I detalj: blåslampan
VISA BILDTEXT
Foto: Peter Häll/Tekniska Museet (Cc By).

PRYLARNA AV: Sara Johansson 2022-11-29

I detalj: blåslampan

Blåslampan, eller lödlampan som den också kallas, är en upp­värmnings­apparat med en kraftig och riktad värme­stråle.

Artikeln publicerades i vår tidskrift Företagshistoria 2022 nr 3.

Prenumerera på tidskriften Företagshistoria!

Som många produkter med stor spridning och flera användnings­områden, har blås­lampan utvecklats i flera steg. I både Frankrike och USA utvecklades brännare av olika slag redan i slutet av 1700-talet och i början av 1800-talet. Men den som utvecklade blås­lampan som vi känner till i dag var svensken Carl Richard Nyberg som vid slutet av 1800-talet arbetade på J. Erikssons Mekaniska Verkstad i Stockholm. Företaget tillverkade bland annat olje- och fotogen­lampor vilket gav honom idén.

Läs också: En svensk armékniv

En blåslampa består av ett handtag, en bränsle­tank som innehåller en veke (för flytande bränslen) eller ett rör (för gaser) som leder till ett brännar­munstycke och olika öppnings- och justerings­anordningar. Den var ursprungligen gjord av koppar eller mässing, ofta med ett handtag av trä.

Nybergs kanske viktigaste innovation var att han lyckades minska explosions­risken genom att sätta ett stift vid lampans inåt­böjda botten med en konisk spets som stack ut genom locket. Om trycket i lampan blev för stort så att bottnen trycktes ner skulle stiftet dras ner och fungera som säkerhets­ventil som minskade trycket.

Foto: Peter Häll/Tekniska Museet (Cc By).

Få vårt nyhetsbrev, varannan vecka, direkt i mejlen.

1881 tog han patent på produkten som snabbt blev populär. Till en början tillverkade och sålde han dem själv, men efter några år fick han kontakt med den inflyttade tyske gross­handlaren Max Sievert som med stor framgång tog över försäljningen. 1922 sålde Nyberg hela verksamheten till AB Max Sievert för 1,25 miljoner kronor, en för tiden ofantlig summa.

Bränslet var tidigare flytande men moderna blåslampor fungerar med patroner av butan- eller propangas, och de icke-metalliska delarna är numera gjorda av värme­isolerande plast. Blåslampan användes förr främst för lödning men i dag används den till allt som kan kräva snabb uppvärmning. Hos kockar har den blivit populär genom att det snabbt går att flambera eller till exempel karamellisera en crème brûlée.

Läs också: Lastpallen som revolutionerade världen

Denna webbplats använder cookies

Cookies ("kakor") består av små textfiler. Dessa innehåller data som lagras på din enhet. För att kunna placera vissa typer av cookies behöver vi inhämta ditt samtycke. Vi på Centrum för Näringslivshistoria CfN AB, orgnr. 556546-9243 använder oss av följande slags cookies. För att läsa mer om vilka cookies vi använder och lagringstid, klicka här för att komma till vår cookiepolicy.

Hantera dina cookieinställningar

Nödvändiga cookies

Nödvändiga cookies är cookies som måste placeras för att grundläggande funktioner på webbplatsen ska kunna fungera. Grundläggande funktioner är exempelvis cookies som behövs för att du ska kunna använda menyer och navigera på sajten.

Cookies för statistik

För att kunna veta hur du interagerar med webbplatsen placerar vi cookies för att föra statistik. Dessa cookies anonymiserar personuppgifter.