Svenska kontakter med Bauhaus
VISA BILDTEXT
HSB:s arkiv hos Centrum for Näringslivshistoria innehåller bland annat HSB:s tidigare medlemstidning Vår bostad, som gavs ut 1924–2006. Foto: Sara Johansson.

UR ARKIVET AV: Sara Johansson 2021-04-25

Svenska kontakter med Bauhaus

Som professor vid Konstfack, författare, föreläsare och mångårig redaktör för tidskriften Form är Kerstin Wickman en välkänd person i design­kretsar. Nu dyker hon ner i de svenska relationerna till Bauhausskolan under 1920- och 1930-talen.

Artikeln publicerades i vår tidskrift Företagshistoria nr 3 2020.

Prenumerera på tidskriften Företagshistoria!

Den tyska konsthantverks- och arkitekturskolan Bauhaus grundades för drygt 100 år sedan i Weimar. Och trots att skolan bara var verksam under 14 år kom den att få mycket stor betydelse för 1900-talets arkitektur och design.

Kerstin Wickman. Foto: Linus Sundahl-Djerf

Skolans vision var att klyftan mellan det som var folkligt och det som ansågs som finkultur skulle minska, samt att åstadkomma produkter och bostäder som var ekonomiskt överkomliga för den breda befolkningen. Det modernistiska formspråket där konst, arkitektur och formgivning ingick spreds snabbt över hela västvärlden. Även i Sverige inspirerades man av Bauhausskolans idéer. Inte minst syns detta i genombrottet av funktionalismen på 1930-talet.

Arkitekten Sven Wallander var med och bildade bostadskooperationen HSB 1923 och blev senare chef för HSB:s arkitektkontor. Han och HSB förnyade och förändrade synen på bostäderna i Sverige på många sätt, sannolikt inspirerade av kretsarna kring Bauhaus.

‒ HSB ville åstadkomma bättre smålägenheter till familjer med begränsade tillgångar. Diskussionerna om detta pågick i hela Europa efter första världskriget, det gällde också inredning och möblering, säger Kerstin Wickman. Hon har letat i HSB:s arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria för att hitta bevis för exempel på kontakter mellan Wallander, HSB och Bauhaus.

Politikern och industrimannen Arvid Lindmans liv under lupp

‒ HSB:s tidskrift Vår bostad har varit den bästa informationskällan. I de årgångar som Centrum för Näringshistoria har hittade jag en hel del intressanta uppgifter, säger hon. Förutom kontakter mellan Wallander och Bauhaus har hon även tittat närmare på Hyresgästernas Möbelbutik, en möbelaffär som drevs av HSB och där möblerna var speciellt lämpade för de nya, praktiska men ofta små lägenheterna.

Alla var dock inte odelat positiva till det nya inredningsidealet. I sina efterforskningar har hon till exempel sett tecken på att den etablerade möbelhandeln motarbetade HSB genom att man uppmanade möbelfabrikerna att inte leverera sina produkter till Hyresgästernas Möbelbutik.

Tjeckisk kulturhistoria i svenska arkiv

Kerstins forskning har resulterat i en artikel om de svenska kontakterna med Bauhaus – en text som är en del av ett
större nordiskt forskningsprojekt. Vad slutresultatet blir av hela projektet är ännu för tidigt att säga, men kanske blir det en bok så småningom. Du har haft ett långt yrkesliv inom design- och konsthanverkshistoria – vad är det som gör att du fortfarande tycker att ämnet är intressant?

‒ Det ger mig nya perspektiv på vår tids materiella kultur, estetiska och sociala föreställningar. Det finns en del likheter mellan de problem som fanns på 1920-talet och vår tid, till exempel bostadsfrågan. Sven Wallander hade lösningar när det gäller finansieringen av mark och byggande – idéer som nutida bostadspolitiker kunde lära sig en hel del av.

Psst! Köp Företagshistoria #3 2020 i vår webbshop