Vem, varför, hur och när? Det vet vi inte. Den ursprungligen enkla teckningen av ett hus har befolkats med en hop streckgubbar, från häxor ovanför taket till vilt kämpande soldater på planen framför fasaden.

– Jag fann teckningen 2007 när jag inventerade herrelösa arkiv i Föreningen Stockholms Företagsminnens samlingar, säger arkivarien Gustav Svensson.

Teckningen finns i Bolinders mekaniska verkstäders arkiv, bland en mängd ritningar och skisser av bland annat gjutjärnsföremål. Bolinders tillverkade maskiner och motorer men också produkter av gjutmetall.

– Det äldsta materialet är från perioden 1850 till 1870, och i det stötte jag helt oförberedd på den här nedklottrade skissen. Linjerna i klottret är lite grövre än de i huset, så jag tror att bladet tagits i bruk två gånger. Först för den mer alldagliga husteckningen, sedan när någon ritat dit streckgubbarna, säger Gustav Svensson.

Kan det ha skett under ett extra tråkigt sammanträde? Eller har någon tjänstemans son av misstag lämnats ensam och fördrivit tiden med pennan i handen och några dokument från ett skrivbord framför sig? Ingen har i alla fall förmått sig att slänga det nedklottrade papperet. Idag har teckningen blivit lite av den enskilda människans protestlapp i Bolinders välordnade företagsarkiv.