Redarimperiet som gick på grund
VISA BILDTEXT
Fartyget Peiping byggdes 1931 på Götaverken i Göteborg. Fotot är från fartygets stapelavlöpning från varvet. Källa: Sjöfartsmuseet.

FÖRETAGEN AV: Stellan Björk 2022-04-27

Redarimperiet som gick på grund

Från insjötransporter av järn och stål till ett av Sveriges största och mest vinstgivande företag, med affärer över hela världen. Och vidare ner i fördärvet. Broströmskoncernens dramatiska levnadsbana är stoffet som en riktigt bra teveserie vävs av.

Artikeln publicerades i vår tidskrift Företagshistoria nr 1 2016.

Prenumerera på tidskriften Företagshistoria!

I mitten av 1960-talet var Broströms­koncernen ett av Sveriges största och mest vinst­givande företag. Ägar­familjen en av landets rikaste. Broströms var lika dominerande i Göteborgs närings­liv som Volvo är idag. När koncernen stod på topp hade man 18 000 anställda och ägde en tredjedel av Sveriges handels­flotta. Broströms ägde också Eriksbergs­varvet på Hisingen, och hade stora intressen i Göta­verken. Dessutom var man stor ägare i Asea och flera andra stora svenska företag.

I SR: Redarfamiljen Broström – missbruk, mord och farliga förbindelser

Broströms delägde även Göteborgs flottaste hotell och restaurang, Park Avenue Hotel med till­hörande lyx­restaurang. Här firades dopen av många av Broströms nybyggen. Kommunistledaren C.H. Hermansson räknade i sin klassiska bok De femton familjerna från början av 1960-talet Broströms till en av de fem ledande, ”ett av fingren på storfinansens järnhand”. Bara några år senare var Broström ett företag i djup kris.

Idag finns inga spår kvar av det en gång så stolta företaget med pampigt huvudkontor vid Packhus­platsen i Göteborg. Få svenska företag har upplevt en sådan dramatik som Broströms­koncernen. För att inte tala om familjen Broström. De flesta teve­såpor bleknar i jämförelse.

Från Absolut till Zorn – transatlantiska band genom historien

Paradoxalt nog är det inte många svenskar under femtio som idag vet något om företaget och familjen. Broströms historia visar vad privat entreprenörskap kan skapa, men belyser också riskerna med familje­dominerat stor­företagsägande. I sanning ett exempel från verkliga livet på tale­sättet förvärva, ärva och till slut fördärva.

Från att ha varit ledande i Göteborgs redarsocietet kom Broströms att detroniseras av Stena­sfären som grundades av Sten Allan Olsson från Donsö i Göteborgs skärgård. En upp­stickare som tjänade sina första stora pengar på skrot­handel och färje­trafik med tax­free­försäljning. Idag är det Stenas stora färjor som dominerar hamn­bilden i Göteborg.

Få vårt nyhetsbrev, varannan vecka, direkt i mejlen.

Etsning vänergaleasen Mathilda. Konstnär: Jacob Hägg. Källa: Sjöfartsmuseet.

BÖRJADE MED EN GALEAS
Det är drygt 150 år sedan allt började. År 1865 inköpte Axel Broström, boende i värmländska Kristinehamn, galeasen Mathilda (döpt efter hans maka) och började bedriva sjöfart. Kristinehamn var en viktig ut­skeppnings­ort för järn och stål från bruken i Bergslagen.

Axel Broström visade sig vara en enormt driftig och framåt­strävande entreprenör — han har beskrivits som ”småväxt, neurotisk och hetsigt energisk”. När Axel Broström dör 67 år gammal 1905, sliten av en enorm arbets­insats, är Broströms Sveriges största rederi med 24 fartyg. Verksamheten hade 1882 flyttats från Kristinehamn till Göteborg.

Hamnarbetarna – en mytomspunnen kår

Sonen Dan Broström övertog ansvaret efter faderns död. Han kom att visa sig om möjligt ännu mer drivande. Under hans ledning blev Broströms ett internationellt stor­företag inom shipping och skeppsvarv. Som mest hade rederiet över hundra fartyg.

