År 1864 är reformernas år då ny strafflag introduceras i Sverige och ett regeringsbeslut om utvidgad näringsfrihet togs, vilket gav alla myndiga svenska män och kvinnor rätten att starta och driva företag.
Artikeln publicerades i vår tidskrift Företagshistoria 2022 nr 3.
Det här var reformernas år då förändringarnas vindar blåste på många fronter. I Sveriges omedelbara närhet utbröt det dansk-tyska kriget om territorier i gränslandet mellan de båda länderna, men här hemma handlade förändringarna främst om införandet av ett antal nydanande lagar. En helt ny strafflag antogs av riksdagen detta år. Den innebar bland annat att mannen nu förlorade rätten att aga sin hustru. Dessutom avskaffades straffet landsförvisning, vilket innebar att svenska medborgare inte längre kunde utvisas ur riket.
Läs också: Frihandelns österbottniska arv
Den 18 juni skedde en annan stor förändring som skulle komma att påverka Sveriges utveckling. Då antogs nämligen ett regeringsbeslut om utvidgad näringsfrihet, vilket gav alla myndiga svenska män och kvinnor rätten att starta och driva företag. Drivande i genomförandet av denna reform var dåvarande finansministern Johan August Gripenstedt.
Få vårt nyhetsbrev, varannan vecka, direkt i mejlen.
En ny banklagstiftning kom också på plats detta år och Skandinaviska Kreditaktiebolaget (senare Skandinaviska
banken) grundades som Sveriges första aktiebank. Och på en annan bank, Stockholms Enskilda Bank, anställdes den som sägs vara den första kvinnliga bankanställda – Alida Rossander.
Bankens grundare och vd André Oscar Wallenberg menade framsynt att “fruntimrens ordningssinne, redbarhet och ihärdighet ingalunda kunde skattas mindre än karlarnas”, och snart följdes Rossander av fler kvinnor på bankkontor runt om i landet. Mot årets slut, den 23 december, kom Dagens Nyheter ut med sitt allra första nummer. Tidningen grundades av Rudolf Wall och utvecklades snabbt till att bli Sveriges största morgontidning, en position den fortfarande innehar.
