Utforskare av nya världar
VISA BILDTEXT
Det första fotografiet där jorden stiger över månens horisont, taget 1968 med en kamera från Hasselblad. Bild från NASA. (Bilden är beskuren)

NÄRINGSLIVET AV: Anders Houltz 2021-11-01

Utforskare av nya världar

På månens yta lär det ligga inte mindre än tolv svensk­tillverkade kameror. De utgör spåren efter sex bemannade mån­landningar och minner om det fleråriga samarbetet mellan NASA och kamera­tillverkaren Hasselblad. Men kamerorna är inte de enda svenska produkter som skickats ut i rymden.

Redan 1962 ingick Hasselbladkameror i utrustningen för det amerikanska rymd­programmet Mercury. Det resulterade i ikoniska bilder, och när den första mån­landningen med Apollo 11 skulle ske 1969 hade en specialtillverkad modell tagits fram för att passa de speciella förhållandena: Hasselblad 500 EDC (electric data camera).

Kontraktet var värt 1,7 miljoner dollar, men ännu viktigare för Hasselblad var förstås uppdragets reklam­potential. Bilderna från den första mån­landningen hör till världens mest kända fotografier. När det var tid för avfärd från månen släppte astronauterna ned själva kamera­husen på månens yta och tog endast med sig de lös­tagbara magasinen, matade med exponerade film­rullar. På rymd­färder är det nödvändigt att se upp med allt som väger i onödan – därav det något ovanliga månskrotet.

125 år av teknikutveckling

Hasselbladaren blev känd som ”månkameran”, medan andra svenska bidrag till NASA:s rymd­program var av mer blygsam art. Ett exempel är wettex­duken, som uppfanns på 1940-talet av Curt Lindquist på KF:s fabrik Nordisk Silkescellulosa i Norrköping. År 1965 beställde NASA ett stort parti wettex som isolering till Gemini­programmets rymdkapslar.

Materialets absorptionsförmåga gjorde det lämpligt som isolering, och samtliga väggar i rymd­farkosten Gemini IV belades med wettex. Det blev emellertid bara en rymdfärd; mixen av cellulosa och bomull kännetecknades nämligen inte endast av sin upp­sugnings­förmåga utan också av sin lätt­antändlighet i torrt tillstånd. Lyckligtvis skedde dock inte något tillbud vid just den rymdfärden.

Jordbrukets teknikrevolution

En sentida, och mer lyckosam, parallell är gummiföretaget Trelleborgs polymer­tätningar, som skyddade kameror och annan känslig utrustning i NASA-robotarna Spirit och Opportunity som sändes till mars 2003. Gemensamt för Trelleborgs tätningar och wettexduken – och egentligen även Hasselblad­kamerorna – var att det handlade om beprövade, robusta och hållbara lösningar snarare än teknologiskt avancerade produkter. All rocket science behöver inte vara ”rocket science”.

Varannan vecka, direkt i mejlen.

SVENSK RYMDFORSKNING
Startpunkten för Sveriges rymdverksamhet i egen regi brukar annars räknas till den 14 augusti 1961 och uppskjutningen av den 35 kg tunga forsknings­raketen Plutnik från Nausta i Norrbotten. Syftet den gången var att undersöka natt­lysande moln genom att skjuta ut talk­pulver när raketen nådde sin högsta höjd. Talk­molnet skulle sedan kunna observeras från jorden och jämföras med bilder av natt­lysande moln, som man antog också bestod av fint stoft.

Den svenska rymdbasen Esrange utanför Kiruna byggdes 1964 och drivs i dag av Swedish Space Corporation (SSC, tidigare Rymdbolaget). SSC ansvarar också för utveckling och tillverkning av utrustning för svenska rymd­projekt, i nära samarbete med svenska och andra teknik­företag.

Försöket lyckades dock inte fullt ut; sprängladdningen som skulle skjuta ut talk­pulvret fungerade inte och raketen nådde endast 80 kilometer, medan rymd­gränsen ligger på cirka 100 kilometers höjd. Den svenska rymdbasen Esrange utanför Kiruna byggdes 1964 och drivs i dag av Swedish Space Corporation (SSC, tidigare Rymdbolaget). SSC ansvarar också för utveckling och tillverkning av utrustning för svenska rymd­projekt, i nära samarbete med svenska och andra teknik­företag.

Svensk teknik erövrar världen

Viktigast bland de svenska företagen är RUAG Space (fd Saab Space) och Volvo Aero. RUAG Space tillverkar bland annat datorer till ESA:s egna Arianeraketer, liksom antenner och mikrovågs­elektronik till satelliter och de separations­system som frigör satelliten från bärraketen. Företaget har också tillverkat styr­system för sondraketer, bland annat till NASA. Volvo Aero tillverkar turbiner till turbo­pumparna för flytande väte och syre och utloppsmunstycken för raket­motorer – bland annat till Arianeraketen.

Den första svenska satelliten, Viking, skickades upp 1986 från den europeiska rymdbasen i Kourou i Franska Guyana. Satelliten hade tillverkats av Saab Space i Linköping, med bland annat amerikanska Boeing som under­leverantör. Viking har genom åren följts av ytterligare fem satelliter. Den senaste, Prisma, skickades upp 2010 från en rysk rymdbas och bestod av två farkoster, Mango och Tango. Prisma tillverkades av Space-divisionen hos SSC, nuvarande OHB Sweden AB.

Den första svenska satelliten, Viking, skickades upp 1986 från den europeiska rymdbasen i Kourou i Franska Guyana. Satelliten hade tillverkats av Saab Space i Linköping. Foto: Lennart Noring/Wikimeda Commons.

SÖKANDE EFTER UTOMJORDISKT LIV
Svensk teknik kommer snart att på nytt spela en viktig roll i rymdsammanhang. År 2022 skickas den europeiska rymd­farkosten Juice (Jupiter Icy Moons Explorer) i väg till tre av Jupiters månar. I utrustningen ingår mät­instrumentet Radio & Plasma Wave Investigation (RPWI), som ska hjälpa till i sökandet efter utomjordiskt liv.

Teknik som räddar liv

RPWI kommer att användas för att identifiera och kartlägga de oceaner som antas finnas under istäckena. Farkosten kommer även att utrustas med partikelsensorn PEP (Particle Environment Package), som ska studera växelverkan mellan rymden och Jupiters isiga månar. Båda dessa instrument har utvecklats vid det svenska Institutet för rymdfysik – RPWI vid anläggningen i Uppsala och PEP vid anläggningen i Kiruna.

Resultaten lär dock låta vänta på sig. Det tar omkring åtta år innan farkosten är framme vid Jupiter, där den ska krascha på den största av planetens månar, Ganymedes. Instrumenten ombord kommer sedan, om allt går som planerat, att samla in information och analysmaterial fram till åtminstone år 2050.

Teknikföretagen 125 år

År 1896 grundades Verkstadsföreningen. Idag heter man Teknikföretagen och firar 125 år. Under jubileumsåret berättar Teknikföretagen sin och sina medlemmars historia genom att lyfta banbrytande innovationer som bidrog till industrins, näringslivets och samhällets utveckling.

Läs mer om projektet på www.naringslivshistoria.se!