När Dan Broström tog över 1905 engagerade sig även hans två systrars äkta män i bolaget. Broströms kom att förbli familj­estyrt i många år — på gott och ont. Dan Broström utökade snabbt verksamheten med nya bolag och linjer till nya destinationer — Ostasiatiska Kompaniet (tillsammans med Wallenbergs), Svenska Amerika Mexiko Linien, Svenska Amerika Linien, Svenska Orient Linien, och mycket mer. Och han knöt stora fraktavtal för transport av malm och annat.

Han gillade att köra bil, och köra fort. I en kurva i Trönninge, en mil söder om Halmstad, slog bilen runt och Dan Broström avled omedelbart, 55 år gammal.

Broström gifte in sig i Göteborgs handels­aristokrati. Hustrun Ann-Ida var född Mark, och hon skulle bli familjens matriark och samlande gestalt efter den förfärliga olyckan. Det var fredag den 24 juli 1925. Dan Broström var tillsammans med hustrun på väg i bil från Skåne till bostaden i Särö söder om Göteborg. Med i bilen, en stor Lincoln, fanns också hans chaufför, men det var Broström själv som satt bakom ratten. Han gillade att köra bil, och köra fort. I en kurva i Trönninge, en mil söder om Halmstad, slog bilen runt och Dan Broström avled omedelbart, 55 år gammal. Passagerarna blev endast lätt skadade.

Invigningen av Sjöfartsmuseet på Dan Broströms 50-årsdag den 1 feb 1920. Dan och Ann-Ida Broström står i mitten med sonen Dan-Axel och döttrarna Kerstin och Brita mellan sig. Källa: Sjöfartsmuseet.

TIOÅRIG ARVTAGARE
Dan Broströms död var ett hårt slag för familjen och företaget. Den ende sonen, Dan-Axel, var endast tio år. Successionen är som bekant en av familje­företagens största utmaningar. Det fanns ingen tvekan om att det var Dan-Axel som en dag skulle ta över efter den store Fadern. Det fick till att börja med bli ett slags för­myndar­regering.

Finnboda varv och ryska revolutionen

Dan Broströms två systrars äkta män och andra familje­medlemmar tog många av de ledande posterna. En stor del av chefs­posterna i koncernen kom genom åren att besättas av familje­medlemmar. Med varierande kompetens. År 1949 utsågs Dan-Axel vid 34 års ålder till vd i moder­bolaget Tirfing och koncern­chef. Ett problem, inte ovanligt i familje­kontrollerade företag, var att ägandet genom arv blev spritt på många familje­medlemmar.

Det faktum att man inte ordnat så att Dan-Axel satt på ägar­makten, bidrog till förödande makt­spel och intriger. Största ägare var Dan-Axels mor Ann-Ida, som i en kuplett av Karl Gerhard, vän till familjen, kallades ”Ann-Ida den likvida”. Så länge hon levde stödde hon sonen. Dan-Axel visade goda anlag för jobbet, hade affärs­näsa och blev med åren en mycket kunnig sjö­farts­man.

Dan-Axels ställning i bolaget kom ytterligare att under­grävas av den olyck­saliga romansen och så småningom äktenskapet 1961, hans andra, med en engelsk natt­klubbs­dansös, 23 år yngre än honom själv.

Men han drogs också med en till­tagande alkoholism, dessutom kombinerad med tablett­missbruk. Det gick så långt att han ibland inte kunde delta i viktiga möten eller fatta viktiga beslut, och han var långa perioder borta från företaget.

Dan-Axels ställning i bolaget kom ytterligare att under­grävas av den olyck­saliga romansen och så småningom äktenskapet 1961, hans andra, med en engelsk natt­klubbs­dansös, 23 år yngre än honom själv. Hennes riktiga namn var Jane Ann Haycock men artist­namnet var Annabel Lee.

