Hindenburgs undergång
VISA BILDTEXT
Foto: Smithsonian Institution.

UR ARKIVET AV: Eva Ersson Åbom 2022-12-21

Hindenburgs undergång

Zeppelinaren Hindenburg var världens största luftfarkost och tillhörde Nazitysklands stoltheter. 1936 hade luftskeppet cirklat över Olympiastadion i Berlin medan spelen pågick. Tio gånger hade det lyckosamt korsat Atlanten men 1937 var det redan slut. Turen från Tyskland till New York skulle komma att bli den sista resan.

Artikeln publicerades i vår tidskrift Företagshistoria 2022 nr 4.

Prenumerera på tidskriften Företagshistoria!

Den 6 maj, efter över tre dygn i luften och precis som man angjorde landningsmasten 90 meter ovan mark i Lakehurst utanför New York, small det. 62 personer lyckades undkomma med livet i behåll men 35 människor mötte sitt slut i eldinfernot.

Ombord fanns bland andra den svenske industri­mannen Rolf von Heidenstam – globetrotter, tungviktare i svenskt affärsliv och tilltänkt efter­trädare till Gustaf Dalén som vd för AGA (AB Gasaccumulator). Att han, som i sin dagliga gärning arbetade med industri­gaser, skulle vara med om ett gasfyllt luftskepps fasansfulla undergång torde vara något av ödets ironi. De första rapporterna om olyckan som nådde Sverige tydde på att den 53-årige von Heidenstam hade omkommit.

Läs också: Svenskar förändrade amerikanernas resande

När katastrofen inträffade tittade von Heidenstam ut genom ett fönster och noterade att luftskeppet började driva åt styrbord och få alltmer spända landnings­linor. En detonation som en “avfyrad slagskeppskanon”, eldsflammor och panik­slagna medpassagerare gjorde honom medveten om den över­hängande faran. Inom en dryg halv minut var hela luftskeppet övertänt. von Heidenstam lyckades hoppa ut från det brinnande luft­skeppet, landa på rumpan men skadade ryggen i fallet. Efter att ha krupit baklänges på knä och ålat på mage genom det nedfallna, brinnande vraket fördes han till sjukhus med omfattande bränn­skador på ansikte och händer. Han fick tillbringa mer än en månad i sjuk­sängen och lämnade därifrån sitt rättsliga vittnesmål den 16 juni.

Industrimannen Rolf von Heidenstam (i haveriutredningens passagerarlista till vänster står han som Rudolf von Heidenstam) var ombord på Hindenburg. Mirakulöst nog överlevde han explosionen. Källa: National Air and Space Museum Archives.

Få vårt nyhetsbrev, varannan vecka, direkt i mejlen.

Hindenburg, från Deutsche Zeppelin Reederei i Friedrichshafen, var ett 245 meter långt luftskepp med en stomme tillverkad i aluminium. Farkosten drevs fram i 135 km/h av fyra dieselmotorer från Daimler Benz. Avsikten var att Hindenburg skulle ha ädelgasen helium som bärgas men på grund av amerikanskt monopol och export­restriktioner för helium tvingades tyskarna i stället använda brand­farlig vätgas.

Läs också: Det mest skandinaviska av bolag

Passagerarna färdades inuti själva kroppen i en luxuös inredning med 36 sittplatser, enskilda hytter och gemenskaps­utrymmen med bland annat läs- och skrivrum. Färden kunde upplevas genom stora vinklade panorama­fönster och service­nivån var hög med välsmakande måltider och goda drycker. Men luftskeppens historia fick i och med katastrofen ett abrupt slut eftersom ingen längre ville resa med en zeppelinare fylld med vätgas. Teorierna om orsaken till haveriet har varit många. Amerikanska FBI tillsatte en utredning men något egentligt svar har aldrig framkommit.

I december 1937 avled Gustaf Dalén och i januari 1938 utsågs Rolf von Heidenstam till vd för AGA. Andra världskriget stod för dörren och kort därefter fick företaget ställas om till beredskapsekonomi. Under von Heidenstams ledning fortsatte AGA att utvecklas kommersiellt och tekniskt, med fler dotterbolag, sammanslagningar och nya innovativa produkter.

Läs också: Den svenska charterresans historia