År 1934 grundades ateljé Lyktan av Hans Bergström och Verna Norrell. Tanken var att företaget skulle ägna sig åt både belysning och textilier, men det var designlamporna som kom att ta världen med storm.
Artikeln publicerades i vår tidskrift Företagshistoria 2024 #4.
I början av 1930-talet satt Hans Bergström och Verna Norrell på en mjölkbar i Köpenhamn och diskuterade namn på sin nya verksamhet. Det unga paret hade stora ambitioner för ateljén på Möllegränden i Helsingborgs hantverkskvarter.
Hans, som nyligen tagit examen på Konstindustriella skolan i Stockholm, skulle formge moderna armaturer och Verna ägna sig åt konsthantverk. Efter att ha diskuterat en stund kom de fram till ett namn som på ett perfekt sätt förenade deras olika verksamhetsområden: ateljé Lyktan.
Läs också: Liljeholmens Stearinfabrik lyste upp Sverige
Företaget grundades 1934 och under den första sommaren rådde febril aktivitet i ateljén. Hans, som redan hunnit knyta viktiga kontakter som anställd på Ystad Metall, fick snabbt ta emot beställningar på belysningsarmaturer till både offentliga miljöer och privata hem.
Hans Bergström påbörjade sin karriär just som funktionalismen svepte över Sverige och var influerad av den nya stilriktningens formspråk, med raka linjer, släta ytor och ljusa miljöer. Han var trött på den gamla tidens belysningsarmaturer med mörka och dekorerade skärmar som stängde inne ljuset.
Svensk belysningsdesign behövde moderniseras och ett av Hans främsta mål blev att ta fram enklare och ljusare armaturer som lät ljuset flöda fritt. Visserligen gick ateljé Lyktans försäljning bra under de första åren men det var svårt att övertyga köparna om de moderna och stilrena armaturer, som Hans själv ansåg vara vackrast.
Ateljén fick ofta applicera växtornament eller lägga till små detaljer på skärmar och lampfötter för att få ut sin belysning i hemmen. Svenskarna var inte redo för vita lampskärmar.
Få vårt nyhetsbrev, varannan vecka, direkt i mejlen.
ATELJÉ LYKTAN EXPANDERAR
Under ateljé Lyktans första år hade Hans och Verna, som nu var ett gift par, så mycket att göra att Hans var på vippen att bli utbränd. Ännu stressigare blev det när verksamheten flyttades från Helsingborg till Åhus, där Verna ärvt sin fars gamla korsvirkesgård.
Paret flyttade dit 1936 men hade knappt hunnit bo in sig förrän de blev tvungna att riva huset då den intilliggande Rönnowsgatan skulle breddas. Det måste ha varit bittert för Verna att se den 250 år gamla gården jämnas med marken, men i dess ställe byggdes en modern funkisvilla ritad av Hans.
Läs också: Lisa Larson – folkkär keramiker
I anslutning till hemmet fanns en verkstad där ateljé Lyktan kunde inhysas. Huset och den nya verkstaden stod färdiga lagom till andra världskrigets utbrott men trots oron i världen, lyckades ateljé Lyktan expandera och öka omsättningen i början av 1940-talet.
Under det här årtiondet skulle belysningsarmaturen ta över alltmer och för att möta efterfrågan anställdes både sömmerskor och metallarbetare. En del av tillverkningen flyttades till den gamla stationsbyggnaden i Åhus och framtiden såg ljus ut.
I slutet av årtiondet hade ateljén ett femtiotal anställda och dessutom ett flertal hemsömmerskor som hjälpte till med tillverkningen av de omkring 120 000 lampskärmar som varje år lämnade Åhus för att fraktas ut i Sverige och världen.
Genom att värma ett bit plast och forma det runt en träkon skapade Hans Bergström en tårtbitsformad armatur som fick namnet ”Struten”. 1955 tilldelades den enkla plastkonstruktionen en guldmedalj på triennalen i Milano, och hjälpte till att sätta ateljé Lyktan på den internationella designkartan.
EXPERIMENTERAR MED PLAST
Vid det här laget tillverkades armaturer av mässing, textil, stål och glas, men under 1950-talet introducerades ett material som skulle revolutionera svensk armaturdesign. Från USA letade sig plasten till Sverige och Hans Bergström var en av de första i Sverige att experimentera med en metod att spruta plast runt ett stålskelett.
På så sätt kunde han skapa skulpturala former som var mer komplexa än tygskärmarna och samtidigt släppte igenom mer ljus. Än hade han inte släppt sin vision om ett vitare och friare ljus. Under 50-talet experimenterade Hans med både sprutad plast och akrylplast.
