Det kom ett brev den 29 augusti 1940 till direktör Gösta Browall på AB Wilhelm Beckers i Stockholm, i vilket en direktör A. Palmborg påpekar två problematiska faktorer rörande dryck: ”att priset på kolsyrade drycker är högt och undan för undan stiger”, samt ”att läskedryck eller ’vatten’ inte alltid finns tillhands när det som bäst behövs”.
Artikeln publicerades i vår tidskrift Företagshistoria nr 2015.
Dessa problem har gett herr Palmborg uppslaget till en ”tablett för framställning av kolsyrade drycker”. En idé som vid tillfället för brevets tillkomst är inlämnat för erhållande av patentskydd.
Denna tablett ska inte bara framställa kolsyra, utan även underhålla kolsyran i redan ”pärlande” drycker som då under obegränsad tid blir ”tilltalande både för ögat och blir smaklig och njutbar”, eftersom ett glas läskvatten eller en grogg relativt snabbt ”slår av sig”. Tabletten ska också kunna användas för tillverkning av buteljerad, kolsyrad dryck.
Jag finner brevet i AB Wilhelm Beckers arkivmaterial under efterforskningar till en jubileumsbok inför Beckers 150årsjubileum. Och även om denna lilla historia inte passar i boken blir jag nyfiken på hur det gick för Palmborg och hans uppfinning.
Brevet är signerat A. Palmborg, samt med adress Inedalsgatan 2A, och det kan då gå att vidare söka efter Palmborg i Stockholms Adresskalender från 1940. Jag får då veta att ”A” står för Arne. För att gå vidare kan man vända sig till ett biografiskt lexikon. I Vem är vem? Svealand utom Stor-Stockholm från 1964 finns ingen Arne Palmborg med, men väl en Märta Palmborg f. 1914 i Marsstrand senare gift med dir. Arne Palmborg f. 1898.
Märta var läkare och studerade under 1940-talet i Stockholm och tog en licentiatexamen 1948 varefter hon arbetade på flera sjukhus i Stockholmsområdet. Hon blev senare provinsialläkare i västra Sverige.
Märta var läkare och studerade under 1940-talet i Stockholm och tog en licentiatexamen 1948 varefter hon arbetade på flera sjukhus i Stockholmsområdet. Hon blev senare provinsialläkare i västra Sverige. Om denna Arne hon var gift med är samma A. Palmborg som ville patentera sin kolsyretablett, går tyvärr inte att styrka till hundra procent utifrån de uppgifter jag har till hands eftersom brevskrivarens födelsedatum saknas.
Men om vi följer Arne Palmborg i Adresskalendern, får vi veta att han 1941 flyttat till Hantverkargatan 54 K, och 1946 bor även en med. kand. Märta Palmborg på samma dress. År 1947 finns paret inte längre med i Stockholms Adresskalender.
Tyvärr återfinns inte direktör Browalls svar till Palmborg i AB Wilhelm Beckers arkivmaterial. Jag hittar heller inga registrerade patent från den aktuella tiden gällande denna kolsyretablett i Svensk Patentdatabas, eller patent med upphovsman Arne Palmborg. Troligen finns vid denna tid redan en tablett av liknande slag som används vid framställning av kolsyrade drycker i större företag.
Den tablett som föreslås av herr Palmborg verkar vara mer för privat bruk, lite likt de brustabletter vi köper på apotek och i livsmedelsbutiker i dag. Den konstgjort kolsyrade dryckens historia sträcker sig tillbaks till 1700-talet. År 1770 lyckas Uppsalaprofessorn Torbern Bergman som den första i världen framställa kolsyrat vatten på konstgjord väg, och drygt hundra år senare, 1874, startar Stockholms apotekare mineralvattenföretaget Apotekarnes Mineralvatten AB.
Den första källan som visar på att läsk sålts i Sverige kommer enligt uppgift från år 1835, då apotekare Fredrik Kjernander på Djurgården anlagt en lokal för försäljning och konsumtion av mineralvatten som han ”efter avnämares behag även försatte med bär-, frukt- och lemonadessenser”.
Få vårt nyhetsbrev, varannan vecka, direkt i mejlen.
