Stämpelklocka i detalj

PRYLARNA AV: Anders Houltz 2020-10-19

Stämpelklocka i detalj

Stämpelklockan är en laddad symbol för 1900-talets lönearbete. Liksom F. W. Taylors Scientific Management kom stämpelklockan från USA kring 1900, båda hade till syfte att effektivisera och kontrollera de anställdas arbete. Vi undersöker Elektrisk stämpelklocka (Tidstämpelapparat KCH 1101) tillverkad av L.M. Ericsson 1945.

Artikeln publicerades i vår tidskrift Företagshistoria nr 3 2019.

Prenumerera på tidskriften Företagshistoria!

Bröderna Willard och Harlow Bundy i Auburn, New York, började 1890 massproducera en mekanisk stämpelklocka som Willard konstruerat. Framgången kom omgående och ur företaget föddes kontorsutrustningsjätten IBM 1911.

Analoga stämpelklockor och tidkort av papper är i dag museiföremål på många håll, men i deras ställe finns
mobilappar och digitala enheter med magnetkort eller fingeravtryck. Stämpelklockans tid är alls inte över.

Elektrisk stämpelklocka (Tidstämpelapparat KCH 1101) tillverkad av L.M. Ericsson 1945. Modellen började tillverkas under 1930-talet. Näringslivet rationaliserades och många företag införskaffade stämpelklockor.

Foto: Ur Ericssons historiska arkiv/Centrum för Näringslivshistoria.

  1. Överst på stämpelklockan ser vi en springa för stämpling av tidkort. Apparaten reglerar hur långt kortet kan stickas ned, så att rätt förtryckt rad stämplas varje dag. Det finns en spak på sidan för stämpling. Vid för sen ankomst eller tidig avgång skiftas färgbandet från svart till rött. Urtavlan visar aktuell tid och styrs elektriskt från ett centralur på arbetsplatsen. Kåpan är av svartlackerad plåt och försedd med dyrkfritt lås.
  2. Sedan man ”stämplat ut” för dagen sätter man sitt kort i facket på den högra korttavlan. Varje dag är det kö vid stämpelklockan – ingen vill komma för sent på morgonen eller förlora en ledig minut efter arbetsdagens slut.
  3. Vid arbetsdagens början placeras tidkortet i korttavlan till vänster. På en del arbetsplatser stämplar man även för matraster och pauser. Varje anställd har ett bestämt, numrerat fack för sitt tidkort. Ett kort varar en vecka.

Läs också: Den första videotelefonen

Denna webbplats använder cookies

Cookies ("kakor") består av små textfiler. Dessa innehåller data som lagras på din enhet. För att kunna placera vissa typer av cookies behöver vi inhämta ditt samtycke. Vi på Centrum för Näringslivshistoria CfN AB, orgnr. 556546-9243 använder oss av följande slags cookies. För att läsa mer om vilka cookies vi använder och lagringstid, klicka här för att komma till vår cookiepolicy.

Hantera dina cookieinställningar

Nödvändiga cookies

Nödvändiga cookies är cookies som måste placeras för att grundläggande funktioner på webbplatsen ska kunna fungera. Grundläggande funktioner är exempelvis cookies som behövs för att du ska kunna använda menyer och navigera på sajten.

Cookies för statistik

För att kunna veta hur du interagerar med webbplatsen placerar vi cookies för att föra statistik. Dessa cookies anonymiserar personuppgifter.