100 år av medicinska framsteg
VISA BILDTEXT
Liggverandan på Österåsens sanatorium, troligen 1910- eller 1920-tal. Tuberkulos var under mellankrigstiden det enskilt största forskningsområdet för SSMF-stipendiater. Foto: Livsstilsmedicin Österåsen/ Region Västernorrland.

Näringslivshistoria AV: Sara Johansson 2019-09-25

100 år av medicinska framsteg

Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning, SSMF, startades 1919 och har under de senaste hundra åren fungerat som en viktig brygga mellan nyfikna forskare och nya medicinska upptäckter. Tusentals unga forskare har tack vare SSMF fått bättre möjligheter att lyckas i sitt sökande efter avgörande genombrott. Ett arbete som i förlängningen skapat bättre vård och effektivare mediciner.

Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning, SSMF, startades 1919 och har under de senaste hundra åren fungerat som en viktig brygga mellan nyfikna forskare och nya medicinska upptäckter. Tusentals unga forskare har tack vare SSMF fått bättre möjligheter att lyckas i sitt sökande efter avgörande genombrott. Ett arbete som i förlängningen skapat bättre vård och effektivare mediciner.

Allt startade 1919. Första världskriget hade lämnat fruktansvärda spår ute i Europa. Även om Sverige inte deltagit i kriget hade landet drabbats både av omvärldens ekonomiska depression och av smittsamma sjukdomar i krigets spår. Sjukdomar som difteri, scharlakansfeber och lunginflammation skördade tusentals offer i Sverige. Epidemisjukhusen var ofta helt fullbelagda och mot många infektionssjukdomar fanns praktiskt taget inga botemedel. Ett virus som spanska sjukan tog under två år inte mindre än 38 000 liv i Sverige. Det stora behovet av sjukvård i Sverige gjorde att utbildning av nya läkare och annan sjukvårdspersonal hade högsta prioritet. Bara en försvinnande liten del av statens pengar gick till forskning. Inte minst gick grundforskningen på sparlåga under 1900 talets första decennier.

Från Absolut till Zorn – transatlantiska band genom historien

Undan för undan hamnade så gott som allt kring den medicinska forskningen på svältkost. De medicinska tidskrifterna i landet hamnade i kris och svenska vetenskapsmän fick allt större svårigheter att publicera sina resultat utomlands. Effekterna verkade förlamande på den vetenskapliga produktionen, vilket i sin tur påverkade rekryteringen av forskarbegåvningar till universitet och högskolor. Och de som ändå ville forska hade sällan råd att göra det utan att dra på sig stora skulder.

Det är en livsfråga för vår medicinska kultur och en stor fosterländsk uppgift att skapa ekonomiska förutsättningar både för medicinsk forskning och för publicering av dess resultat.

I det läget tyckte en grupp framstående personer med intresse för medicinsk forskning att nu fick det vara nog. Man bjöd in till ett möte lördagen den 18 oktober 1919 i Svenska Läkaresällskapets hus vid Klara kyrka i Stockholm. Inbjudan till mötet var undertecknad av professorerna Hjalmar Forssner, Gösta Forsell och Gunnar Holmgren i Stockhom, överläkare Einar Key i Stockholm, professor Ulrik Quensel i Uppsala och professor Karl Petrén i Lund. Ordförande vid mötet var universitetskansler Carl Swartz, tidigare finansminister i högerledaren Arvid Lindmans ministär och under några månader 1917 statsminister.

Professor Inga Marie Nilsson fick som ung läkare anslag till sin forskning om blodkoagulering av SSMF. Här på bild i sitt laboratorium vid Malmö Allmänna Sjukhus, 1995. Foto: Björn Henriksson, Sydsvenska Medicinhistoriska Sällskapet.

Kristian Pietras, numera professor vid Lunds universitet, började forskarkarriären med ett stipendium från SSMF. Genom uthållighet, unik forskning och långsiktigt stöd har han lyckats bygga upp en framgångsrik forskargrupp och är nu en internationellt erkänd cancerforskare. I Medicon Village i Lund hittade Kristian en tvärvetenskaplig miljö som passar för hans cancerstudier. Foto: Kennet Kouna.

Medicinska studier vid Karolinska Institutet i Stockholm, postdoktor på John Hopkins University, professor vid neurobiologiska fakulteten på Harvard Medical School, Nobelpristagare, rektor för Rockefeller University och beskyddare av unga forskare. Torsten Wiesel har under sin långa karriär hunnit med en hel del. När Torsten Wiesel fyllde 90 år uppmärksammades Nobelpristagaren bland annat på Times Square i New York. Foto: Privat.

Innan DNA-molekylens dubbelsträngade struktur hade kartlagts pågick forskning på nukleinsyra i Sverige. Foto: Shutterstock.

Ulrik Quensel var professor i patologi och allmän hälsovård vid Uppsala universitet och dessutom universitetets prorektor. Han tog till orda på mötet och slog fast: ”Det är en livsfråga för vår medicinska kultur och en stor fosterländsk uppgift att skapa ekonomiska förutsättningar både för medicinsk forskning och för publicering av dess resultat”.

Forskning om egna hem

Hans engagerade tal ledde till att de närvarande bestämde sig för att bilda Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning (som med åren i dagligt tal ofta blivit SSMF). Syftet var att skapa ett kraftfullt medicinskt forum i landet med uppgift att fästa allmänhetens uppmärksamhet vid den medicinska forskningens betydelse och – inte minst viktigt – att dra in pengar till forskningen.

Redan vid starten bestämdes att man skulle stödja forskning inom alla medicinska områden och pengarna samlades in via medlemsavgifter, gåvor och donationer. Med åren har testamentsgåvor kommit att utgöra en allt större del av sällskapets kapital. En granskningsnämnd bedömer ansökningarna och medlen delas ut i form av stipendier en gång per år.

Framgång i stormig skogsbransch

Medan de flesta insamlingsorganisationer fokuserar på forskning kring en specifik sjukdom, finansierar SSMF än idag forskning kring i stort sett alla sjukdomar. Som givare kan man välja att pengarna ska gå till ett specifikt forskningsområde eller sjukdom, men det är alltid forskningens kvalitet som styr utdelningen av medel. Flera av forskarna som börjat sina karriärer med stöd från SSMF har blivit internationellt kända, som till exempel nobelpristagaren Torsten Wiesel. Men även om inte alla förärats ett Nobelpris så går det att hitta spår av SSMF-stödd forskning bakom många stora medicinska framgångar.

 

Läs mer om medicinsk forskningshistoria och Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning i boken Forskning för livet (Förlaget Näringslivshistoria 2019).