Frihandelns österbottniska arv
VISA BILDTEXT
Att föra sitt boskap och sälja det i en annan stad var under Chydenius tid olagligt. Annat var det 1983 då denna bild ur Arlas historiska arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria är tagen. Fotograf: Karl Lindahl.

NÄRINGSLIVET AV: Per TH Dahl 2019-09-07

Frihandelns österbottniska arv

Begreppet ”frihandel” diskuteras länder emellan idag, men för 250 år sedan handlade frihandelsdebatten om handel inom Sveriges gränser. Då fick folk på landet inte köpa och sälja fritt sinsemellan, i synnerhet inte till städerna.

“Jag känner en bonde, som bor fem mil från närmsta stad. På höstarna köper han upp slaktdjur flera mil omkring och driver årligen tre-fyra boskapshjordar om 20-30 djur vardera till staden.”

Den som berättar hette Anders Chydenius och var präst. Likt en modern reporter nämner han inte bondens namn, för det denne sysslade med var i hög grad svartjobb. Men ett vällovligt svartjobb, poängterade vår präst, eftersom den ende som fick göra samma sak vitt var stadens slaktare, och hur skulle han hinna med detta? Visserligen fick man fösa sina egna kor till stan för att sälja dem, men de andra bönderna var ju fullt upptagna med att tröska den nyskördade säden. Utan svartjobbet skulle staden alltså stå utan kött i slaktarboden.

Vore det inte bättre om den boskapshandlande bonden fick göra det han redan gjorde, men vitt i stället?

anders_chydenius
Anders Chydenius (1729-1803). Målning av Per Fjällström från år 1770, Nedervetil kyrka. CC Wikimedia commons

Skildringen skrevs för 251 år sedan, och påminner om att begreppet ”frihandel” som debatteras så hett i dag när det gäller EU och USA från början inte ens gällde inom Sverige. Folk på landet fick inte köpa och sälja fritt sinsemellan, i synnerhet inte i större skala till städer. Och endast vissa borgare, som i detta fall stans slaktare med köttdjuren, fick handla med särskilda utvalda produkter.

Än mer komplicerad var handeln mellan städer. En ”uppstad” fick bara sälja råvaror till en ”köpstad” vid kusten, och ta sina importerade varor därifrån. Detta var ett starkt irritationsmoment för exempelvis uppstäder med egen hamn, och då i synnerhet för alla svenska städer norr om Stockholm/Gävle och Åbo (för 251 år sedan gick ju Sveriges gräns mot Ryssland vid Abborrfors vid Kymmene älv), som var just uppstäder utan exporträtt. Förbudet benämndes ”bottniska handelstvånget”, och hade gällt sedan medeltiden.

Särskilt upprörda var borgarna i Österbottens städer, som Vasa, Jakbostad och Karleby. De ville exportera träprodukter och tjära, men var tvungna att sälja sina varor i stapelstaden Stockholm i stället. Stockholmsborgarna fick med de regleringarna sätta ett långt lägre pris på produkterna än vad österbottningarna hade fått i Tyskland eller England.

Vid riksdagen 1761 hade de visserligen fått med sig adeln, prästerna och bönderna på sina krav att avskaffa tvånget att handla bara med Stockholm. Men därefter hade österbottningarna blivit bortfintade av borgarståndet och reformen hade lagts på is. Till riksdagen 1765 samlade de därför all kraft de hade, och såg till att deras riksdagsman i prästeståndet blev den unge kaplanen Anders Chydenius.

Denne visade sig förtroendet värdig. I en ström av skrifter poängterade han vikten av fri handel, när han kommit fram till riksdagen i Stockholm. Han var en god skribent, och hans pamfletter är fyllda med livfulla argument och bilder. I Vederläggning af de skäl, hvarmed man söker bestrida Öster- och Vesterbottniska samt Vesternorrländska städerna fri seglation från 1765 gör han rent hus med argumenten mot fri handel för städerna runt Bottenhavet och Bottenviken. Men Chydenius gick längre än så. I den efterföljande stridsskriften Den nationnale winsten angrep han handels- och skråregleringar i stort och förespråkade näringsfrihet. I riksdagen arbetade han längre fram för religionsfrihet (och blev hedrad av Sveriges judar för detta) och var 1765/66 en av fäderna till införandet av tryckfrihet i vårt land.

250px-den_nationnale_winsten
Omslaget till Den Nationnle Winsten av Anders Chydenius från 1765. Bild CC Wikimedia commons

Han var en så energisk oppositionspolitiker att han sommaren 1766 blev utkastad från riksdagen. Men väl hemkommen blev han ärad, och med tiden utnämndes han till teologie doktor och fick nordstjärneorden. När Finland ännu hade sin egen valuta fanns hans porträtt på varje tusenmarksedel.

Hur gick det då med frihandeln och det bottniska handelstvånget? Det avskaffades tack vare Anders Chydenius opinionsbildning 3 december 1765, för 251 år sedan, genom att fem uppstäder kring Bottenhavet och Bottenviken fick bli stapelstäder med exporträtt. Böndernas rätt till frihandel fick dock vänta. Först 1864 släpptes handel utanför städerna helt fri.