1856 grundade A O Wallenberg Sveriges första affärsbank, Stockholms Enskilda Bank, och hyrde kontor i Stockholms posthus. Samma år öppnas den första järnvägslinjen och tidsandan talar för en gryende industrination.
Artikeln publicerades i vår tidskrift Företagshistoria nr 1 2018.
Hypoteksinrättningar erbjöd jordbrukskrediter och sparbanker tog hand om småsparare, men ett modernare samhälle med penninghushållning, industriproduktion och långväga handel krävde nya finansiella institutioner. Wallenberg hämtade inspiration från Skottlands banker, specialiserade på affärskrediter. Kapitalet skulle vara i rörelse och spararnas pengar bli resurs för industrin.
Wallenberg lämnade högre ränta mot längre bindningstid än den gängse och inlåningsvillkoren drog till sig stora belopp som omvandlades till krediter. 1863 invigde Wallenberg ett nytt, komplett bankpalats på Lilla Nygatan 23. Han engagerade sig också i Skandinaviska Kreditaktiebolaget, Sveriges första bankaktiebolag med start i Göteborg 1864, på initiativ av en dansk affärsman, C F Tietgen.
Nyheten var många delaktiga risktagare och målet att underlätta internationella affärer. Svensk export bestod mest av spannmål, trä och järn med England som största marknad. Men näringsfriheten får nu industri och handel att expandera allt snabbare, hand i hand med en växande banknäring.
Konkurrensen affärsbankerna emellan blev tuff. Kreditförmedling mellan företag, personer och organisationer är huvuduppgiften samtidigt som betalningsförmedling också väger tungt för kapitalförsörjningen.
Postverket etablerar postgirot och bankerna befarar sjunkande underlag för sin kreditgivning. Redan 1929 presenteras ett förslag om bankgiro men först 1947 tillsätter Bankföreningen en kommitté för samarbete kring gireringsfrågan. 1950 klubbas ett gireringsförfarande och standardiserade specialcheckar.
Men det går knackigt och snart behövs ett omtag. Rent kontorstekniskt har tiden nu börjat bli mogen och 1955 inleder man tester och procedurutveckling. Nya hålkortsbaserade system från bland annat IBM och LM Ericsson utvärderas. Ett unikt bankgironummer införs som sorteringsgrund och girot kan användas för både utbetalnings- och inbetalningsuppdrag. 1959 startar 14 banker Bankgirocentralen med Curt G Ohlsson som vd.
Efter drygt hundra år med affärsbanker blir Bankgirocentralen en branschgemensam sorterings- och aviseringscentral för betalningsuppdrag. Bankgironummer förtrycks på fakturor och brevpapper och respektive bank bearbetar sina kunder till att anamma bankgirot.
Rutinerna är manuella och pappersbaserade, först 1965 kommer datoriseringen. Initialt tolkar Postgirot åtgärden som riktad mot dem. Dock arbetade man i stor utsträckning mot olika kundkategorier. Från januari till oktober 1962 hanterade Bankgirocentralen nära 6 miljoner uppdrag till ett sammanlagt belopp på ca 12 miljarder kronor.
Utvecklingen rusar på och 2012 förmedlade Bankgirot cirka 3,2 miljoner betalningstransaktioner per bankdag till ett genomsnittligt belopp om cirka 35 miljarder. Under 2024 hanterade Bankgirot totalt 1 600 miljoner betalningar.
Få vårt nyhetsbrev, varannan vecka, direkt i mejlen.