I Sverige kom hon allmänt att kallas Anna­bella. Hon tog genast stor plats, inte minst på kvälls­tidningarnas löp­sedlar. Stora delar av familjen Broström och den övriga redar­societeten accepterade henne inte. Äktenskapet upplöstes 1965. Samma år nedkom Anna­bella med en son, Axel, som gick bort 1989.

Världsindustrin som försvann

En annan skandal stod en av Dan-Axels systrar för, Brita. Hon höll på att skilja sig från sin man Sten Ekdahl, och vid ett möte med ex­mannen i mars 1934 sköt hon honom till döds med hans tjänste­pistol. Hon hävdade själv att det var ett våda­skott men dömdes till ett kortare fängelse­straff.

Broströms­koncernen gjorde hur som helst mycket goda vinster under 1950-talet och första delen av 60-talet, det var expansion i världs­ekonomin efter kriget och rederier och varv tjänade grova pengar. Även om det fanns kritik mot Dan Axels ledarskap och playboy­artade leverne, var de flesta i ägar­kretsen, flera bosatta i Schweiz, nöjda så länge ut­delningen kunde bi­behållas. De flög gärna in till bolags­stämmorna för att lyfta utdelningen.

Men till slut höll det inte. År 1969 sparkades Dan-Axel snett uppåt till posten som styrelse­ordförande för moder­bolaget Tirfing. Ny vd blev Kristian von Sydow, gift med ett kusinbarn till Dan-Axel (och farfar till medie­profilen Ebba Kleberg von Sydow).

Krisen knäckte inte Borås

Nu hade det börjat blåsa snåla vindar i sjö­farts­branschen, rederier och varv fick allt större problem. Branschen hamnade till slut i djup kris när de arabiska olje­leverantörerna chock­höjde priset på olja i början av 1970-talet.

Broströms fick successivt monteras ned, verksamheter såldes eller stängdes, i flera fall med stora förluster. Eriksdals­varvet slumpades bort till statliga Svenska Varv, innehavet i Göta­verken såldes till Saléns. Inte mycket blev kvar av familjen Broströms förmögenhet, men ned­dragningarna kunde trots allt genom­föras utan några stora uppsägningar.

Eriksbergschefen Sven Häggquist, Dan Broströms änka Ann-Ida Broström och sonen och koncernchefen Dan-Axel Broström framför fartyget Dan Broström vid sjösättningen 24 sept 1963. Källa: Sjöfartsmuseet.

KUNDE INTE HANTERA MOTGÅNGAR
Var då utplånandet av Broströms­koncernen oundvikligt? Det var ju många svenska rederier som stupade, inklusive Saléns. Det är lätt att vara efter­klok, men många ser en förklaring till att det gick som det gick i att chefs­kadern i Broströms aldrig hade varit med om ett krisläge och därför stod ganska hand­fallna, oförmögna att anpassa verksamheten till nya krav.

Det var för mycket privat­chaufförer och för litet skit under naglarna. Och ledarskapet haltade med Dan-Axel vid rodret. Han dog av en hjärt­attack i Acapulco i Mexico 1976 där han vistades med sin tredje hustru Heidi Boyse för att reparera sin sviktande hälsa. Dan-Axel Broström blev 61 år.

Platsen: Göta kanal

Ekonomi­historikern Jan Glete skriver i sin bok Nätverk i näringslivet att man närmast kramp­aktigt höll fast vid Dan Broströms företagar­idéer, linje­trafik på fjärran länder med konventionella last­fartyg, och stor­varv. Och att den stora satsningen på passagerar­trafiken till Nord­amerika kvävde utrymmet för andra satsningar. Det är inte ovanligt i familje­styrda företag att det blir klent med förnyelsen efter en gigant som Dan Broström.

År 2009 köpte danska Maersk­koncernen det som då var kvar av Broströms, och 2012 flyttades Göteborgs­kontoret till Köpenhamn. En epok i svensk sjöfarts­historia gick i graven. Eller kanske man ska säga till botten.

Prenumerera på tidskriften Företagshistoria!