Ett decennium av omvälvningar närmar sig sitt slut. Och då var 68-rörelsen, som året innan börjat sprida sig över världen efter franska studentrevolten, långt ifrån den enda samhällspåverkande kraften.
Artikeln publicerades i vår tidskrift Företagshistoria nr 4 2019.
Decenniet som börjat så optimistiskt och framtidsinriktat hade, när det närmade sig 1969, kommit att präglas mycket av krig, kulturrevolution och hetsiga demonstrationer. I Sverige hade vi haft bland annat Vietnamdemonstrationer, kårhusockupation och Båstadskravaller.
Sexuell frigörelse var annars ett viktigt tema för decenniet – och inte bara för filmer som ”Jag är nyfiken – gul”. Det nya p-pillret blev en katapult för en ny och friare syn på sex. Samhället påverkades även av att fler kvinnor gav sig ut i arbetslivet och att hemmafrurollen började ifrågasättas på allvar. Familjelivet ändrades på fler sätt: antalet semesterveckor utökades 1963 från tre till fyra och bilsemestrar i Sverige eller Europa blev på modet.
Även chartern exploderade med Grekland och Spanien som attraktiva resmål. Dit flög man gärna från den nyöppnade flygplatsen Arlanda utanför Stockholm. Fast annars gillade vi att bänka oss vid våra tv-apparater: 1969 var året då tv-serien om Pippi Långstrump, världens starkaste flicka, hade urpremiär till stora tittarsiffror. Och i årets sista månad fick vi en helt ny tv-kanal, landets andra: TV2.
I december bröt även en vild strejk ut vid gruvbolaget LKAB:s gruva i Svappavaara. När strejken var som störst omfattade den mer än 4 500 gruvarbetare. Den period inom svensk näringslivshistoria som följde, med fortsatta vilda strejker och arbetarkamp, anses drygt tio år senare ha mynnat ut i medbestämmandelagen (MBL) och lagen om anställningstrygghet (LAS).
