(function(w,d,s,l,i){w[l]=w[l]||[];w[l].push({'gtm.start': new Date().getTime(),event:'gtm.js'});var f=d.getElementsByTagName(s)[0], j=d.createElement(s),dl=l!='dataLayer'?'&l='+l:'';j.async=true;j.src= 'https://www.googletagmanager.com/gtm.js?id='+i+dl;f.parentNode.insertBefore(j,f); })(window,document,'script','dataLayer','GTM-W7J446Q');
En julsymbol för hela världen
VISA BILDTEXT
Den legendariska Gävlebocken har bränts ner fler gånger än vad den fått stå kvar. Gävlebocken, 21 december 2009. Foto: Seppo Laine, Wikimedia Commons CC BY 2.0.

PRYLARNA AV: Susanna Lundell 2023-12-22

En julsymbol för hela världen

Varför brinner julbocken i Gävle och hur började det? Alla har någon gång funderat över det och det finns knappast någon som inte känner till bocken som också är berömd utomlands.

Artikeln publicerades i vår tidskrift Företagshistoria 2023 nr 4.
Prenumerera på tidskriften Företagshistoria!

Startskottet gick inför den första söndagen i advent år 1966 då en enorm julbock av halm sattes upp och fick pryda Slotts­torget i Gävle.Tanken var att locka besökare till Söder.

Vem som kom med idén till bock­bygget är omdiskuterat, men tre namn förs fram i sammanhanget: reklam­mannen Stig Gavlén, tv-handlaren och tillika ordförande i köp­manna­föreningen Harry Ström, samt Inga Ivarsson. Klarlagt är i alla fall att konstruktionen och byggandet av halm­bocken togs över av Stig Gavléns bror Jörgen Gavlén, som var chef för Gävle brandkår.

Läs också: Julens viktigaste dryck

Till 1966 års bock som vägde ungefär 3 ton, användes 20 kubikmeter halm, en kilometer trävirke, 20 meter järn, 3 000 skruvar och spikar och en halv kilometer bindgarn.

Få vårt nyhetsbrev, varannan vecka, direkt i mejlen.

Vid tolvslaget på nyårsnatten brändes halmbocken för första gången. Bocken fick sedan stå orörd ett par år, men 1969 var det dags igen, även denna gång på nyårs­afton. Sedan dess har bocken satts upp varje år och olovligt bränts ner av olika personer de flesta av dessa år. Annan skade­görelse, som att köra på bocken med bil och bryta av hornen har också förekommit.

Under åren 1966 fram till 1970 var det Söders köpmän som tog hand om och organiserade bock­bygget. Efter ett flertal bränder lades detta projekt ned och bockbygget togs i stället över av Natur­veten­skapliga föreningen på Vasaskolan. I flera år byggde de bockar, innan Söders köpmän återtog ansvaret.

Till 1966 års bock som vägde ungefär 3 ton, användes 20 kubikmeter halm, en kilometer trävirke, 20 meter järn, 3 000 skruvar och spikar och en halv kilometer bindgarn.

Under några år byggdes det därefter två bockar, en större av köpmännen och en mindre som Vasaskolan stod för. I dag upprätthålls traditionen med att sätta upp den tretton meter höga bocken, av Gävle kommun och Gävle centrum­samverkan.

Nästan varje år sedan bocken byggdes för första gången har den brunnit och många menar att det är det som har gjort halm­bocken och staden Gävle så känd även internationellt. Att bränna ner bocken är dock olagligt. Att göra det kallas grov skadegörelse och är straffbart.

Läs också: Aladdin – folkhemmets högtidschoklad

Både i Sverige och inter­nationellt förekommer sedan slutet av 1980-talet vad­slagning kring vilket datum bocken kommer att brännas ner.

År 2022 var ett speciellt år för världens största halmbock. För första gången på 56 år fick den en tillfällig, ny placering i staden, under bygget av Agnes kulturhus. Bocken får stå på Rådhus­esplanaden i centrala Gävle under tiden huset byggs. År efter år fortsätter halm­bocken att locka tio­tusentals besökare. Det är inte för inte som bocken kallas en julsymbol för hela världen.

Denna webbplats använder cookies

Cookies ("kakor") består av små textfiler. Dessa innehåller data som lagras på din enhet. För att kunna placera vissa typer av cookies behöver vi inhämta ditt samtycke. Vi på Centrum för Näringslivshistoria CfN AB, orgnr. 556546-9243 använder oss av följande slags cookies. För att läsa mer om vilka cookies vi använder och lagringstid, klicka här för att komma till vår cookiepolicy.

Hantera dina cookieinställningar

Nödvändiga cookies

Nödvändiga cookies är cookies som måste placeras för att grundläggande funktioner på webbplatsen ska kunna fungera. Grundläggande funktioner är exempelvis cookies som behövs för att du ska kunna använda menyer och navigera på sajten.

Cookies för statistik

För att kunna veta hur du interagerar med webbplatsen placerar vi cookies för att föra statistik. Dessa cookies anonymiserar personuppgifter.