En förändrad miljö
VISA BILDTEXT
Vägen mellan Malmö och Lund har förvandlats till betongväg, år 1926. Bild ur Skanska ABs historiska arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

NÄRINGSLIVET AV: Karin Jansson Myhr 2021-11-14

En förändrad miljö

Cementtillverkning är en verksamhet som påverkar omgivningen på flera sätt. Å ena sidan bidrar den till samhällsuppbyggnaden då nya samhällen växer upp. Å andra sidan – och det mest påtagliga – lämnar det stora sår efter sig i landskapet. Men dessa sår har i många fall omvandlats till rekreationsområden och i en del fall till naturreservat.

Den första cementfabriken anlades i Lomma. För Lomma betydde cementfabriken en helt ny tid. Tidigare var hamnen kantat av fiskebodar. Ett år efter att fabriken etablerats uppgick arbets­styrkan till 250 man. Många hämtades från Malmö och lands­bygden för att bosätta sig i Lomma, och för dem uppförde bolaget arbetar­bostäder. På 1880-talet hade Lomma fördubblat sin befolkning. Centrum för bebyggelsen flyttades nu till området väster om den då ny­tillkomna järnvägen och stationen.

Vikten av cement – en historisk översikt

Fabriken lades dock ned 1905, vilket blev ett hårt slag mot de bofasta arbetarna. Företaget beslutade då att anlägga en fabrik för tillverkning av konstgjord kalksten i Lomma, som emellertid lades ned 1917.

Varannan vecka, direkt i mejlen.

FRÅN LIMHAMN TILL EUROC CITY
Kalket till fabriken i Lomma hämtades från Limhamn, där sedermera också en fabrik anlades. En ort som mycket tydligt präglats av cementtillverkningen. Det gamla fiskeläget som fanns i Limhamn fortsatte att leva kvar en tid även efter att cementfabriken etablerats. Disponent R. F. Berg hjälpte även fiskarna med att modernisera sin utrustning och skaffa motorbåtar. När tiderna blev sämre kunde de få jobb som industriarbetare.

Vid sidan av fiskeläget växte industrisamhället upp. Berg gjorde insatser för att det skulle bli trivsamt så att arbetarna ville bosätta sig där. År 1888 köpte han ett stort område och lät stycka av det till tomter så att arbetarna kunde uppföra egna bostäder. Cementbolaget lämnade byggnadsmaterial på kredit. Berg och Limhamn blev på så sätt en pionjär inom egnahemsrörelsen i Skåne.

Sverige år 1871

Disponenten ville att arbetarna skulle äga sina hus, och gick själv i borgen för många av dem. När Limhamn blev köping år 1906 fanns här 800 hus och nästan alla hade trädgård. Hyreshusen var få. Bolaget åtog sig också att ställa ordning gator och lägga ned kloaker i de områden som skulle bebyggas. Målet var att Limhamn skulle bli en trädgårdsstad.

Kalkbrotten gjorde självklart stora sår i naturen. Ett sätt att lindra dem var att planera träd i gamla kalkbrott. Ett annat var den så kallade Kyrkogrottan som Berg lät iordningställa 1898. Den fungerade som en slags amfiteater. Berg, som var djupt religiös, planerade att använda Kyrkogrottan som ett utomhustempel, där man kunde samlas till andakt under den varma årstiden.

För få bedriva så kallad täkt­verksamhet har det sedan länge varit ett krav att det ska finnas en plan för hur området ska iordning­ställas efter att verksamheten upphört. I mitten av 1980-talet presenterade Cementa, eller Euroc som det hette då, nya storslagna planer för ett kalk­brott som planerades att stänga tio år senare. När planerna presenterades för kommunens representanter kallades de för fascinerande, spännande och annorlunda.

Den vetenskapliga cementen

Inte undra på. Här fanns tankar på att bebygga inte bara kanterna till stenbrottet, utan även de första nivåerna. Den nedersta delen skulle fyllas med vatten och även en småbåtshamn skulle anläggas. Kontors­byggnader, mäss- och utställningshallar kunde byggas i en annan etapp. Nedanför området fanns en idé om att bygga arenor och läktare för olika sport­aktiviteter och kultur.

Och som ett motdrag mot den ”glob” som vid tidpunkten byggdes i Stockholm, hade arkitekten ritat in en stor pyramid. Dessa storslagna planer modifierades senare. 1992 presenterades en annan skiss – på Euroc City. Det gamla kalk­brottet skulle göras om till en liten sjö, omgivet av terrass­lägenheter som klättrade utmed kalk­brottets sidor.

Därtill kom kontorsbyggnader och höghus för boende. Det blev varken terrass­lägenheter eller pyramid. I dag är kalkbrottet ett natur­reservat med ett rikt djur- och naturliv med mängder av olika arter, varav många ovanliga.

Linjematerial för att kunna lägga kablar för AB Stockholmtelefons räkning på Cementgjuteriet, Götgatan 52 i Stockholm. Källa: Tekniska museet.

OMVANDLINGAR
Det finns många exempel på hur de gamla kalk­brotten har omvandlats. Det senaste där verksamheten upphörde finns i Degerhamn. Miljön i Degerhamn anses ha stort kultur­historiskt värde då den omfattar två industri­miljöer: landets mest kompletta alunbruks­miljö och landets äldsta cement­fabrik.

Även i Degerhamn bidrog bolaget till att många arbetare kunde bygga sina egna hem. Billiga byggnads­tomter avstyckades från bolagets ägor och särskilda start­bidrag gavs till egna­hems­byggarna. Bolaget försåg dem dessutom med cement, samt upplät sina maskiner och redskap för arbetet.

1908 – Industrinationen Sverige

När verksamheten i kalk­brottet i Degerhamn lades ned år 2019 påbörjades en omvandling till naturområde med vandrings­stigar och bad­platser. Cementas policy var, och är, att efterlämna mark som skapar positiva värden för människor och biologisk mångfald. I arbetet med omvandlingen tog Cementa också konsult­hjälp för att ta fram en ekologisk efter­behandlings­plan.

Sommaren 2015 invigde Cementa en natur­stig i vid ett annat nedlagt kalk­brott på Öland – Albrunna kalkbrott. Det är en två kilometer lång vandrings­led som tar besökaren förbi flera intressanta platser där värdefull natur och industri­historia samsas. Området är inte minst populärt bland ornitologer, då flera ovanliga fågel­arter håller till här.

Cementa 150 år

År 1871 grundades Skånska Cementaktiebolaget, dagens Cementa, i Lomma. Där och då startar den svenska cementbranschen och det innebär att vi i år vill uppmärksamma att cement har tillverkats i större skala i Sverige under 150 år.

Läs om vilken grundläggande betydelse cement har haft och har för samhällsutvecklingen. Ett byggmaterial som är en sådan självklar del i våra liv att vi inte ens tänker på det… det är en berättelse som förtjänas att lyftas mer och det gör vi det här året när vi firar cement i 150 år i Sverige.