smör­gåsar som gjordes på beställning.

Läs också: Bönan tog svenskarna med storm

Vanliga livs­medels­butiker kunde också sälja Gateaus bröd men de var tvungna att ansöka om det, och ägarna själva åkte ut till butikerna för att se om det passade deras varu­märke. Det var också en begränsning i hur många sorters bröd som butikerna fick köpa in, oftast var det begränsat till max fem sorter.

I slutet av 00-talet inledde Gateau­gruppen diskussioner om att sälja Gateau till Fazer. En äldre generation av ägar­familjen Fazer kände till det tidigare caféet på Norr­lands­gatan och var intresserade av att köpa varu­märket Gateau.

Beslutet mognade länge hos Fazer och köpet blev av 2011. Fazers vd Karsten Slotte beskrev köpet: ”Mina vänner, nu har vi för­värvat en klenod.” Med varm hand kunde Claes Christen­son överlåta sitt företag och veta att det skulle bestå. I dag är han tillbaka i Kringel­gården och kan se barn­barnen, den fjärde generationen, växa upp i det gamla familje­bageriet.

Läs också: Ur Arkivet – café au lait