Vid tolvslaget på nyårsnatten brändes halmbocken för första gången. Bocken fick sedan stå orörd ett par år, men 1969 var det dags igen, även denna gång på nyårsafton. Sedan dess har bocken satts upp varje år och olovligt bränts ner av olika personer de flesta av dessa år. Annan skadegörelse, som att köra på bocken med bil och bryta av hornen har också förekommit.
Under åren 1966 fram till 1970 var det Söders köpmän som tog hand om och organiserade bockbygget. Efter ett flertal bränder lades detta projekt ned och bockbygget togs i stället över av Naturvetenskapliga föreningen på Vasaskolan. I flera år byggde de bockar, innan Söders köpmän återtog ansvaret.
Till 1966 års bock som vägde ungefär 3 ton, användes 20 kubikmeter halm, en kilometer trävirke, 20 meter järn, 3 000 skruvar och spikar och en halv kilometer bindgarn.
Under några år byggdes det därefter två bockar, en större av köpmännen och en mindre som Vasaskolan stod för. I dag upprätthålls traditionen med att sätta upp den tretton meter höga bocken, av Gävle kommun och Gävle centrumsamverkan.
Nästan varje år sedan bocken byggdes för första gången har den brunnit och många menar att det är det som har gjort halmbocken och staden Gävle så känd även internationellt. Att bränna ner bocken är dock olagligt. Att göra det kallas grov skadegörelse och är straffbart.
Läs också: Aladdin – folkhemmets högtidschoklad
Både i Sverige och internationellt förekommer sedan slutet av 1980-talet vadslagning kring vilket datum bocken kommer att brännas ner.
År 2022 var ett speciellt år för världens största halmbock. För första gången på 56 år fick den en tillfällig, ny placering i staden, under bygget av Agnes kulturhus. Bocken får stå på Rådhusesplanaden i centrala Gävle under tiden huset byggs. År efter år fortsätter halmbocken att locka tiotusentals besökare. Det är inte för inte som bocken kallas en julsymbol för hela världen.