Porten in i berget på bilden är världens största avloppstunnel för ett vattenkraftverk, 26 meter hög och 16 meter bred. Men Umeälvens Stornorrfors är ändå bara det näst största kraftverket i Sverige; Harsprånget uppe vid Luleälven ger högre effekt än Stornorrfors 600 megawatt. Räknar man istället producerad energi på årsbas är Stornorrfors viktigast med sina 2 300 gigawattimmar.

– Fotot från 1958 finns i Atlas Copcos arkiv. Jag stötte på det just när jag börjat på Centrum för Näringslivshistoria, berättar redaktören Karin Jansson Myhr.

1958 var också det år Stornorrfors startade. Det pekar på två viktiga utvecklingslinjer i vår moderna historia. Den första är strävan efter att vara självförsörjande när det gäller energi. Vi skulle inte längre vara beroende av importkol och uppleva energiknapphet som under andra världskriget. Därför inleddes en våg av utbyggnad av vattenkraft, en våg som höll i sig ända tills den stora striden om Vindelälven under senare delen av 1960-talet. Den andra faktorn är Atlas Copcos metod att borra i berg, utvecklad i samarbete med Sandvik. Själva borraggregaten var enklare att hantera och flytta, de kunde skötas av en enda man, och borrstålen mer hållbara vilket gjorde att de inte behövde slipas om så ofta. Det innebar stora tidsbesparingar och mindre kostnader.

”Vi säljer inte borrar, vi säljer hål” är ett motto som tillskrivs dagens Atlas Copco. Med det här hålet har företaget sålt in sig i ingenjörshistorien.