När han var 34 år fick han nog av hur hans bransch fungerade. Så han startade ett eget företag, med ett upplägg som gick på tvärs mot allt – och som förändrade hela branschen. Hade han levt idag hade tidningarna kallat honom ”disruptiv” och analyserat hans idé jämte Spotify, Klarna och iZettle. Men för 100 år sedan pratade man inte om ”start-ups”, ”entreprenörskap” eller ”grit”. Ändå är det ord som vi idag kan använda om Hakon Swenson, mannen bakom ICA-idén.
I november 1917 kunde man läsa en annons i tidningarna, som berättade om en nystartad grossistfirma i Västerås:
Tecknare av aktier uti förslagsvis kallade ’Aktiebolaget Hakon Svenson & C:o’ kallas till konstituerande stämma å Stadshotellet i Västerås Torsdagen den 22 November 1917 klockan 5 eftermiddagen.
Folk i livsmedelsbranschen måste ha skakat på huvudet. Vem var galen nog att starta en grossistfirma just nu? I Europa rasade världskrig och livsmedel var kraftigt ransonerade i Sverige. Varubristen hade redan kastat många lanthandlare i kris. Den dagligvaruhandel som ändå fanns kvar dominerades av Kooperativa förbundet.
Men 34-årige Hakon Swenson, som låg bakom det nya företaget, brydde sig inte om det. Han hade större planer, planer som växt fram under 19 år på grossistfirman Manne Tössbergs Eftr., där han till nyss varit kontorschef och delägare.
Hakon visste allt om hur man som grossist köper in varor och säljer dem vidare till handlare. I teorin skulle det skapa lägre priser för handlarna, men Hakon hade sett hur det i praktiken var svårt att få till de volymfördelar som krävdes för att grossisten skulle kunna prispressa. De oregelbundna och små inköpen från handlarna var dyra i sig, vilket påverkade priserna i alla led.
Hakon var övertygad om att vägen till lägre priser för alla inblandade var ett tätare samarbete mellan parti- och detaljhandeln. Det fungerade ju för Kooperativa förbundet, som grundats så nyss som 1899 och som tog hand om hela kedjan från inköp via grossisterna till försäljning i butik. Den stordrift som den lösningen skapade gjorde att KF kunde prispressa och att dess Konsumbutiker kunde erbjuda marknadens bästa priser. Kooperationen var marknadens gigant.
Men entreprenören Hakon tyckte riktigt illa om en bärande del i den kooperativa lösningen: handlarna ägde inte sina egna butiker. Butikschefen i en Konsumbutik var anställd av kooperationen. Han tyckte att en sådan lösning ströp konkurrensen mellan handlare – och framför allt tog det helt ifrån dem deras självständighet som egna företagare.