Läs också: Carl Hansen & Søn putsar till Danish modern
Plafonder och bords- och golvlampor i alla möjliga former lämnade ateljé Lyktans fabrik och väckte stort intresse på internationella designutställningar. Trots att den sprutade plasten gjorde det möjligt att tillverka mycket komplicerade former, var det en enkel strutformad lampa som skulle bli en av ateljéns största succéer det här årtiondet.
Genom att värma ett bit plast och forma det runt en träkon skapade Hans Bergström en tårtbitsformad armatur som fick namnet ”Struten”. 1955 tilldelades den enkla plastkonstruktionen en guldmedalj på triennalen i Milano, och hjälpte till att sätta ateljé Lyktan på den internationella designkartan.
ATELJÉ LYKTAN SÅLDES
I mitten av 1950-talet, efter de stora framgångarna i Milano och H55-utställningen i Sverige året därpå, ökade trycket på företaget och stora investeringar gjordes för att bygga ut fabriken för att effektivisera tillverkningen. Men grundaren Hans Bergström var mer intresserad av att sitta vid ritbordet eller åka på representationsresor än företagsekonomi och tappade kanske greppet om sitt växande företag.
Det hade drivits som en enskild firma men 1956 bestämde han sig för att ombilda ateljé Lyktan till ett aktiebolag. Han satsade allt han hade och lät till och med sin och Vernas privata bostad ingå i apportegendomen, men tre år senare kämpade företaget fortfarande ekonomiskt.
Nu kom Svenska Philips in i bilden. I början av 1960-talet tog de över finansieringen och driften av ateljé Lyktan. Om vi får tro Hans egna ord innebar det en viss lättnad att slippa ansvaret, i ett brev från 1977 skrev han angående utvecklingen att ”äntligen skulle jag få ägna mig helt åt det jag egentligen kunde, nämligen att rita, det var en lycka!”.
Verna var nog inte lika nöjd med affären, hennes fars gård ingick ju i firman och hamnade nu i Philips ägo. När inte heller de kunde få ordning på ekonomin såldes ateljé Lyktan till Philips designchef Anders Pehrson, som för en krona tog över ansvaret över firman och alla tillhörande byggnader.
BUMLING I PIGGA FÄRGER
Anders Pehrson kom att basa över ateljé Lyktan i knappt 15 år och under den tiden tog han även fram flera populära modeller under ledorden ”form, funktion, färg och familj”. Bästsäljaren var en omfångsrik plåtlampa i pigga färger.
Den visades första gången på belysningsmässan i Göteborg 1968, och enligt en spridd historia ska en vän till Anders Pehrson ha fått syn på lampan och utbrustit ”det där var mig en stor bumling”. Därav namnet Bumling (eller Bumlingen).
Läs också: Stickorna som erövrade världen
Medan Hans Bergström fokuserat på exklusiv armatur i mindre upplagor, tog Anders Pehrsons steget mot mer storskalig produktion av populära lampor. Nu fick också lamporna namn och inte bara ett modellnummer. Bumlingen utvecklades så småningom till en hel serie och blev en av firmans, och Sveriges, största belysningssuccéer.
Under 2000-talet har också några av ateljé Lyktans äldre lampor blivit retrofavoriter och Bumlingen syns återigen ovanför många köksbord.
Thomas Holm är varumärkesansvarig på ateljé Lyktan, som sedan 1974 ingår i Fagerhultkoncernen. Han berättar att mycket är sig likt sedan mitten av 1900-talet.
– Tillverkning och produktutveckling sker i vår fabrik i Åhus. En stor del fortfarande för hand. Vi vårdar vårt arv och ligger samtidigt i framkant när det kommer till ny teknik, hållbara material och flexibel produktion.
I dag är Time och Stockholm efterfrågade produkter.
– Med några bubblare som exempelvis Hood, Tall och den nyligen lanserade Superdupertube, säger Thomas Holm. Superdupertuben produceras i ett biobaserat material och är en vidareutveckling av klassikern Supertube som var en annan bästsäljare under 1970-talet.
LJUS FRAMTID
Under 1980- och 1990-talen mattades konsumenternas intresse för ateljé Lyktan av något och företaget lade större fokus på teknisk belysning och offentliga miljöer. I avdelningen ateljén tar man nu fram kundanpassad inom- och utomhusbelysning för kontor, hotell och en och annan bostad.
Under 2000-talet har också några av ateljé Lyktans äldre lampor blivit retrofavoriter och Bumlingen syns återigen ovanför många köksbord. 2005 tog Richard Wegele över som vd och kort därefter presenterades en ny, yngre, grafisk profil.
2024 firade ateljé Lyktan 90 år. Thomas Holm ser ljust på framtiden.
– Framtiden ser positiv ut och vi kommer att fortsätta att fokusera på vår största marknad Sverige, men även expandera på våra exportmarknader. Vårt arv är en del av det som gör oss unika och det kommer vi att fortsätta ta hand om, med varsam hand.
