Det postmoderna byggandet med stora och ofta snabba bostadsprojekt. Högkonjunktur och yuppiementalitet i början av 1980-talet men även en historisk börskrasch 1987.
VISA BILDTEXT
Under 1980-talet hängde ett nedläggningshot över fabriken i Degerhamn, men hotet avvärjdes när den nya anläggningscementen visade sig bli en framgång. Bild från Cementa.
NÄRINGSLIVET AV: Sara Johansson 2022-01-10
Det glada 1980-talet
DELA
Trots att 1980-talet ibland beskrivs som ”det glada 80-talet” då högkonjunktur och yuppiementalitet rådde präglades årtiondet också av kalla kriget och den största börskrasch världen skådat sedan 1929.
Den 19 oktober 1987 rasade världens börser – New York-börsen förlorade nästan 23 procent – panik utbröt och dagen kom att kallas den svarta måndagen. Stockholmsbörsen klarade sig till en början något bättre men under veckorna som följde störtdök värdet även där. Marknaden återhämtade sig dock ganska snabbt efter detta historiska ras.
Vikten av cement – en historisk översikt
För Cementa innebar starten av 1980-talet tuffa tider. I Degerhamn på Öland hade man börjat tillverka en ny sorts cement – anläggningscement – som var anpassad för att användas i grövre konstruktioner med krav på cement med moderat värmeutveckling. Ett nedläggningshot för fabriken i Degerhamn hängde i luften, men hotet avvärjdes när den nya anläggningscementen visade sig bli en framgång.
Få vårt nyhetsbrev, varannan vecka, direkt i mejlen.
RELATERADE ARTIKLAR
En avregleringsvåg svepte också över världen under det här decenniet. Här i Sverige beslöt Riksbanken 1985 att slopa bankernas utlåningstak. Bankerna kunde nu låna ut obegränsat till hushåll, företag och andra finansinstitutioner. Inte minst byggbranschen drog nytta av detta vilket ledde till en byggboom. Plötsligt fick byggherrar närmast obegränsade kreditmöjligheter och man byggde mycket och ofta också dyrt.
Bostadsbyggandet fördubblades från 33 000 bostäder 1985 till 67 000 bostäder 1991. Men byggprojekten genomfördes främst utanför storstadsregionerna och inte där inflyttningen var som störst. I Storstockholm förändrades bostadsbyggandet i princip inte alls under samma tid.
Mitt i byggboomen var det också dags för byggarbetarna att fimpa. På hösten 1987 drogs en stor kampanj för rökfria personalutrymmen i gång av en regionala arbetsmiljökommitté i Stockholm. Affischer med budskapet ”Rök inte i vår bod” sattes upp på tusentals byggarbetsplatser runt om i huvudstaden. Syftet var inte att förbjuda rökning, endast att skapa rökfria personalutrymmen.
Finanskriser skapas i ett mönster av kaos
När fastighetsbubblan sedan sprack i början av 1990-talet, mitt under en internationell lågkonjunktur, följde ytterligare ett antal svåra år. Såväl Sveriges BNP som landets sysselsättningsgrad sjönk. Inte minst gällde det sistnämnda inom den tidigare så blomstrande byggsektorn. Arbetslösheten nådde sin topp 1994, då 26,7 procent av de yrkesverksamma byggnadsarbetarna var arbetslösa. Få hade nog kunnat ana den utvecklingen under 1980-talets byggfrenesi.
Cementa 150 år
År 1871 grundades Skånska Cementaktiebolaget, dagens Cementa, i Lomma. Där och då startar den svenska cementbranschen och det innebär att vi i år vill uppmärksamma att cement har tillverkats i större skala i Sverige under 150 år.
Läs om vilken grundläggande betydelse cement har haft och har för samhällsutvecklingen. Ett byggmaterial som är en sådan självklar del i våra liv att vi inte ens tänker på det… det är en berättelse som förtjänas att lyftas mer och det gör vi det här året när vi firar cement i 150 år i Sverige.