Lucka 12: Från julkort till e-jul
VISA BILDTEXT
Bild ur Liljeholmens stearinfabriks historiska arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria.

UR ARKIVET AV: Bartosz Petryk 2018-12-11

Lucka 12: Från julkort till e-jul

I århundranden har människor skickat julhälsningar, men det första kommersiella julkortet brukar tillskrivas John Calcott Horsley som 1843 skapade ett kort med dedikationen “A Merry Christmas and a Happy New Year to You”.

Till Sverige kom de massproducerade korten från Danmark och Tyskland i slutet av 1800-talet. 1890 startade Axel Eliasson konstförlag, började producera julvykort och anlitade konstnärer för att illustrera högtiden. En av dessa var Jenny Nyström, och för hennes del blev det med tiden uppåt 600 olika julmotiv som för generationer format hur en svensk jul gestaltas.

Raskt fram till modern tid och millennieskiftet: med modemens och internets intåg i de svenska hemmen kunde och skulle det gamla bli nytt. I en IT-bilaga från Aftonbladet från december 2000 beskrivs oskicket med att skicka julkort som att ”man slipper köpa en massa vykort med trötta tomtar och utslitna Jenny Nyström-motiv och ruinera sig på porto”. Varför inte hänga med i tidsandan och prova med elektroniska vykort, för vem blir inte glad av ”blinkande, sjungande tomtar som önskar God Jul!”? Vi får även veta att analysföretaget Forrester Group spår att om fem år är e-posten föråldrad, ”lika omodern som svartvit tv”. Internet må vid denna tid ännu vara en fluga, men flugor finns det gott om, e-post likaså.

Idag skickas det mindre julkort än någonsin förr. I en undersökning från 2016 som Postnord lät göra svarade 8 av 10 svenskar att de såg fram emot julhälsningar, men att bara 6 av 10 tänkte skicka iväg sina egna. Så gör någon glad, gå igenom dina fysiska såväl som digitala gömmor och lägg en tomte på lådan – dans, sång och blinkande stjärnor är valfritt!

Hållbarhetstrenden växer sig allt starkare och även julen ska numer helst vara resurssparande. Vår julkalender tar er därför till det mest hållbara av allt: historien. Vi har plockat fram juliga hållbara tips och gör-det-själv-klappar ur våra deponenters arkiv på Centrum för Näringslivshistoria.