Blåslampan, eller lödlampan som den också kallas, är en uppvärmningsapparat med en kraftig och riktad värmestråle.
Artikeln publicerades i vår tidskrift Företagshistoria 2022 nr 3.
VISA BILDTEXT
Foto: Peter Häll/Tekniska Museet (Cc By).
PRYLARNA AV: Sara Johansson 2022-11-29
I detalj: blåslampan
DELA
Som många produkter med stor spridning och flera användningsområden, har blåslampan utvecklats i flera steg. I både Frankrike och USA utvecklades brännare av olika slag redan i slutet av 1700-talet och i början av 1800-talet. Men den som utvecklade blåslampan som vi känner till i dag var svensken Carl Richard Nyberg som vid slutet av 1800-talet arbetade på J. Erikssons Mekaniska Verkstad i Stockholm. Företaget tillverkade bland annat olje- och fotogenlampor vilket gav honom idén.
En blåslampa består av ett handtag, en bränsletank som innehåller en veke (för flytande bränslen) eller ett rör (för gaser) som leder till ett brännarmunstycke och olika öppnings- och justeringsanordningar. Den var ursprungligen gjord av koppar eller mässing, ofta med ett handtag av trä.
Nybergs kanske viktigaste innovation var att han lyckades minska explosionsrisken genom att sätta ett stift vid lampans inåtböjda botten med en konisk spets som stack ut genom locket. Om trycket i lampan blev för stort så att bottnen trycktes ner skulle stiftet dras ner och fungera som säkerhetsventil som minskade trycket.
Få vårt nyhetsbrev, varannan vecka, direkt i mejlen.
RELATERADE ARTIKLAR
1881 tog han patent på produkten som snabbt blev populär. Till en början tillverkade och sålde han dem själv, men efter några år fick han kontakt med den inflyttade tyske grosshandlaren Max Sievert som med stor framgång tog över försäljningen. 1922 sålde Nyberg hela verksamheten till AB Max Sievert för 1,25 miljoner kronor, en för tiden ofantlig summa.
Bränslet var tidigare flytande men moderna blåslampor fungerar med patroner av butan- eller propangas, och de icke-metalliska delarna är numera gjorda av värmeisolerande plast. Blåslampan användes förr främst för lödning men i dag används den till allt som kan kräva snabb uppvärmning. Hos kockar har den blivit populär genom att det snabbt går att flambera eller till exempel karamellisera en crème brûlée.